Malin eriksson frisk i fokus

Socionomens forskningssupplement nr 52, vårterminen 2022. Socialt jobb inom hälso- samt medicinsk hjälp – en kunskapsfält inom förändring.

I denna vetenskapliga essä diskuteras hur sociala bestämningsfaktorer till hälsan kunna existera en användbart begreppsligt ramverk till hälso- samt sjukvårdskuratorernas arbete.

Artikelns titel
En essä angående sociala bestämningsfaktorer till hälsan vilket en användbart begreppsligt ramverk på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorernas arbete

Författarpresentation Malin Eriksson:

Malin Eriksson existerar socionom, professor inom socialt sysselsättning samt docent inom folkhälsovetenskap.

såsom yrkesverksam socionom arbetade denna enstaka period likt kurator inom primärvården. Hennes undersökning handlar omfattande angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan samt ifall social ojämlikhet inom välbefinnande samt livschanser. Mer särskilt handlar forskningen ifall betydelsen från sociala nätverk, socialt tillgångar samt socialt hållbara boendemiljöer på grund av välbefinnande, välbefinnande samt passage mot möjligheter samt resurser.

Abstract

Kunskapen ifall sambanden mellan sociala livsvillkor samt välmående plats tidigt enstaka huvud utgångspunkt på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorernas jobb, dock besitter ovan tidsperiod tenderat för att underordnas en fokus vid mer individinriktade insatser.

Samtidigt beskrivs ofta hälso- samt sjukvårdskuratorerna äga ett otydlig yrkesroll samt ett svag professionell ställning. Den nya legitimationsgrundande certifikat utgör ett unik chans för att förtydliga hälso- samt sjukvårdskuratorernas yrkesroll, samt är kapabel idealt leda mot utvecklandet från en samlat begreppsligt ramverk till arbetet.

inom denna essä lyfter jag ramverket ifall dem sociala bestämningsfaktorerna på grund av hälsan såsom en lämpligt begreppsligt ramverk till hälso- samt sjukvårdskuratorernas sysselsättning. Ramverket passar väl in inom kuratorernas generalistexpertis samt biopsykosociala perspektiv, samt skulle behärska bidra mot för att tydliggöra yrkesgruppens unika kompetens.

Ramverket angående dem sociala bestämningsfaktorerna på grund av hälsan är kapabel även användas på grund av för att återaktualisera samt tydliggöra nödvändigheten från kurativa insatser ej bara vid individ- utan även vid meso- samt makronivå.

Inledning – kuratorernas ”otydliga” jobb samt legitimation liksom ett chans för att tydliggöra yrkesrollen

När kuratorer började anställas inom hälso- samt sjukvården inom USA samt England inom start från 1900-talet fanns grundtanken för att vården behövde medvetandegöras angående sociala faktorers innebörd till patienternas välbefinnande samt levnadsvanor.

Bakgrunden samt nödvändigheten plats detsamma då den inledande hälso- samt sjukvårdskuratorn anställdes inom land 1914 (Olsson, 2008). insikt angående sambanden mellan välmående samt sociala livsvillkor plats således tidigt enstaka huvud utgångspunkt på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorernas sysselsättning. Denna insikt fanns även inkluderad inom socionomutbildningarna fram mot 1970-talet, varefter detta blev tagna försvunnen ur utbildningsinnehållet (Olsson, 2008).

Sedan dess besitter förståelse angående sociala bestämningsfaktorer på grund av välbefinnande huvudsakligen spridits inom ämnet socialmedicin nära läkar- samt andra vårdutbildningar, samt existerar idag även en centralt perspektiv inom folkhälsovetenskapliga utbildningar.

Hälso- samt sjukvårdskuratorer existerar numera ett etablerad yrkesgrupp dock detta finns ingen tillförlitlig statistisk ifall hur flera vilket existerar anställda.

i enlighet med Akademikerförbundet SSR uppskattades detta totala antalet anställda kuratorer inom den svenska hälso- samt sjukvården mot 4 500, tid 2018 (Sernbo, 2019). Hälso- samt sjukvårdskuratorernas jobb äger beskrivits vid lite olika sätt, dock en psykosocialt fokus inom arbetet existerar centralt. Akademikerförbundet SSR beskriver hälso- samt sjukvårdskuratorn liksom ”den psykosociala experten inom vården samt den självklara länken mellan vården samt andra samhällsaktörer”, tillsammans med arbetsuppgifter likt social rådgivning, sociala åtgärder, samordning samt behöriga konversation.

Vidare beskrivs kuratorns behandlingsarbete samt annat samtalsstöd bestå från krishantering samt bearbetning nära sjukdomsbesked, dödsfall, traumatisk incident, omställning inom livssituation, alternativt liknande (SRR, 2021a). Svensk kuratorsförening beskriver hälso- samt sjukvårdskuratorn som: ”den sociala experten inom hälso- samt sjukvården såsom arbetar tillsammans socialt sysselsättning samt psykosocialt behandlingsarbete tillsammans patienter samt närstående – enskilt alternativt inom samling.

inom arbetsuppgifterna är kapabel även ingå utbildning/undervisning, forsknings- samt utvecklingsarbete, personalstöd m.m. (Svensk kuratorsförening, 2021).

Socialt jobb inom hälso- samt sjukvården skiljer sig ifrån annat socialt jobb vid därför sätt för att detta befinner sig inom gränslandet mellan socialt sysselsättning, läkemedel samt psykologi.

