bullpuma.pages.dev









Olika sätt för växter att föröka sig

Fortplantning

Fortplantning, även förökning alternativt reproduktion, kallas detta då vilt, människor alternativt växter förökar sig samt på grund av existensen vidare mot ett färsk generation. Förökningen kunna hindras från andra arter alternativt begränsade resurser.[1]

Olika arter fortplantar sig vid olika vis.

Högre arter, såsom däggdjur inklusive människan, besitter sexuell fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket oftast innebär för att hane samt hona parar sig samt förenar sina gameter, detta önskar yttra för att hanen överför ett lätt uppsättning från sina anlag mot äggcellen, liksom även äger ett lätt uppsättning anlag, inom honan. Därefter sker själva befruktningen vilket bildar ett zygot.

Zygoten delar vid sig genom celldelningar, vilket ger upphov mot enstaka individ.[1] Den nya individen får då ett dubbel uppsättning anlag såsom existerar unik, detta önskar yttra ej existerar noggrant likadan vilket någon ytterligare individs.

En sektion enklare arter mot modell svampar, amöbor samt bakterier äger asexuell fortplantning (även kallat könlös reproduktion) samt fortplantar sig genom avknoppning från läka alternativt delar från sitt cellmaterial mot nya individer.

liksom en konsekvens från detta får den nya individen identisk gener vilket modern, alltså existerar den enstaka klon.[1] flera växter kunna föröka sig både könligt samt könlöst, såsom exempelvis lökväxter liksom är kapabel dela sig samt jordgubbsplantorna likt förutom frösådd kunna föröka sig genom revor.

Fortplantning hos djur

[redigera | redigera wikitext]

Det finns enstaka rad olika sätt vid vilka olika djurarter reproducerar sig.

Vissa arter väljer för att producera enstaka massiv mängd, ibland uppemot flera miljoner, avkommor, även ifall bara en fåtal överlever tills dem existerar könsmogna, medan andra arter ej producerar lika flera avkommor dock var detta existerar större chans för att dessa överlever samt får en långt liv. angående arter tillsammans med ett massiv mängd avkommor lever inom gynnsamma områden är kapabel populationen öka snabbt, samt ifall därför existerar fallet, därför kallas dem till opportunister.

Ju längre tidsperiod detta tar mot könsmogen ålder hos ett art, desto långsammare ökar populationen.[2]

De flesta djurarter förökar sig sexuellt. detta medför bland annat för att detta existerar större chans för att något från barnen överlever, eftersom dem ej existerar likadana såsom varandra, mot skillnad ifrån den asexuella reproduktionen.

ex

flera fiskar fortplantar sig sexuellt dock befruktningen sker utomstående, exempelvis genom för att honan lägger äggen samt för att hanen släpper sperma vid dem efter för att dem äger lagts.[3] Anledningen mot för att numeriskt värde individer sällan existerar likadana, existerar för att man besitter gener ifrån båda föräldrarna; för att arvsanlagen förenas nära befruktningen.

ett ytterligare anledning mot för att detta existerar större chans för att dessa överlever existerar för att könscellerna delar sig inom något såsom kallas till meios. Detta medför för att den en kromosomen inom en kromosompar kunna reparera ett skada liksom äger skadat ett gens DNA-strängar. Meiosen organiserar om även arvsanlagen. detta finns dock undantag var asexuell samt sexuell reproduktion samexisterar, inom något likt kallas på grund av polyembryoni.

Det finns en rad olika sätt på vilka olika djurarter reproducerar sig

en modell vid detta existerar bältor, var dottercellerna isoleras ifrån varandra mot egna individer samt bildar enäggssyskon, efter för att ett sexuell förökning äger ägt rum.[2] Hos bältor är kapabel upp mot tolv bror/syster forma enäggstolvlingar[4]. Vissa steklar förmå vid detta sätt forma uppemot enäggstvåtuslingar[4]

Själva parningen förmå ske vid enstaka mängd olika sätt, dock hos flera arter tas initiativ mot handlingen från den en parten – ofta hanen.

Samvaron är kapabel ske samtyckt alternativt efter våld alternativt tvång, samt parningen förmå inom vissa fall skada enstaka från parterna. detta senare förekommer bland annat hos honungsbin, bönsyrsor, vissa spindlar, vägglöss samt ett sektion blötdjur.[5]Änder samt kattdjur existerar andra modell vid vilt tillsammans maktspel samt aggressivitet inom samband tillsammans med parning.[6][7]

Partenogenes

[redigera | redigera wikitext]

Partenogenes, alternativt jungfrufödsel, existerar då diploida alternativt haploida individer utvecklas ifrån en vanligtvis för fortplantning hos djur såsom existerar obefruktat.

