Vad bevaras i en kemisk reaktion
Kemisk reaktion
- För reaktion inom politisk fras, titta Reaktionär. För flera betydelser från reaktion, titta reaktion.
Kemisk reaktion existerar den kemiska effekt vilket numeriskt värde alternativt flera ämnen utövar vid varandra samt existerar enstaka process varvid en alternativt flera nya ämnen bildas från andra ämnen vilka härvid helt alternativt delvis förbrukas.
För att beskriva kemiska reaktioner använder kemister ofta så kallade reaktionsformlerKemisk reaktion
[redigera | redigera wikitext]En vanlig kemisk reaktion existerar då en alternativt flera kemiskagrundämnen alternativt ämnen, reaktanter, reagerar tillsammans med varandra vid något sätt, alternativt tillsammans enskilda protoner alternativt elektroner, samt bildar en alternativt flera nya ämnen, varor.
på grund av för att ett kemisk reaktion bör ske behövs energi inom någon struktur, oftast inom struktur från värme, dock detta finns även reaktioner likt drivs från ljus samt från elektrisk energi.
De delar från kemin liksom fokuserar vid energiförändringarna beneath kemiska reaktioner existerar termokemi, fotokemi samt elektrokemi.
Fotosyntesen, liksom existerar växternas sätt för att ta upp energi ifrån solljus, existerar ett serie fotokemiska reaktioner.
Till exempel kol reagerar med syre och då bildas kolmonoxidFosforescens existerar även enstaka fotokemisk process. Kemiska reaktioner vilket frigör alternativt drivs från elektrisk energi kallas elektrokemiska reaktioner.[1]
I enstaka kemisk reaktion behöver ej samtliga tillgängliga reaktanter forma varor. Förhållandet mellan reaktanter samt varor nära avslutad reaktion kallas kemisk balans, samt förmå tillsammans hjälp från termodynamik kopplas mot skillnaden inom energi mellan reaktanterna samt produkterna.
Kemiska reaktioners hastighet studeras inom reaktionskinetik.
A + B => CReaktionsmekanismer beskriver inom detalj förloppen beneath kemiska reaktioner. Enkla reaktionssteg kallas elementarreaktioner alternativt elementarprocesser.[1]
Det finns några elementär typer från kemiska reaktioner:
- Syntesreaktion: A + B → AB
- Nedbrytningsreaktion: AB → A + B
- Substitutionsreaktion: A + BC → B + AC
- Metatesreaktion: AB + CD → AD + CB
Man skiljer mellan exoterma samt endoterma reaktioner.
nära enstaka exoterm reaktion frigörs energi inom struktur från värme. beneath enstaka endoterm reaktion förbrukas istället värme.
Inga atomer försvinner eller tillkommer vid en reaktion utan de byter bara plats med varandra så att nya kombinationer bildasdem flesta reaktioner existerar exoterma.[1]
Homogena reaktioner kallas dem liksom sker inom fast, flytande alternativt gasfas. ett reaktion såsom sker inom ett fasgräns kallas heterogen reaktion.[1]
En katalysator existerar en material såsom kunna starta enstaka kemisk reaktion alternativt utföra således för att den går snabbare, utan för att egen förbrukas.[2] Katalysatorer kunna artikel fasta, flytande alternativt gasformiga ämnen.[3]
I landet lär man sig angående vanliga kemiska reaktioner inom detalj redan vid högstadiet.
Kärnreaktion
[redigera | redigera wikitext]En kärnreaktion inkluderar även ett kemisk ämnesomvandling dock mot skillnad ifrån ett vanlig kemisk reaktion sålunda existerar dessa ej påverkan från en utbyte från valenselektroner alternativt frigörande/upptagande från protoner, utan existerar enstaka reaktion liksom sker inom själva atomkärnan samt liksom innebär för att grundämnet ändrar identitet alternativt isotop.[4]
Denna skillnad inom ämnesomvandling fullfölja för att kemin existerar uppdelad inom numeriskt värde områden; dem fält var enbart vanliga kemiska reaktioner studeras såsom biokemi samt organisk kemi, samt detta fält var enbart kärnreaktioner studeras nära namn kärnvetenskap.
detta finns enstaka gråzon från kemiska fält mellan dessa läger såsom oorganisk kemi, analytisk kemi, fysikalisk kemi samt teoretisk kemi var kärnreaktioner även studeras åtminstone sekundärt.[5]
Olika typer från kärnreaktioner är:
- fission : T.ex. Detta sker genom att de intramolekylära bindningarna inom ämnena förändras, så att nya bindningar bildas och gamla bryts
²³⁵U + n → ²³⁶U → ⁹²Kr + ¹⁴¹Ba + 3 n
- fusion : T.ex. ¹²C + ¹H → ¹³N
- sönderfall : T.ex. ²³⁸U → ²³⁴Th + α
Skillnader mellan kemiska reaktioner samt kärnreaktioner
[redigera | redigera wikitext]- Ett modell vid enstaka klar skillnad mellan ett vanlig kemisk reaktion samt ett kärnreaktion existerar för att ett vanlig kemisk reaktion förmå ej ändra enstaka atomkärnas massa, dock denna regel gäller ej kärnreaktioner.
- En ytterligare skillnad existerar för att kvantiteten energi likt frigörs nära ett kärnreaktion existerar ofantligt större samt härstammar ifrån attraktionen mellan protoner samt neutroner inom kärnan vilket hålls ihop från den starka kärnkraften, samt ej ifrån den elektrostatiska attraktionen mellan protoner samt elektroner såsom inom ett kemisk bindning.
Samtidigt behövs detta dock även enstaka många större mängd aktiveringsenergi på grund av för att starta ett kärnreaktion än enstaka vanlig kemisk reaktion, en undantag existerar dock naturligt sönderfall.
- I ett vanlig kemisk reaktion kunna inga nya partiklar skapas förutomfotoner då atomer exciteras vilket kallas kemiluminiscens.
inom ett kärnreaktion däremot således förmå nya partiklar skapas såsom antineutrinon mot exempel.
- En vanlig kemisk reaktion är kapabel teoretiskt sett involvera hur flera atomer liksom helst, dock inom enstaka kärnreaktion således existerar fokus ständigt vid den enskilda atomens kärna. Dessa olika reaktioners formler existerar dock förenliga samt inom enstaka disciplin inom kärnkemin kallad strålningskemi var man studera kärnreaktioners radioaktiva resultat hos kemiska reaktioner sålunda existerar överlapp nödvändigt.
Tvärtom existerar detta nästan oundvikligt för att massan förändras.
Kemister måste äga förståelse ifall båda former från ämnesomvandling även ifall man ej inom sitt fält studera kärnreaktioner, då flera analytiska metoder bygger vid radioaktivitet, såsom sönderfall från kol-14.[6]
I landet lär man sig dock ifall kärnreaktioners kemi inom detalj ursprunglig vid högskole-/universitetsnivå.
Däremot lär man sig ifall kärnreaktioner ur en fysiskt perspektiv redan vid högstadiet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 16. Läs mer om hur man beskriver kemiska reaktioner med reaktionsformler, vad som påverkar hur snabbt en reaktion sker samt hur energi hänger ihop med kemiska reaktioner i menyn till vänster
ISBN 91-34-50893-7
- Ahlgren, Lena (1995). Bonniers Lexikon 10. Bonniers lexikon AB. sid. 43. ISBN 91-632-0046-5
- Nationalencyklopedin vid nätet - http://www.ne.se