Detta speglar sig även inom detta faktum för att ett icke ansenlig andel från dem socionomer liksom forskar inom ämnesfältet socialt sysselsättning inom hälso- samt medicinsk hjälp äger disputerat inom medicinsk vetenskap, samt ej inom ämnet socialt sysselsättning (Flink, Öjehagen & Olsson, 2008). enstaka uppföljning från dem avhandlingar liksom lagts fram mellan 2008–2019 indikerar dock för att avhandlingar inom samhällsvetenskaplig fakultet verkar öka medan dem reducerar inom medicinsk fakultet (Sernbo, Udo & Flink, 2021).

Sernbo (2019) lyfter inom sin avhandling – ett etnografisk lärande från hälso- samt sjukvårdskuratorns jobb – hur tidigare undersökning demonstrerat vid utmaningar till hälso- samt sjukvårdskuratorer vilket existerar kopplade mot enstaka otydlig arbetsroll samt ett svag professionell ställning eller tillstånd, inom jämförelse tillsammans med andra professioner inom hälso- samt sjukvården.

Likaså besitter tidigare studier demonstrerat hur kuratorer inom hälso- samt sjukvården haft svårt för att förhålla sig mot relationen mellan läkemedel samt socialt jobb. Sernbos avhandling (2019) visar, inom linje tillsammans med tidigare undersökning, för att kuratorernas sysselsättning tenderar för att upplevas liksom luddigt samt svårdefinierat. Detta beror i enlighet med Sernbo (2019) bland annat vid för att kuratorerna positionerar sig själva, samt från andra blir positionerade, vid flera olika samt delvis motsägelsefulla sätt.

dem förmå positionera sig (och/eller bli positionerade) liksom den likt företräder patienten och/eller den liksom företräder sjukvårdsorganisationen, vilket innebär för att kuratorerna behöver balansera mellan ambivalenta lojaliteter gentemot patienter kontra sjukvårdsorganisationen. Sernbo (2019) avslutar sin avhandling tillsammans för att uppmuntra hälso- samt sjukvårdskuratorer mot ett ”kollektiv uppslutning kring problem att diskutera angående arbetets organisering” (Sernbo, 2019, sid.

262).

Det kunna således konstateras för att kuratorernas roll samt professionella ställning eller tillstånd inom hälso- samt sjukvården varit objekt till samtal. Flera instanser, bl.a. Akademikerförbundet SSR samt Svensk Kuratorsförening besitter länge drivit frågan ifall legitimation på grund av kuratorer inom hälso- samt sjukvården, på grund av för att stärka såväl kuratorernas professionella ställning eller tillstånd liksom patienternas rättssäkerhet.

tid 2019 infördes slutligen legitimation på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorer, tillsammans med detta huvudsakliga syftet för att öka patientsäkerheten samt öka dem formella kraven vid kompetens samt lämplighet (Prop 2017/18:138). Fram mot 30 juni 2024 gäller övergångsregler: den likt besitter socionomexamen alternativt likvärdig certifikat samt besitter arbetat minimalt fem kalenderår liksom hälso- samt sjukvårdskurator, alternativt äger arbetat inom numeriskt värde tid samt besitter enstaka betydelsefull vidareutbildning, besitter chans för att ansöka angående legitimation.

Efter detta datum behövs ett fräsch legitimationsgrundande hälso- samt sjukvårdskuratorsexamen (60 HP) till för att behärska erhålla legitimation. inom regeringens proposition ifall legitimation på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorer beskrivs för att yrket innebär; att självständigt utreda, diagnostisera, organisera samt genomföra behandling från psykosociala bekymmer likt äger samband tillsammans med patientens sjukdomstillstånd, vård samt rehabilitering.

detta finns olika former från samtalsstöd samt sociala insatser vilket kuratorer kunna tillämpa beroende vid patientens behov. detta förutsätter för att kuratorer inom hälso- samt sjukvården besitter enstaka god teoretisk bas samt kompetens inom evidensbaserade samtalsmetoder (Prop 2017/18:138, sid. 9).

detta existerar slående hur hälso- samt sjukvårdskuratorns sysselsättning inom propositionens presentation främst framställs såsom individuellt utrednings- samt behandlingsarbete. Detta faktum är kapabel visa för att detta skett ett förskjutning inom hälso- samt sjukvårdskuratorernas jobb, ifrån detta ursprungliga fokuset vid breda samhälleliga villkor samt sociala faktorer, mot mer individinriktade (behandlings)insatser.

UKÄ:s förslag mot yrkesbeskrivning indikerar dock även en bredare fokus, var dem instämmer tillsammans med Socialstyrelsens tidigare förslag angående att; den nya utbildningen bör ge studenten fördjupade kunskaper, färdigheter samt förmågor ifall sociala faktorers konsekvenser på grund av ohälsa, sjukdom samt skador samt ifall hur biopsykosociala synsätt påverkar synen vid välmående, ohälsa samt sjukdom.

(UKÄ, 2017, sid. 8).

Legitimation och yrkesexamen till hälso- samt sjukvårdskuratorer innebär ett unik tillfälle för att tydliggöra kuratorernas yrkesroll samt professionella ställning eller tillstånd. Idealt kunna legitimation samt yrkesexamen även leda mot utvecklandet från en samlat begreppsligt/teoretiskt ramverk på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorers jobb, vilket inom sig skulle behärska öka tydligheten samt den professionella statusen.

Genom för att förbättra en samlat begreppsligt ramverk finns även chans för att återuppta samt lyfta kunskapen angående sambandet mellan välbefinnande samt sociala livsvillkor likt enstaka huvud utgångspunkt till hälso- samt sjukvårdkuratorernas jobb. tillsammans med tanke vid för att kuratorerna existerar den (enda) patientnära professionen inom hälso- samt sjukvården såsom, inom samt tillsammans sin socionomexamen, besitter elementär kurs ifall samhällets arrangemang inom relation mot människors livschanser, välmående samt välbefinnande, borde kunskapsområdet angående sociala bestämningsfaktorer till hälsan (åter igen) behärska utgöra en centralt inslag inom såväl träning likt inom yrkesutövning.

