Sj övriga tåg 91 karta

Kungliga järnvägsstyrelsen Statens Järnvägar
Departement	Civildepartementet (1856-1920) Kommunikationsdepartementet (1920-1998) Näringsdepartementet (1999-2001)
Organisationstyp	Statligtaffärsverk
Föregångare	Styrelsen på grund av statens järnvägsbyggnader Styrelsen till statens järnvägstrafik
Inrättad	1888
Nedlagd	2001
Efterföljare	Banverket, Statens järnvägar, SJ AB, Green Cargo, Euromaint, Interfleet Technology AB, Unigrid, Jernhusen, TraffiCare, Nobina land, SweFerry
Generaldirektörer	Se nedan

Statens Järnvägar (förkortat SJ), formellt Kungliga järnvägsstyrelsen^{[förtydliga]}, plats fram mot den 1 januari 2001 en statligtsvensktaffärsdrivande verk.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria samt anläggande

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1829, nära 1828–1830 års riksdag, ägde detta föreslagits byggandet från enstaka järnväg. detta fanns Gustaf af Uhr likt motionerade angående för att man skulle bygga någon typ från järnväg inom anslutning mot Göta kanal.

Detta fanns på grund av övrigt identisk kalenderår liksom den berömda lokomotivtävlingen inom Rainhill, England. Frågan blev tagna sedan upp igen nära riksdagen 1840–1841, dock utan för att något beslutades. ett från dem såsom kom för att betyda många på grund av byggandet från dem inledande järnvägslinjerna fanns greve Adolf Eugéne von Rosen.

Han föreslog tre huvudlinjer:

• 1: Stockholm–Göteborg via Södermanland, Närke samt Västergötland.
• 2: Stockholm–Ystad genom Södermanland, Östergötland, Småland samt Skåne.
• 3: Stockholm–Gävle ovan Uppsala.

Därtill kom flertalet sidobanor.

För den bolagiserade verksamheten med persontrafik från och med 2001, se SJ

Riksdagen 1844–1845 biföll förslaget vid villkor för att von Rosen skulle äga inkommit tillsammans kostnadsberäkning samt fullständig strategi innan utgången kalenderår 1847, något såsom von Rosen misslyckades tillsammans med. Regeringen gav 1852 generalmajoren Carl Akrell, ledare på grund av topografiska kåren, inom uppgift för att utreda lämpliga sträckningar till stambanor tillsammans bilinjer.

detta totala genombrottet kom inom samt tillsammans Kunglig Majestäts proposition nära riksdagen 1853–1854. Denna innebar för att man föreslog byggandet från stambanor inom land samt för att endast kronan fick bygga stambanor. Mindre järnvägar fick dock anläggas från privata företag tillsammans med tillåtelse från Kungl. Maj:t.

Ej att förväxla med motsvarande affärsverk i Finland, Statsjärnvägarna

Stambanorna undvek kuster från militära skäl samt till för att ångbåtar skötte denna trafikuppgift.

Slutligen uppdrogs den 22 januari 1855 ingenjören Nils Ericson från konungen för att leda anläggandet från stambanorna samt trafiken vid dessa sedan dem öppnats. vid Ericsons begäran inrättades tid 1856 enstaka speciell myndighet till detta ändamål på grund av vilken han blev förste arbetsledare, Styrelsen på grund av statens järnvägsbyggnader.^[1]

Expansion

[redigera | redigera wikitext]

De inledande bandelarna öppnades kalenderår 1856.

Dessa fanns Göteborg-Jonsered samt Malmö-Lund.

SJ:s egen tågtrafik kan delas in i följande kategorier: Snabbtåg - X2000 (X2) och SJ 3000 (X55) InterCity - loktåg med Rc6-lok och vagnar som A7, AB7, B7 och BF7

inom en kommunikation ifall detta förmå läsas "Så vidt ske är kapabel på grund av återstående arbeten samt Jernvägens egna transporter, kommer tillsvidare för att ifrån samt tillsammans den 2 månad afgå en Jernbanståg hvarje söckendag tillsammans resenär samt Fraktgods, fråm Götheborg mot Jonsered kl. 12 midd. samt åter Jonsered mot Götheborg kl. 1 midd."

Den 8 november 1862 kunde man öppna all Västra stambanan sträckan götet C-Stockholm S samt bota Södra stambananMalmö C-Falköping Ranten (senare kallad Falköping C).

identisk tid inleddes även byggnationen från Norra stambanan, Nordvästra stambanan samt Östra stambanan. Nordvästra stambanan Charlottenberg-norska gränsen invigdes redan kalenderår 1865 samt sträckan Laxå-Kristinehamn öppnades året därpå. tid 1866 öppnades även Norra stambanan sträckan huvudstaden N-Uppsala samt Östra stambanan Katrineholm-Norrköping.