Diploida individer besitter dubbla upplagor från varenda kromosom liksom ingår inom par. Könsceller blir genom meiosen haploida, detta önskar yttra för att dem bara äger enstaka lätt utgåva från varenda kromosom, dock för att dessa förenas nära befruktningen. ifall ingen meios sker då den nya individen utvecklas blir den nya honan diploid, vilket bland annat förekommer hos hjuldjur.

ifall ett meios inträffar bildar exempelvis vissa rundmaskar haploida honor. Hos bland annat myror samt insekter som pollinerar bildar haploida obefruktade hönsägg drönare (hannar bland myror) medan befruktade diploida oval form resulterar inom honor, antingen person som arbetar alternativt drottningar. Partenogenes finns ej bland däggdjur.[2][8] Exempelvis växtlöss förökar sig asexuellt partenogenetiskt då förhållandena existerar gynnsamma, dock då dem blir sämre istället sexuellt på grund av för att ett fåtal variation bland avkomlingarna.[2]

Nyligen fann man för att komodovaranen, liksom vanligtvis förökar sig sexuellt, även kunna föröka sig asexuellt genom partenogenes.[9][10] eftersom generna likt bestämmer kön hos komodovaraner använder sig från ZW-systemet (där ZW existerar hona, ZZ existerar hane samt WW existerar utan livskraft) kommer avkomman ifrån processen bli ZZ (hane) alternativt WW (utan livskraft), utan för att några ZW-honor föds.

en fall besitter dokumenterats från enstaka komodovaran liksom äger ändrat åter mot sexuell förökning efter ett känd partenogeneshandling.[11] detta besitter förutsatts för att detta ger ett fördel mot kolonisering från småöar, var enstaka enda hona teoretiskt kunna erhålla hannar liksom avkomma asexuellt, samt sedan byta mot sexuell förökning tillsammans med dem till för att erhålla enstaka högre grad från genetisk diversitet än vilket bara asexuell förökning är kapabel generera.[11]

Hermafrodit

[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer mellan skildkönade samt hermafrodita arter.

Skildkönade arter äger hanar samt honor, liksom till samman sina gameter nära befruktning, medan hermafroditer bildar spermie samt oval form samtidigt, vilket exempelvis hos daggmaskar, vinbergssnäckan samt djuphavsarter. Hermafroditer bildar ej varierande avkomlingar, dock samtliga avkomlingar blir befruktade. detta existerar anledningen mot för att dessa existerar vanligast inom djuphavet, då detta äger sina fördelar inom glesa djurbestånd.

Daggmaskar samt vinbergssnäckor besitter dock rundgått detta till för att ej självbefruktas genom olika mekanismer. Daggmaskarnas mekanism består inom för att dem parar sig tätt intill varandra, vartefter oval form samt spermier samlas inom ett kokong såsom utsöndras från masken.


  • olika sätt  på grund av växter  för att föröka sig

  • denna plats utvecklas dem befruktade äggen mot nya daggmaskar, liksom efter grabb kläcks[12] detta finns även modell vid arter, såsom nordhavsräka samt svärdbärare, vilket beneath sin levnadstid växlar kön.[2]

    Asexuell fortplantning bland djur

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns en antal djurarter såsom fortplantar sig asexuellt.

    Exempelvis amöbor fortplantar sig via celldelning inom form eller gestalt från mitos. Flercelliga enkla vilt, vilket exempelvis svampdjur, förökar sig genom något såsom heter fragmentering, samt vilket består inom för att den cellmassa likt utgör deras lekamen fragmenteras, sönderfaller, inom mindre massor inom sin könlösa fas. ett sektion kolonibildande varelse, liksom hydror knoppar nya avkomlingar.

    Hos vissa sådana arter, liksom hos nässeldjurenspolyper, knoppas nya individer från inom maskarnas bakdel alternativt inom polypens höjdpunkt. Detta kallas strobilation[13].[2] vilt såsom förökar sig asexuellt bildar avkomlingar vilket existerar identiska tillsammans sig själva, samt likt därför utgör ett klon från sin förälder.[14]

    Tvillingar

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns olika sätt vid vilka tvillingar uppstår.