Syftet tillsammans med denna produkt existerar för att översiktligt förklara bakgrund samt innehåll inom ramverket angående ”sociala bestämningsfaktorer till hälsan”, samt för att diskutera detta såsom en användbart omfattande begreppsligt ramverk till hälso- samt sjukvårskuratorernas arbete.

Sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan – bakgrund samt begreppsligt innehåll

Kunskap ifall sociala samt miljömässiga faktorers innebörd på grund av hälsan besitter ett utdragen saga inom epidemiologi samt folkhälsovetenskap.

Den brittiska läkaren John Snow framhålls ofta likt ett från grundarna mot den moderna epidemiologin. han lyckades påvisa för att en eruption från kolera inom London 1854 ägde för att utföra tillsammans ett avloppsläcka inom ett viss lokaliserad vattenbrunn, genom för att systematiskt kartlägga plats sjukdomsfallen uppträdde. Därmed kunde Snow bevisa för att kolera ej smittade via dålig atmosfär, vilket plats den allmänna uppfattningen nära den tiden (Tulchinsky, 2018).

Betydelsen från sociala faktorer på grund av hälsan går även åter mot Durkheim samt hans studier ifall självmord inom slutet från 1800-talet, likt bland annat visade hur social sammanhållning mellan människor är kapabel fungera likt en skydd mot självmord (Berkman m.fl., 2000).

En klar ambition för att integrera ett biomedicinsk samt social approach mot välbefinnande fanns tillsammans med inom grundandet från världshälsoorganisationen, WHO, 1946.

Redan inom WHO:s definition från välmående likt ”ett tillåtelse från fysiskt, mentalt samt socialt välbefinnande” framkommer betydelsen från sociala faktorer. Trots denna mål stod kunskapen ifall sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan igen vid den globala hälsoarenan beneath ett längre tidsperiod. WHO (2005) framhåller för att detta ej minimalt ägde för att utföra tillsammans läkemedelsforskningens genombrott beneath 1950-talet.

färsk teknologi samt nya medicin ledde mot riktade hälsoinsatser mot specifika sjukdomar såsom sjukdom, tuberkulos samt malaria, varför betydelsen från breda miljömässiga samt sociala interventioner tonades ned. Ganska snart stod detta dock uppenbart för att teknologiskt avancerade medicinska interventioner ej nådde dem maximalt behövande samt utsatta, utan ledde mot ökad ojämlikhet inom välbefinnande eftersom materiella samt sociala faktorer ofta existerar ett förutsättning till för att behärska erhålla resurs mot medicinsk vård samt behandling.

beneath 1960- samt 1970-talen lyftes därför ifrån flera håll vid nytt nödvändigheten från ett social samt rättvis approach mot välbefinnande, samt betydelsen från community work, samt empowerment framhölls. beneath ledning från generaldirektör Halfdan Mahler, drev WHO beneath den på denna plats tiden visionen ifall ”Health for all bygd year 2000”, vilket bland annat resulterade inom antagandet från Alma Ata Deklarationen, 1978 (WHO, 1978).

Deklarationen slog fast för att välbefinnande existerar enstaka elementär mänsklig rättighet, samt betonade för att målet angående ”bästa tänkbara välbefinnande på grund av alla” kräver insatser ej enbart inom hälsosektorn, utan även inom sociala samt ekonomiska samhällssektorer. Idéerna ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan fick dock återigen stå åter beneath 1980- samt 1990-talen, ej minimalt pga.

neoliberala influenser samt enstaka ”marknadisering” från hälso- samt sjukvården, på grund av för att sedan vid 2000-talet vid nytt aktualiseras vid den globala scenen (WHO, 2005). FN:s globala hållbarhetsmål; milleniemålen (FN, 2015) samt därefter hållbarhetsmålen, Agenda 2030 (FN, 2000), samt ej minimalt WHO:s Kommission på grund av dem sociala bestämningsfaktorerna till välmående besitter på denna plats haft massiv innebörd (FN, 2000; FN 2015; WHO, 2005).

WHO:s Kommission på grund av sociala bestämningsfaktorer tillsattes 2005, beneath ledning från den brittiske epidemiologen sir Michael Marmot liksom beneath flera decennier forskat angående social ojämlikhet inom välbefinnande.

Kommissionens uppgift plats för att ta fram vetenskaplig evidens på grund av hur sociala bestämningsfaktorer inverkar vid välbefinnande samt ojämlikhet inom välmående, samt för att vid grund från dessa ta fram rekommendationer till strategier för att motarbeta ohälsa samt social ojämlikhet inom välbefinnande. inom kommissionens uppgift nedsänkt även för att bygga globala nätverk samt partnerskap inom dessa problem att diskutera, vilket bland annat resulterade inom nio olika kunskapsnätverk samt specifika partnerskap samt avtal tillsammans med vissa länder.

Kommissionens definition från sociala bestämningsfaktorer till hälsan löd; icke-medicinska faktorer såsom påverkar hälsoutfall. detta existerar dem omständigheter beneath vilka människor föds, växer, arbetar, lever samt bli äldre samt dem strukturer samt struktur såsom formar detta dagliga livets förutsättningar. Dessa inkluderar ekonomiska struktur, utvecklingsagendor, sociala normer, socialpolitik samt politiska struktur (WHO, 2021).

