Växtbädd typ 2 med jord a

Det existerar svårt för att lämna ett standardbeskrivning vid hur ett växtbädd bör titta ut då detta beror vid således flera olika faktorer. på denna plats från oss sammanställt dem viktigaste sakerna för att tänka på.

JORDVOLYM

Stora träd behöver stora växtbäddar, räkna tillsammans minimalt 6–8 m3 jordvolym på grund av en större träd.

Planteras växt inom rader vinns många vid för att äga enstaka sammanhängande växtbädd var träden delar vid ett större total jordvolym. Då kunna jordvolymen per träd reduceras något. inom på grund av små växtbäddar blir träden stressade från vätska samt näringsbrist vilket utför dem mer mottagliga på grund av sjukdomar. detta utför även för att dem invintrar tidigt samt står olövade längre period vid året.

Växtbädden bör hellre existera bas samt nära än djup samt smal, detta då växternas rötter framför allt utvecklas inom sidled var detta finns gott ifall syre, vätska samt näring.

Det går dock ej för att lämna enstaka standardbeskrivning vid hur enstaka växtbädd bör titta ut. detta beror framför allt vid platsens beskaffenhet.

resurs mot område, naturlig mark samt växternas krav styr växtbäddens utformande. allmänt existerar dock för att större jordvolym nästan ständigt ger förbättrad effekt. Tänk vid för att inom möjligaste mån nyttja den naturliga jorden vid platsen.

Naturlig mark äger en biologiskt liv, ofta ett stadig mullhalt samt naturlig jordstruktur ifall den ej existerar kompakterad. Kompakterad mark bör luckras på grund av för att utveckla dräneringen samt jordens lufthållande egenskaper.

I andra grabb bör naturligt bildad, ditförd matjord tillsammans med stadig mullhalt användas samt inom sista grabb tillverkad mark likt ofta existerar ett torv-sandblandning, ibland tillsammans med tillsatt lera, dock utan god struktur.

Dessa mark äger ej sällan enstaka upphöjd mullhalt, ofta bestående från torv såsom snabbt bryts ner vilket ger stora sättningar.

En mullhalt vid 8 viktprocent motsvarar ca 30–40 volymprocent, vilket utför för att sättningen kunna bli uppåt hälften.

Hur fort jorden sätter sig beror vid mullens beskaffenhet (torvens humifieringsgrad), dock inom sämsta fall förmå endast 1 % från mullen återstå efter 2 kalenderår. Lägg ej heller på grund av tjocka lager mullrik mark, högsta 50 cm. ifall ej syre når ner bryts mullen ner genom förruttnelse, vilket skapar metangas likt existerar skadligt till rötterna.

Vid användning från påförd mark alternativt inom dem fallen packad mark besitter luckrats existerar detta viktigt attse mot för att jorden noggrann underklumpen (trädet) existerar stadig ochav mineraltyp på grund av för att undvikasättningar.

för att lägga makadameller rotkudde beneath trädklumpenkan hjälpa mot för att göra stabil trädet.

Runt ifall var rötterna bör bredaut sig existerar detta viktigt för att jorden ärlucker.

Mineraljord existerar den tekniska benämningen på grund av den naturliga jordprofilens alvjord, såsom inom stort sett existerar fri ifrån mullämnen.

DJUP samt BREDD

Växtrötterna utvecklar sig inom både sid- samt djupled dock allra maximalt inom sidled.

Merparten från en trädens rotsystem återfinns ifrån mellan jordytan samt ner mot en djup vid ca 50 cm. Uppvuxna träd inom gräsytor besitter ett rotutbredning inom sidled såsom går långt utanför trädkronans ytterkanter. Därför bör utrymmet inom sidled artikel väl tilltaget.

Sammanhängande växtbäddar existerar ständigt förbättrad än isolerade växtgropar var växtrötterna besitter begränsad resurser mot lucker mark inom sidled.

detta förmå även uppstå bekymmer tillsammans kvarstående vätska såsom samlas runt rötterna samt såsom orsakar syrebrist vilket erhålla växter klarar.

Växtbäddens djup bör även avvägas mot hur dem befintliga jordförhållandena ser ut vid platsen. angående befintlig mark ej äger packningsskador alternativt vid annat sätt existerar olämplig till växtrötterna således kunna grunda växtbäddar fungera god. ett fördel tillsammans grunda växtbäddar existerar för att sättningar inom jorden uteblir efter plantering.

SKELETTJORD

Skelettjord existerar ett teknik såsom utvecklats på grund av för att producera goda betingelser på grund av träd vilket planteras inom enstaka hårdgjord stadsmiljö.

Det finns numeriskt värde olika typer från skelettjordar: vanlig skelettjord samt luftig skelettjord.

Båda byggs upp genom för att ett utschaktad grop fylls tillsammans med grov makadam (100–150 mm skärv).

Luftiga skelettjordar innehåller endast makadam samt besitter ett upphöjd porositet inom läka volymen. inom ett vanlig skelettjord vattnas 1/3 mark, alternativt biokol samt grönkompost, ner inom 2/3 grov makadam likt sedan överlagras från en luftigt bärlager. detta luftiga bärlagret (cirka 20 cm tjockt tillsammans 32–64 mm makadam) äger upphöjd porositet, medan den nedvattnade jorden sänker porositeten inom underliggande makadamlager.

Kostnaderna till för att anlägga växt tillsammans med skelettjord inom samband tillsammans nybyggnation existerar numeriskt värde mot tre gånger sålunda upphöjd likt för att plantera träd vid traditionellt vis, dock utför detta möjligt för att plantera växt även inom hårdgjord stadsmiljö.

BUSKAR, HÄCKVÄXTER samt PERENNER

Buskar, häckväxter samt perenners växtbäddar skiljer sig ej därför många ifrån dem på grund av träd.

dem besitter dock ej lika stora rotsystem samt lika stora krav vid jordvolym.

på grund av buskplanteringar behövs enstaka god jordstruktur likt utför för att buskarna förmå etablera sig snabbt samt minska ogrästrycket. detta viktigaste nära anläggning från växtbäddar på grund av perenner existerar för att jorden existerar fri ifrån rotogräs. detta existerar även viktigt för att ytan bör existera bomberad således för att överskottsvatten enkel kunna rinna från samt ej blir stående inom svackor vilket utför för att perennerna enkel ruttnar.

Tänk även vid för att jorden ofta sätter sig, särskilt angående tillverkad mark tillsammans med upphöjd mullhalt använts.

Risken existerar då för att perennerna ej följer tillsammans med inom sättningen utan ”hamnar ovanpå”. detta existerar ett fördel ifall växtbädden förmå förberedas vid hösten samt odling ske vid våren. Då besitter jorden haft tidsperiod för att sätta sig beneath vintern. Plantera gärna perenner alternativt buskar beneath träd – detta vinner samtliga på.