Fors

Då Nils Ericson frånträde befattningen vilket ledare till statens järnvägsbyggnader 1863 överfördes uppgifterna på grund av trafiken mot Styrelsen till statens järnvägstrafik tillsammans enstaka generaldirektör vilket ledare. Fr.o.m. 1882 inordnades Statens järnvägsbyggnader inom Väg- samt vattenbyggnadsstyrelsen samt den 1 juni 1888 sammanslogs Styrelsen till statens järnvägsbyggnader tillsammans med Styrelsen på grund av statens järnvägstrafik samt bildade Kungliga Järnvägsstyrelsen, Statens Järnvägar.^[1]

Därefter inleddes ett närmast explosionsartad tillväxt då man organiserade banvakter längs tillsammans med banorna, inrättade tjänstebostäder åt varenda banvakter samt åt stationspersonalen, skapade enstaka arkitektavdelning likt bestämde stationsutformningar, bestämde hur detta fick titta ut vid banan samt vid stationsområdena.

Exempelvis ägde man fram mot 1973 ett personlig trädgårdsavdelning vilket sysslade tillsammans med för att dekorera stationsrabatterna tillsammans med växtlighet.

Förstatligandet

[redigera | redigera wikitext]

SJ:s innebörd växte fram mot 1900-talets mitt samt SJ kom för att bli en allt större samt mer vittomfattande företag.

ej minimalt 1939 års riksdagsbeslut för att förstatliga samtliga järnvägar kom för att äga ett massiv innebörd. SJ ägde efter andra världskriget, då flera tidigare enskilda järnvägar förstatligats, ett många kraftfull ställning. Man körde gods- samt persontåg vid läka detta statliga järnvägsnätet samt bedrev busstrafik inom större delen från landet.

SJ fanns även inblandat inom godstrafik vid landsväg via dotterföretagen ASG samt Svelast. Man ägde ett personlig resebyråkedja samt man bedrev färjetrafik både tillsammans med tågfärjor samt bilfärjor. SJ ägde egna verkstäder på grund av all järnvägsdrift samt allt byggande samt underhåll från banor bedrevs inom verket. 1950 plats verket likt störst samt organiserade nästan fanns hundrade arbetande svensk, 50 000 människor arbetade då nära SJ såsom då fanns den största arbetsgivaren inom den offentliga sektorn.

Vid förstatligandet kunde SJ modernisera, genom för att ersätta ångloksdragna persontåg tillsammans rälsbussar, från vilka Y6 sattes in vid dem flesta linjer.

Avesta centrum

Detta bidrog kraftigt mot mer prisvärd drift från järnvägarna. dem åtgärder likt staten genomförde på grund av för att rädda dem mindre järnvägarna plats dock ej hållbara vid utdragen sikt samt enstaka rad från järnvägsnedläggningar följde. ett betydelsefull orsak fanns för att flera skaffade automobil.

Nedläggning

[redigera | redigera wikitext]

Efter 1960-talet följde ett utdragen period från kraftfull ovisshet samt strama effektiviseringar.

Man avgjorde inom riksdagen 1963 för att "varje trafikslag måste bära sig självt ekonomiskt". Detta gjorde för att flera från dem gamla stationerna lades ned samt man ersatte många från järnvägen tillsammans med busstrafik. flera från dem gamla stationssamhällena såsom vuxit upp kring järnvägen tappade idag sin järnvägsanknytning samt länsbussar blev många vanliga.

t1_5144_SJ_Hela Sverige karta_160108_rätt

flera från dessa busslinjer drevs från SJ själva samt SJ blev snabbt landets största bussoperatör. såsom modell vid järnvägsnedläggningen är kapabel nämnas Södra stambanan mellan huvudstaden samt malm likt 1958 ägde 90 stycken järnvägsstationer. 20 tid senare ägde denna siffra krympt mot 20 stycken, nästan bara ett femtedel från detta ursprungliga antalet.

inom start från 1980-talet genomfördes länstrafikreformen vilket innebar för att ansvaret på grund av dem mer lokala järnvägarna liksom gick inom en län överfördes vid länen. dem måste erlägga SJ alternativt ytterligare operatör på grund av för att driva tågtrafik. detta plats ett förutsättning till för att erhålla SJ lönsamt.

Senare tid

[redigera | redigera wikitext]

År 1988 beslutades för att avbryta ut banavdelningen ur SJ samt forma ett självständig myndighet, Banverket.

Ställdalen Ställdalen

identisk tid tillsattes Stig Larsson likt färsk generaldirektör på grund av SJ till den fortsatta omorganiseringen samt moderniseringen från SJ ifrån en statligt verk mot en statligt ägt företag tillsammans tyngdpunkten lagd mot järnvägen. en modell vid detta existerar för att busstrafiken inom SJ slogs samman tillsammans bussföretaget GDG samt bildade bolaget Swebus, såsom kalenderår 1997 såldes mot Stagecoach.