WHO:s kommission gick inom sitt jobb tillbaka mot grundtankarna inom Alma Ata Deklarationen ifall välbefinnande liksom enstaka primär mänsklig rättighet, samt underströk betydelsen från sociala, ekonomiska samt politiska strukturer på grund av för att säkerställa samtliga människors riktig mot bästa tänkbara välbefinnande (WHO, 2005).

beneath dem tre kalenderår liksom kommissionen ägde sitt uppgift, sammanställde man, tillsammans tillsammans med vetenskapsman ifrån bota världen, övertygande bevis på grund av för att hälsan existerar ojämlikt fördelad ej bara mellan länder utan även mellan olika sociala grupper inom en samt identisk nation. inom både låg- medel- samt höginkomstländer följer välmående samt sjukdom enstaka social gradient: ju lägre den socioekonomiska positionen existerar, desto sämre välbefinnande (WHO, 2008, sid.

8). Kommissionen konstaterade därför för att ojämlikhet inom välmående, inom såväl liksom mellan länder, orsakas från ojämlikhet inom fördelningen från inflytande samt tillgångar, samt därmed orättvisor inom människors dagliga levnadsvillkor – inom resurser mot medicinsk vård, kurs, arbets- samt fritidsvillkor samt hem- samt boendesituationer (WHO, 2008).

Kommissionen plats således tydliga tillsammans med för att dem fokuserade vid ”the causes of the causes” mot välbefinnande samt ojämlikhet inom välbefinnande. inom femte månaden i året 2008 publicerade kommissionen sin slutliga rapport; ”Closing the gap in a generation” (WHO, 2008) var dem skrev fram tre omfattande rekommendationer ifall vilket likt behövs till för att främja välbefinnande samt bekämpa ojämlikhet inom välmående, internationellt, nationellt samt lokalt.

Dessa rekommendationer handlar angående att;

• Förbättra dagliga levnadsvillkor. denna plats betonar kommissionen vikten från breda investeringar inom barns uppväxtvillkor, satsningar vid nutrition, träning, investeringar inom boendemiljöer, arbetsvillkor, sociala säkerhetsnät, välfärds- samt omfördelningspolitik, samt enstaka inledande linje allomfattande hälsovård.
• Bekämpa den ojämlika fördelningen från kraft, valuta samt resurser.

  denna plats betonar kommissionen nödvändigheten från för att lägga ansvaret till befolkningens välmående vid den högsta politiska nivån; för att omfördela tillgångar samt för att öka offentlig finansiering från sociala- samt hälsointerventioner samt för att erkänna statens ansvar inom för att säkerställa människors basala behov samt rättigheter; för att rikta genusbaserad ojämlikhet inom samhället, samt för att stärka detta globala ledarskapet på grund av hälsa.

• Säkerställa insikt samt basala information inom varenda länder på grund av för att behärska mäta samt följa utvecklingen inom välbefinnande samt ojämlikhet inom välbefinnande.

  Här plats kommissionens rekommendation för att införa träning ifall sociala bestämningsfaktorer inom medicinska utbildningar såväl likt till politiker, och; för att inrätta struktur på grund av för att rutinmässigt samla in uppgifter ifall befolkningens välbefinnande samt sociala bestämningsfaktorer på grund av välmående, såsom födelseregister, sjuklighet, dödlighet samt indikatorer till socioekonomisk position.

  Vidare betonade kommissionen nödvändigheten från ett bred approach mot evidens angående kopplingen mellan sociala bestämningsfaktorer samt välmående, då komplexa samband ej låter sig bli mättad genom randomiserade kontrollerade försök.

Kommissionens jobb resulterade således ej inom några konkreta alternativt exakta ”råd” på grund av vilket såsom behövs till för att utveckla välmående samt angripa ojämlikhet inom välbefinnande.

Däremot fanns kommissionen radikal såtillvida för att den samlade övertygande bevis på grund av hur ojämlikhet inom hälsan tar sig formulering världen ovan, samt till för att den förde samman vetenskapsman, politiker samt företrädare på grund av civila samhället ifrån flera olika länder inom avsikt för att ”skapa ett global social rörelse”.

ett ytterligare klar ambition ifrån kommissionen plats för att försöka påverka den politiska viljan för att agera utifrån befintlig insikt på grund av för att motarbeta ojämlikhet inom välmående (Marmot, 2008).

Kommissionens begreppsliga ramverk på grund av sambanden mellan sociala bestämningsfaktorer, välbefinnande samt ojämlikhet inom välbefinnande illustreras inom figur 1 nedan.

Figuren visar hur sociala, ekonomiska samt politiska struktur ger upphov mot socioekonomiska positioner, varigenom befolkningen stratifieras efter intäkter, träning, arbete, kön, ras/etnicitet samt andra faktorer.

Förekomsten från socioekonomiska positioner leder inom sin tur mot specifika sociala bestämningsfaktorer till välbefinnande (så kallade intermediära bestämningsfaktorer) vilket styrs från människors lokal inom den sociala hierarkin inom enstaka given kontext (WHO, 2010). Beroende vid sin sociala position, blir människor mer alternativt mindre exponerade samt känsliga på grund av faktorer såsom påverkar hälsan.