    Enäggstvillingar uppstår då en embryo beneath utvecklingens allra första skeden delas inom numeriskt värde delar, såsom utvecklas mot fanns sitt nytt embryo. angående delningen ej existerar fullständig uppstår siamesiska tvillingar. numeriskt värde enäggstvillingar består från precist identisk genotyp, samt existerar vilket en konsekvens från detta ständigt från identisk kön.

    Tvåäggstvillingar uppstår då numeriskt värde vanligtvis för fortplantning hos djur befruktas från ett spermie plats. inom dessa fall kunna dem båda tvillingarna artikel från olika kön.

    Asexuell reproduktion

    Detta existerar vanligt hos däggdjur, var detta dock är kapabel existera mer än numeriskt värde, samt likt därför går beneath namnet fleräggsmånglingar. Ju större däggdjur, desto färre ungar. titta även start från avsnittet. Polyspermi kallas detta då flera spermiers kärnor förs in inom identisk hönsägg. Detta förhindras från spärrar hos dem flesta varelse.

    Zona pellucida heter detta hölje runt ägget likt hos flera varelse hindrar fler spermier för att komma in inom ägget då den inledande spermien äger kommit in. enstaka sektion djurs oval form ändrar yta, därför för att dessa förhindras. Hos dem varelse var polyspermi ej förhindras således degenereras övriga spermier samt enbart ett spermie befruktar ägget.

    angående numeriskt värde spermier ändå skulle befrukta identisk hönsägg skulle en på grund av högt samt obalanserat kromosomtal inträffa, vilket ej skulle behärska fungera bland människor.[4]

    Fortplantning hos växter

    [redigera | redigera wikitext]

    Asexuell fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Växter förökar sig genom för att delar från kroppen skiljs från ifrån kroppen alternativt genom för att forma ny tillväxt vilket förmå utvecklas mot ett färsk individ[15], samt för att dessa avskilda delar därefter är kapabel forma enstaka färsk alternativt flera nya individer.

    Numera är det mycket vanligt att plantskolor använder denna form av reproduktion för att skapa nya sorter

    Dessa delar, kallade diasporer, brukar skiljas från inom större mängder vilket bidrar mot ett snabbökande population samt utbredningsområde. Encelliga organismer kunna föröka sig asexuellt genom lätt celldelning från ett fängelse mot numeriskt värde celler, samt således vidare. enstaka sektion växter besitter jordstammar vilket förgrenar sig samt ifrån vilka nya individer förmå uppkomma.

    Getrams, iris samt vitsippa besitter relativt tjocka jordstammar, medan kirskål samt kvickrot besitter betydligt mindre liknande. Dessa utlöpare sprider sig beneath marken. detta finns växter var dem istället sprider sig vilket revor ovan marken, liksom hos jordgubben. Prydnadsväxter, samt andra växter även, är kapabel man ta sticklingar ifrån.

    Sticklingar, alternativt avskurna dotterplantor, existerar även enstaka vanlig förökningsmetod bland odlade växter såsom ananas.[16]

    Alger samt ett sektion svampar förmå forma stora mängder sporer. enstaka spor existerar diasporer liksom äger bildats särskilt samt liksom släpps lös ifrån moderindividen. Sporangium kallas celler vilket vissa sporer bildas inom.

    dem är kapabel dock även bildas utanpå individen. Sporangiets sporer kommer ut ur sporangiet genom sporer samt bristningar inom dess skiljevägg. Zoosporer kallas sporer likt genom speciella plåga rör sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. vid nation besitter sporer sällan plåga utan sprids tillsammans vinden. växtfamilj med arter som liknar ormbunkar samt fanerogamer förmå föröka sig genom bulbiller, liksom bland annat sitter inom bladens veck alternativt kanter.[16]

    Sexuell fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Sexuell fortplantning förekommer bland växter likaså.

    Fruktifikativ kallas den sorts diaspor vilket bildas hos växter nära sexuell förökning. Dessa kunna inträffa inom form eller gestalt från fröer, frukter samt fruktförband. Hos varenda växter såsom förökar sig sexuellt bildar båda könen gameter vilket bildar zygoter beneath befruktningen. detta existerar oftast gameternas plasma samt kärnor liksom förs samman, beneath befruktningstillfället.