Vid slutet från 1980-talet ökade intresset till järnvägen inom takt tillsammans med detta nya miljötänkandet samt dem ökande bensinpriserna. Trafiken började för tillfället öka sakteliga samt ett färsk vagnsserie sattes inom trafik. Den stora satsningen vid järnvägstrafik gjorde SJ 1986 då man började beställa snabbtåget X2000. Detta järnväg blev inom mångt samt många SJ:s vändning samt detta började användas alltmer flitigt vid dem större linjerna.

SJ AB bildades 2001 genom ett bolagisering samt uppsplittring från detta tidigare många stora affärsverket Statens Järnvägar (SJ).

Grön linje = s egen trafik Grå linje = Annan tågtrafik

detta gamla SJ delades på denna plats upp inom en flertal olika bolag, samtliga ägda mot 100 % från den svenska staten (se nästa segment Bolagiseringen).

Indelning

[redigera | redigera wikitext]

Statens järnvägar indelades ifrån start inom fyra avdelningar: Byråavdelningen, Banavdelningen, Trafikavdelningen samt Maskinavdelningen. tid 1898 bytte Byråavdelningen namn mot Administrativa avdelningen.

Statens järnvägar ägde även enstaka geografisk indelning inom region, ursprungligen tre. tid 1889 omfattade inledande distriktet Stockholm-Hallsberg, Katrineholm Nässjö, andra distriktet Göteborg-Örebro, Falköping-Nässjö, Skövde-Karlsborg, Hallsberg-Motala-Mjölby, tredjeplats distriktet Malmö-Nässjö, fjärde distriktet Laxå-norska gränsen, Kil-Frykstad, femte distriktet Stockholm-Ånge tillsammans med sidobanorna mot Värtan, huvudstaden östra, Stugsund samt Hudiksvall, sjätte distriktet Sundsvall-norska gränsen samt Bräcke-Sollefteå.

år 1897–1965 fanns även enstaka geografisk indelning inom trafiksektioner, maskinsektioner samt bansektioner.

Generaldirektörer

[redigera | redigera wikitext]

Detta existerar enstaka register ovan SJ:s elva generaldirektörer.

Bolagiseringen

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1990-talet började man vid allvar diskutera bolagisering från SJ.

Redan 1989 såldes dock SJ reseagent mot Nyman & Schultz samt inom samband tillsammans detta bröts privatresedelen ut samt lades inom detta nystartade bolaget Ticket Privatresor.

Någon gång beneath 1992–1993 bolagiserades SJ Kombi, liksom då fanns en eget affärsområde inom godstransportdivisionen.^{[källa behövs]} Namnet vid detta nya bolaget blev Rail Combi AB.

dem inledande år ägde bolaget externa ägare mot 30 andel. Senare köpte SJ tillbaka denna andel. Bolaget existerar för tillfället integrerat inom detta norska godstrafikbolaget Cargo Net (före detta NSB Gods). Affären mellan Green Cargo AB (före detta SJ Gods) samt NSB plats helt kontantlös, man bytte bara ägarandelar: Cargo Net tog ovan Rail Combi mot 100 andel samt Green Cargo fick 45 andel från Cargo Net.

Den 1 januari 2001 upphörde större delen från verksamheten inom Statens Järnvägar. dem sex divisionerna liksom verket då bestod från ombildades mot egna aktiebolag, var dem numeriskt värde inledande direktägs från staten:

• SJ AB (förutvarande SJ Resor), persontrafik
• Green Cargo AB (förutvarande SJ Gods/SJ Cargo), godstransporter
• Euromaint AB (förutvarande SJ Maskindivision/SJ Teknik), verkstäder tillsammans med mera
• Unigrid AB (förutvarande SJ Data), it-verksamhet (har därefter köpts upp från detta franska bolaget Capgemini inom partnerskap tillsammans med detta norska bolaget EDB Business Partner)
• Jernhusen AB (förutvarande SJ Fastigheter), fastigheter
• Trafficare AB (förutvarande SJ Terminalproduktion/SJ Städ), städning samt växling (samlades inom enstaka koncern tillsammans AB Swedcarrier vilket moderbolag; dem bolagen besitter delvis därefter sålts alternativt ombildats)

Affärsverket Statens järnvägar

[redigera | redigera wikitext]

Eter bolagiseringen samt uppstyckningen fanns enstaka små rest från "gamla" SJ, affärsverket Statens järnvägar kvar beneath några kalenderår.

Affärsverket förvaltade viss egendom samt plats part inom befintliga kontrakt skrivna tillsammans med ”Statens järnvägar” innan bolagiseringen. Särskilt betydelsefullt fanns leasingavtal på grund av lok samt vagnar, såsom behölls inom affärsverket. Affärsverket avvecklades den 31 månad 2012, efter regeringens beslut 6 september 2012.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Sveriges Järnvägar hundra år, Kungliga Järnvägsstyrelsen, Ivar Hæggströms tryckeri AB, huvudstaden 1956
• Järnvägen 150 år, Informationsförlaget, 2006 ISBN 91-7736-540-2

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]