Materiella faktorer påverkar människors välbefinnande genom resurs både mot hälsoservice, läkemedel samt hälsofrämjande föda samt miljöer. en hälsosamt liv kommer ofta tillsammans enstaka finansiell utgift, vilket därmed missgynnar människor tillsammans färre materiella tillgångar. Social klass, genus samt etnicitet inverkar även vid hälsorelaterade beteenden, ej bara genom förståelse samt hälsoliteracitet (dvs.

förmågan för att förvärva, förstå, bedöma samt nyttja resultat på grund av för att bibehålla samt främja hälsa) utan även via sociala normer samt habitus. Vidare påverkar social position hälsan genom psykosociala mekanismer, ej minimalt via dem biologiska samt psykologiska effekterna (bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, samt psykisk ohälsa) från den långvariga stress såsom t.ex.

finansiell utsatthet, social exkludering och/eller arbetslöshet innebär (Bartely, 2004).

Det begreppsliga ramverket till WHO:s Kommission till sociala bestämningsfaktorer på grund av välbefinnande illustrerar således vid en klart sätt hur samhällets omfattande arrangemang, samt ej enbart individuella biologiska faktorer samt hälsosystemets arrangemang, inverkar vid människors välbefinnande samt vid ojämlikhet inom välbefinnande.

vid således sätt existerar detta omfattande ramverket socioekologiskt inom sin konstruktion, dvs. för att detta betonar samspelet mellan individuella faktorer samt inom den omgivande miljön (mikro-, meso- samt makronivå) på grund av för att förstå hälsoutfall. Socialekologiska modeller används ofta inom relation mot sociala bestämningsfaktorer till välmående, på grund av för att illustrera hur ett rad olika faktorer vid olika nivåer inverkar vid välbefinnande samt ojämlikhet inom välbefinnande.

Dahlgren samt Whiteheads (1991) modell ovan hälsans bestämningsfaktorer äger fungerat såsom inspiration till ett rad olika illustrationer, dock dem flesta innehåller dem nivåer vilket redovisas inom figur 2 nedan.

Perspektivet ifall sociala bestämningsfaktorer till välbefinnande inom internationellt socialt sysselsättning

WHO:s begreppsliga ramverk på grund av sociala bestämningsfaktorer på grund av välbefinnande samt ojämlikhet inom välmående överensstämmer vid flera sätt tillsammans detta sociala arbetets värdegrund ifall social rätt och jämlikhet samt mänskliga rättigheter.

Även angående begreppet såsom sådant sällan besitter använts, äger kunskapen ifall sociala bestämningsfaktorer på grund av välmående även enstaka utdragen saga inom socialt sysselsättning. Samspelet mellan den omgivande sociala kontexten samt välfärden på grund av individer, grupper samt lokalsamhällen äger varit centralt inom socialt jobb ifrån dess begynnelse (Rine, 2016).

i enlighet med den globala definitionen från socialt sysselsättning, antagen från ”International förbund of social workers” (IFSW), existerar grunden inom detta sociala arbetet för att verka på grund av ”social förändring samt tillväxt, social sammanhållning, skydd samt stöd till utsatta, empowerment samt frigörelse från människors resurser”, tillsammans mänskliga rättigheter samt social rätt och jämlikhet vilket centrala principer (IFSW, 2014).

inom landet existerar socialarbetare den yrke såsom, inom enlighet tillsammans med portalparagrafen inom socialtjänstlagen, uttryckligen äger mot övning för att jobba till för att ”främja människornas ekonomiska samt sociala säkerhet, likhet inom levnadsvillkor samt aktiva deltagande inom samhällslivet”. detta existerar även kring dessa värden liksom både utbildningen samt praktiken inom socialt sysselsättning centreras.

Själva essensen inom socialt jobb – den yrkesbaserade professionen samt den akademiska disciplinen – kunna därför sägas artikel grundad inom enstaka expertkunskap angående sociala bestämningsfaktorer till välbefinnande. Socialt sysselsättning samt perspektivet ifall sociala bestämningsfaktorer på grund av välmående existerar alltså likt Monitz (2010) uttrycker detta, ”a good fit”.

Detta mot trots existerar detta ej helt enkelt för att hitta vetenskapliga föremål eller textstycken vilket behandlar socialt jobb inom relation mot sociala bestämningsfaktorer till välmående. ett sökning inom databasen Web of Science tillsammans sökorden ”social work” AND “social determinants of health” ger endast numeriskt värde träffar vid föremål eller textstycken såsom äger tillsammans med båda dessa begrepp inom titeln.

på denna plats bör dock understrykas för att min sökning (med krav vid för att givna begrepp finns tillsammans med inom titeln) varit begränsad, samt för att detta självklart förmå finnas ytterligare litteratur vilket behandlar kuratorer samt sociala bestämningsfaktorer till hälsan.

De föremål eller textstycken som går för att hitta angående socialt jobb samt sociala bestämningsfaktorer till hälsan återfinns främst inom området ”health social work” samt ”health social workers”, vilka existerar begrepp såsom ofta används inom den internationella litteraturen på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorer.

Bryson samt Bosma (2018) samtalar om fem aktuella trender inom hälsorelaterat socialt sysselsättning inom Kanada samt skriver fram adressering från sociala bestämningsfaktorer såsom ett från dessa. Författarna menar för att den medvetande vilket idag finns till sambanden mellan social ojämlikhet, sjuklighet samt dödlighet, borde leda mot en större erkännande från betydelsen från hälso- samt sjukvårdskuratorer.

Denna medvetande är kapabel alltså inom sig egen innebära för att den kompetens likt hälso- samt sjukvårdskuratorer besitter, bör tas tillvara liksom enstaka självklar samt oumbärlig tillgång inom hälso- samt sjukvården. noggrann likt inom land äger hälso- samt sjukvårdskuratorer inom Kanada utmaningar kopplade mot ett otydlig arbetsroll samt svårigheter för att hävda jurisdiktion kring detta psykosociala arbetet samt, ej minimalt gentemot sjuksköterskor.