    En jordkniv kan vara nödvändig för att dela växter som har sammanflätade rötter och som inte vill lossna

    Gametangier heter detta kroppsdel vilket gameterna bildas inom. Isogami kallas detta då båda gameterna hos främst vissa alger existerar från identisk utseende samt storlek. angående dem istället existerar olika stora kallas detta på grund av anisogami. Oogami existerar enstaka typ från sexuell förökning såsom finns hos flera alger, bland samtliga mossor, växtfamilj med arter som liknar ormbunkar, fanerogamer samt nästan samtliga varelse.

    Är det bättre att föröka i vatten eller i jord? Vissa växter är otroligt mångsidiga och lätta att odla och kan därför förökas på flera olika sätt

    Ägget existerar då stort samt orörligt medan hanens gamet, spermatozioden, existerar små dock är kapabel röra sig. Apomixis existerar då den sexuella förökningen ej längre används utan för att fröna bildas utan befruktning samt för att förökningen därmed existerar asexuell.[16]

    Hos dem flesta växter, både kryptogamer samt fanerogamer, förekommer generationsväxling.[17] Detta innebär för att organismen generationsvis växlar mellan numeriskt värde typer från organismer, enstaka cell med enkel uppsättning kromosomer tillsammans med lätt genotyp, samt ett diploid tillsammans med dubbel.

    Detta kallas kärnfasväxling. Även vissa varelse, exempelvis nässeldjuren, fungerar vid detta sätt[18]. Hos växter kallas organismerna inom dessa numeriskt värde generationer på grund av gamofyter samt sporofyter.

    Vissa arter väljer att producera en stor mängd, ibland uppemot flera miljoner, avkommor, även om bara ett fåtal överlever tills de är könsmogna, medan andra arter inte producerar lika många avkommor men där det är större chans att dessa överlever och får ett

    Gamofyten existerar den haploida alternativt könliga generationen. Den bildar haploida könsceller, liksom sammansmälter numeriskt värde samt numeriskt värde till för att forma enstaka diploid könlös organism, sporofyten. Sporofyten bildar sedan haploida sporer, liksom ger upphov mot enstaka färsk gametofyt.[17] Vissa blommande växter äger hanliga samt honliga individer, dock dem flesta äger hanliga samt honliga könsorgan (ståndare samt pistill) inom identisk blomma.[19]

    Liv utan fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Livets existens utan fortplantning spekuleras detta ett sektion inom.

    Den biologiska grenen likt forskar inom hur livets ursprung ledde ifrån ej fortplantande element mot fortplantande organismer kallas abiogenes. Oavsett ifall detta fanns alternativt ej fanns flera oberoende abiogenesiska händelser tror biologer för att allt idag levande livs inledande förfader levde vid jorden på grund av omkring 3,5 miljarder tid sedan.[20] Vissa vetenskapsman äger idag spekulerat inom chansen för att producera liv utan fortplantning inom en laboratorium.

    Flera vetenskapsman besitter lyckats för att framställa enkla virus ifrån helt olevande material[21] Viruset anses ofta artikel ej levande.[22] Viruset består ej från något mer än ribonukleinsyra alternativt DNA inom ett proteinkapsel, samt besitter ingen metabolism samt förmå bara självkopiera tillsammans med hjälp från ett kapad cells metaboliska maskineri.[22]

    Att producera ett verkligen levande organism, likt enstaka lätt bakterie, utan några förfäder skulle artikel många svårare, dock förmå många väl artikel möjligt i enlighet med nuvarande biologisk insikt.

    enstaka syntetisk genom besitter överförts mot ett befintlig bakterie var den ersatte detta ursprungliga DNA:t, vilket resulterade inom den artificiella produktionen från ett fräsch Mycoplasma mycoides-organism.[23]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Afzelius, Björn: fortplantning vid Nationalencyklopedin, hämtat den 17 juli 2010.
    2. ^ [abcdef] Afzelius, Björn: Djur[död länk] inom Nationalencyklopedins nätupplaga, läst den 18 juli 2010.
    3. ^Mackean, D.G. (2002). GSCE Biology.

      John Murray Ltd. sid. 276. ISBN 0-7195-8615-1 

    4. ^ [abc] Lundquist, Anders (2001). ”Om tvillingar samt månglingar”. avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Tvilling. Läst 18 juli 2010. 
    5. ^Grosen, Jonas (2 oktober 2017). ”Sex existerar annorlunda inom djurriket”. illvet.se.

      https://illvet.se/djur/parning/djurrikets-fem-mest-valdsamma-partner. Läst 19 april 2023. 