Bryson samt Bosma (2018) menar dock för att hälso- samt sjukvårdskuratorer skulle behärska tydliggöra sin unika psykosociala kompentens genom för att återvända mot detta sociala arbetets bas inom kunskapen angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan. för att förklara dem egna arbetsinsatserna tillsammans med hänvisning mot ramverket till sociala bestämningsfaktorer till hälsan, t.ex.

genom för att kommunicera vilka sociala bestämningsfaktorer man adresserar inom olika insatser, skulle på denna plats behärska artikel enstaka massiv passage, i enlighet med Bryson samt Bosma (2018). Vidare menar författarna (ibid) för att hälso- samt sjukvårdskuratorerna skulle behärska äga enstaka betydande roll inom för att undervisa andra hälsoprofessioner angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan, samt hur dessa inverkar vid patienter samt anhöriga.

för att klart referera mot, samt utgå ifrån, ramverket ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan inom psykosociala bedömningar skulle även behärska ge ytterligare vikt inom dessa utlåtanden.

Craig m.fl. (2013) studerade, baserat vid ett enkätundersökning, inom vilken utsträckning hälso- samt sjukvårdskuratorer nära en antal vårdinstitution inom Toronto, Kanada, adresserar sociala bestämningsfaktorer till hälsan inom sitt jobb.

Utgångspunkten plats för att ramverket ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan passar väl in inom hälso- samt sjukvårdskuratorernas jobb, vid bas från kuratorernas holistiska perspektiv vid hälso- samt medicinsk hjälp, samt genom deras fokus vid dem sociala konsekvenserna från sjukdom snarare än vid sjukdomen inom sig.

Författarna (Craig m.fl., 2013) utgick ifrån enstaka definition från sociala bestämningsfaktorer likt inbegriper socioekonomisk position (inkomstnivå, arbetslöshet, arbetsförhållanden), socialt stöd (boende, nutrition, sociala skyddsnät) ojämlikhet (social exkludering, genus, diskriminering) samt hälso- samt sjukvårdssystemet. Resultaten ifrån enkäten vilket besvarades från 56 hälso- samt sjukvårdskuratorer, visade för att majoriteten från kuratorerna adresserade minimalt enstaka social bestämningsfaktor till hälsan inom sitt dagliga jobb.

maximalt vanligt plats insatser kopplade mot hälso- samt sjukvårdssystemet inom sig, följt från insatser kring boende, funktionsnedsättning samt intäkter. inom enstaka ytterligare forskning undersökte Muskat, Craig samt Mathai (2017) detta dagliga arbetet bland kuratorer nära enstaka pediatrisk vårdcentral eller sjukhusavdelning inom Kanada, samt konstaterade för att sociala bestämningsfaktorer inom massiv utsträckning bidrog mot den psykosociala komplexiteten inom sjukdomssituationen till både patienter/barn såväl såsom på grund av all familjer.

Dessa plats faktorer kopplande mot (brist på) social inkludering, tillfälle mot utbildning/skola, bostadssituation samt hälsosamt näringsintag. dem insatser likt kuratorerna satte in dominerades från psykosociala samtal för stöd (supportive counselling), dock innehöll även (i lägre utsträckning) hjälp tillsammans med finansiella situationer såsom för att söka bidrag alternativt insatser på grund av för att mobilisera andra samhällsresurser (Muskat, Craig & Mathai, 2017).

inom likhet tillsammans detta konstaterade Craig m.fl. (2013) för att hälso- samt sjukvårdskuratorer hanterar flera olika sociala bestämningsfaktorer inom sitt sysselsättning, dock för att individinriktade insatser (på mikronivå) tenderar för att dominera ovan insatser vid meso- samt makronivå. enstaka förklaring mot detta, skulle i enlighet med Craig m.fl. (2013) behärska artikel för att kuratorerna fått den rollen tilldelad inom hälso- samt sjukvårdsorganisation liksom sådan.

Craig m.fl. (2013) konstaterar dock för att hälso- samt sjukvårdskuratorer, mer än någon ytterligare yrke, existerar utbildade på grund av för att beakta den sociala kontexten ur en ekologiskt samt biopsykosocialt perspektiv. Därför besitter kuratorer ett speciell kompetens till insatser riktade mot sociala orsaker samt sociala konsekvenser från ohälsa samt ojämlikhet inom välmående, vid både mikro- meso samt makronivå (Craig m.fl., 2013).

När detta gäller instrument till för att kartlägga sociala bestämningsfaktorer genomförde O’Brien (2019) enstaka ordnad litteraturöversikt ovan vilka screeninginstrument på grund av sociala bestämningsfaktorer såsom används inom hälso- samt sjukvården, samt identifierade 43 studier likt refererade mot sådana, varav den absoluta majoriteten från studier fanns genomförda inom USA (enbart tre fanns genomförda inom Europa).

denna konstaterar för att detta finns en antal instrument likt existerar användbara på grund av för att screena på grund av sociala bestämningsfaktorer, dock för att detta även finns en stort behov från för att förbättra ytterligare instrument, ej minimalt sådana såsom samtidigt inkluderar flera olika sociala bestämningsfaktorer, självklart den insikt liksom idag finns ifall hur sociala faktorer inverkar vid kroppslig samt mental välmående.

på denna plats lyfter O’Brien (2019) för att hälso- samt sjukvårdskuratorer äger enstaka särskilt nödvändig expertroll på grund av för att screening på grund av sociala bestämningsfaktorer till välmående bör behärska möjliggöras inom hälso- samt sjukvården, genom för att t.ex. utbilda övrig anställda ifall sociala faktorer samt för att förbättra tillgångar samt administrativa rutiner på grund av hur screening till sociala bestämningsfaktorer kunna genomföras.

På vilka sätt är kapabel ramverket ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan artikel användbart på grund av kuratorer?

Perspektivet angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan innebär ett klar orientering mot förhållandet mellan människa-miljö (person-in-environment) samt därmed appliceringen från socialekologiska samt biopsykosociala modeller (Rine, 2016).

Dessa modeller betonar den ömsesidigt, samt samtidiga, effekt från biologiska, psykologiska samt sociala faktorer på grund av hälsan, vilket utgör enstaka synnerligen lämplig begreppslig bas till hälso- samt sjukvårdskuratorernas jobb. Ramverket ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan utgör, såsom Montiz (2010) uttrycker detta, således enstaka perfekt ”fit”, alternativt matchning mot hälso- samt sjukvårdskuratorernas sysselsättning.

Genom sin bas inom socionomutbildningen äger hälso- samt sjukvårdskuratorer enstaka speciell kompentens inom socialekologiska samt biopsykosociala modeller. Flera andra professioner äger djupare och/eller mer grundlig insikt inom medicinska samt psykologiska faktorers effekt vid välbefinnande inom jämförelse tillsammans med kuratorerna. Dock existerar kuratorerna den (enda) professionen inom hälso- samt sjukvården såsom äger den breda generalistkunskap såsom perspektivet ifall sociala bestämningsfaktorer kräver.

Detta utför hälso- samt sjukvårdskuratorerna mot enstaka yrkesgrupp liksom existerar särskilt lämpade på grund av för att integrera samt applicera kunskapen sociala bestämningsfaktorer på grund av välmående inom både förberedelse, genomförande samt uppföljning från patienters vård samt behandling. Jag existerar övertygad angående för att flera hälso- samt sjukvårdskuratorer redan idag fungerar liksom hälso- samt sjukvårdens experter inom detta avseende.

självklart dem utmaningar vilket finns tillsammans med kuratorernas otydliga yrkesroll vilket tidigare undersökning påvisat, existerar detta dock ej säkert för att denna expertis existerar klart formulerad samt kommunicerad inom hälso- samt sjukvården (såväl inom professionen vilket inom hälso- samt sjukvårdsorganisationen).

enstaka fördjupad medvetenhet ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan, samt utvecklandet från detta liksom en omfattande begreppsligt ramverk till hälso- samt sjukvårdskuratorernas jobb skulle behärska bidra mot för att tydliggöra hälso- samt sjukvårdskuratorernas yrkesroll samt unika kompetens, både inom hälso- samt sjukvårdsorganisationen samt inom den egna professionen.

för att utgå ifrån sociala bestämningsfaktorerna till hälsan liksom en begreppsligt ramverk till hälso- samt sjukvårdskuratorernas sysselsättning skulle även behärska användas till för att tydligare argumentera till insatser ej bara vid individ (mikro) nivå utan även vid dem mer distala meso- samt makronivåerna. Kurativa insatser vid mesonivå skulle mot modell behärska handla ifall fördjupad samt strukturerad kartläggning samt mobilisering från tillgångar samt stöd inom patienters sociala nätverk, inom civilsamhället samt gentemot andra myndigheter samt samhällsaktörer.

vid makronivå skulle kurativa insatser exempelvis behärska handla angående för att medvetandegöra samt kommunicera (gentemot såväl patienter, hälso- samt sjukvårdsorganisationen likt detta omgivande samhället) hur strukturella samt samhälleliga villkor inverkar vid (ojämlikhet i) välbefinnande, resurs mot hälsoservice såväl vilket effekter från ohälsa.

Denna insikt är kapabel användas på grund av för att mildra tendenser mot för att patienter skuldbeläggs till sin ohälsa (s.k. victim blaming). Kuratorerna skulle även behärska äga enstaka huvud roll inom hälso- samt sjukvården då detta gäller för att förbättra strategier samt rekommendationer till för att öka tillgängligheten på grund av socioekonomiskt utsatta grupper, till för att därmed främja ett mer jämlik hälso- samt medicinsk vård.

Likaså vore kuratorernas sociala expertis ett massiv ingång inom olika beslutsfattande kroppsdel vilket verkar till enstaka god samt jämlik välbefinnande på grund av all befolkningen. Vidare skulle hälso- samt sjukvårdskuratorer behärska äga ett betydande roll för att innehåll då detta gäller för att utbilda andra professioner såväl liksom politiker ifall sociala bestämningsfaktorer till hälsan, inom linje tillsammans WHO Kommissionens rekommendationer.

Arbetet tillsammans med att förbättra perspektivet angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan liksom en begreppsligt ramverk till hälso- samt sjukvårdskuratorer skulle avslutningsvis behärska genomföras genom för att kuratorerna;

• Satsar vid kompetensutveckling kring den begreppsliga grunden inom perspektivet angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan.
  Malin Eriksson beskriver arbetet som administratör inom psykiatrin som krävande och stressigt

  eftersom ramverket därför klart anknyter mot elementär perspektiv inom socialt sysselsättning behöver hälso- samt sjukvårdskuratorerna härvidlag ej förvärva nya baskunskaper; snarare handlar detta ifall för att placera in befintlig insikt inom en ”nytt” begreppsligt ramverk vilket ger extra vikt mot kuratorns kompetens samt arbete.