    6. ^Gyllenklev, Karin (25 mars 2022). ”De flesta fåglar saknar penis”. Sveriges Radio.

      Andra växter (t

      https://sverigesradio.se/artikel/de-flesta-faglar-saknar-penis-men-grasanden-har-en-korkskruvsformad. Läst 19 april 2023. 

    7. ^”Parning samt löpning hos katt”. www.agria.se. https://www.agria.se/katt/artiklar/avel-och-uppfodning/parning-och-lopning-hos-katt/. Läst 19 april 2023. 
    8. ^Lundquist, Anders. ”Partenogenes”. avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola.

      http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Parteno. Läst 18 juli 2010. 

    9. ^Roger Highfield (21 månad 2006). ”No sex please, we're lizards”. Daily Telegraph. Arkiverad ifrån originalet den 25 april 2008. https://web.archive.org/web/20080425034644/http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=%2Fnews%2F2006%2F12%2F21%2Fndragon21.xml. Läst 18 juli 2010. 
    10. ^Watts PC, et al. (2006). ”Parthenogenesis in Komodo dragons”. Nature 444: s. 1021.

      http://www.nature.com/nature/journal/v444/n7122/full/4441021a.html. Läst 18 juli 2010. 

    11. ^ [ab] ”Virgin birth of dragons”. The Hindu. 25 januari 2007. Arkiverad ifrån originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001001622/http://www.hindu.com/2007/01/25/stories/2007012506101400.htm. Läst 18 juli 2010. 
    12. ^Lundquist, Anders (2004). ”Om daggmaskars fortplantning”.

      avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Daggmaskar. Läst 18 juli 2010. 

    13. ^Segura Puertas, Lourdes; Orduña Novoa, Karina; dem la Cotera, Heimer (2008). ”Further Observations on the Strobilation of the kröna Schyphozoan Linuche Unguiculata (Thimble Jellyfish)”. Hidrobiológica (Universidad Autónoma Metripolitana, Iztapalapa Distrito Federal, Mexico) 18 (1): sid. 49-52.

      ISSN0188-8897. Arkiverad ifrån originalet den 1 november 2011. https://web.archive.org/web/20111101235411/http://redalyc.uaemex.mx/pdf/578/57809807.pdf. Läst 18 juli 2010. 

    14. ^Lundquist, Anders (2004). ”Varför finns detta honkön samt hankön?”. avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola.

      http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Kon. Läst 18 juli 2010. 

    15. ^Lasse Levemark, Klas Fresk. 1990. Biologiska experiment. Alfabeta bokförlag AB. ISBN 91 7712 812 5.
    16. ^ [abc] Olsson, Olle G. Växter[död länk] vid Nationalencyklopedins webbplats, läst den 18 juli 2010.
    17. ^ [ab] Olsson, Olle G.

      Generationsväxling[död länk] ifrån Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 18 juli 2010.

    18. ^generationsväxling (djur)[död länk], läst den 18 juli 2010 ifrån Nationalencyklopedins webbplats.
    19. ^”Flower Anatomy”. EnchantedLearning.com. http://www.enchantedlearning.com/subjects/plants/printouts/floweranatomy.shtml. Läst 18 juli 2010. 
    20. ^Karlsson, Emil. ”Granskning från Skapelsetro.se, sektion 4”.

      Evolutionsteori.se. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305031952/http://www.evolutionsteori.se/artiklar/granskning-av-skapelsetro-se-del-4/. Läst 19 juli 2010. 

    21. ^Cello J, Paul från, Wimmer E. (11 juli 2002). ”Chemical synthesis of poliovirus cDNA: generation of infectious virus in the absence of natural template”. Science (Department of Molecular Genetics and Microbiology, School of medicin, State University of New York at Stony Brook, Stony Brook, fräsch 11794-5222, USA).

      PMID 12114528. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12114528&dopt=Abstract. Läst 19 juli 2010. 

    22. ^ [ab] Everitt, Einar; Norrby, Erling: Virus[död länk] vid Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 19 juli 2010.
    23. ^Gibson, D.; Glass, J.; Lartigue, C.; Noskov, V.; Chuang, R.; Algire, M.; Benders, G.; Montague, M.

      et al. (2 juli 2010). ”Creation of a Bacterial fängelse Controlled bygd a Chemically Synthesized Genome” (på engelska). Science 329 (5987): sid. 52-56. doi:10.1126/science.1190719. PMID 20488990. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/329/5987/52. Läst 19 juli 2010.