• Utvecklar strategier på grund av för att förklara samt kommunicera hälso- samt sjukvårdskuratorernas insatser tillsammans med hänvisning mot ramverket angående sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan.
• Utgår ifrån, samt refererar mot ramverket ifall sociala bestämningsfaktorer på grund av hälsan inom psykosociala bedömningar samt utlåtanden.
• Utvecklar instrument såväl vilket administrativa rutiner till hur screening på grund av sociala bestämningsfaktorer är kapabel genomföras inom hälso- samt sjukvården.

  Detta skulle behärska göras genom för att kartlägga, vidareutveckla samt justera dem screeninginstrument likt redan finns inom den internationella litteraturen.

Akademikerförbundet SSR (2021). Kurator inom hälso- samt sjukvård. https://akademssr.se/yrkesfragor/socionom/kurator-inom-halso-och-sjukvard.

Nedladdat 2021-10-20.

Akademikerförbundet SSR (2021). Varför legitimation på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorer?https://akademssr.se/lon-karriar/yrkesfragor/socionom/kurator-inom-halso-och-sjukvard/varfor-legitimation. Nedladdad 2021-10-20.

Berkman, L.F., Glass, T., Brissette, inom. & Seemand, T.E. (2000). From social integration to health: Durkheim in the new millennium.

Social Science & Medicine, 51: 843–857.

Bryson, S.A. & Bosma, H. (2018). Health social work in Canada: fem trends worth noting. Social Work in Health Care, 57:8, 1–26.

Craig, S.H., Bejan, R. & Muskat, B. (2013). Making the invisible visible: Are health socialworkers addressing the social determinants of health? Social Work in Health Care, 52:4, 311–331.

Dahlgren, G.

& Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health. huvudstaden, Sweden: Institute for Futures Studies.

Flink, M., Öjehagen, A. & Olsson, M. (2008). Psykosocialt sysselsättning inom hälso- samt medicinsk vård – enstaka överblick ovan avhandlingar inom området. Socionomens forskningssupplement, 24: 14–20.

FN, Förenta Nationerna (2015).

The 2030 Agenda for Sustainable Development. https://sdgs.un.org/goals

FN, Förenta Nationerna (2005). Millennium Development Goals.https://www.un.org/millenniumgoals/

IFSW, International statsförbund of Social Workers (2014). Global definition of social work. https://www.ifsw.org/what-is-social-work/global-definition-of-social-work/international statsförbund of social workers.

Nedladdad 2021-10-20.

Marmot, M. (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health. Lancet, 372: 1661–69.

Moniz, C. (2010). Social work and the social determinants of health perspective: A good passform. Health & Social Work, 35:4, 310–313.

Muskat, B., Shelley, L.C.

& Mathai, B. (2017). Complex families, the social determinants of health and psychosocial interventions: Deconstruction of a day in the life of hospital social workers.

Social Work in Health Care, 56:8, 765–778.

O’Brien, K.H. (2019). Social determinants of health: the how, who, and where screenings are occurring; a systematic review. Social Work in Health Care, 58:8, 719–745.

Olsson, M. (2008). Psykosocialt jobb inom hälso- samt medicinsk hjälp – professionellt verksamhetsfält samt akademiskt kurs.

Socionomens forskningssupplement, 24: 10–12.

Regeringens proposition 2017/18:138. Legitimation på grund av hälso- samt sjukvårdskuratorer. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/legitimation-for-halso–och-sjukvardskuratorer_H503138.

Rine, C.M. (2016). Social determinants of health: Grand challenges in social work’s future.

Health Social Work, 41:3, 143–145.

Sernbo, E. (2019). Med avstegen likt kontor. ett etnografisk lärande från hälso- samt sjukvårdskuratorns arbete.Skriftserie till avhandlingar, avdelningen till socialt sysselsättning, relaterat till göteborg högskola, 2019:1.

Sernbo, E., Udo, C. & Flink, M. (2021) Socialt jobb inom hälso- samt medicinsk vård inom land – ett undersökning från avhandlingar skrivna från socionomer beneath år 2008–2019.

Socionomens forskningssupplement. https://socionomen.se/premium/socialt-arbete-i-halso-och-sjukvard-i-sverige/

Solar, O. & Irwin, A. (2010) A conceptual ramverk for action on the social determinants of health. Social Determinants of Health Discussion Paper 2 (Policy and Practice). Geneva: WHO. https://www.who.int/sdhconference/resources/ConceptualframeworkforactiononSDH_eng.pdf

Svensk Kuratorsförening (2021).

Kuratorsyrket.http://www.kurator.se/kuratorsyrket/ Nedladdat 2021-10-20.

Tulchinsky, T.H. (2018). John Snow, Cholera, the Broad Street Pump; Waterborne Diseases Then and Now, pp 77-99. In Tulchinsky TH. Case Studies in Public Health. London: Elsevier Press.

WHO, World Health Organisation (1978). The Alma Ata Declaration.https://www.who.int/publications/almaata_declaration_en.pdf

UKÄ, Universitetskanslerämbetet (2017).

Förslag mot examensbeskrivning på grund av yrkesexamen till kuratorer inom hälso- samt sjukvården. rapport från en regeringsuppdrag. https://www.uka.se/download/18.74d015a415a57b9a25366f28/1487841867686/rapport-2017-02-21-forslag-examensbeskrivning-yrkesexamen-kuratorer-inom-halso-och-sjukvarden.pdf

WHO, World Health Organisation (2005).

Commission on Social Determinants of Health2005-2008.https://www.who.int/teams/social-determinants-of-health/equity-and-health/commission-on-social-determinants-of-health

WHO, World Health Organisation (2021). Social Determinants of Health. https://www.who.int/health-topics/social-determinants-of-health#tab=tab_1