Vad är sardiner för fisk

Latin: 1. Sardina pilchardus 2. Sardinella longiceps 3. Sardinops sagax 4. Sardinella aurita 5. Sardinella maderensis 6.

Kalorier: enheter

Sardinella gibbosa 7. Sardinella lemuru 8. Sardinella brasiliensis 9.

Dussumieria acuta Etrumeus sadina

Sardiner är biologiskt en samlingsnamn på grund av talet arter inom fyra släkten (Sardina, Sardinops, Sardinella samt Dussumiera) tillhörande släkt Sillfiskar (läs mer > Sillartade fiskar).

Sardiner liknar vanlig sill. dem existerar samtliga små, feta fiskar såsom lever inom stora stim inom krydda samt bräckt ytlig dricksvatten.

Finns även vid Atlantens kust, i dess norra del

Namnet ifrån den italienska ön Sardinien, utanför vars kuster man sedan antik tidsperiod fiskat sardiner. titta rulle, klicka vid "BigAnimals" beneath bilden ovan. Nedan existerar sardinerna noterade utifrån fångstvolym.

1. Europeisk sardin (Sardina pilchardus) vanligen bara kallad fisk. Liknar sill dock existerar mer långsträckt.

   Ryggen existerar mörkgrön, sidorna existerar gyllene samt buken silverglänsande. Den blir vanligen 20 centimeter utdragen (max 28 cm). detta existerar den maximalt fiskade sardinen samt sägs bara "sardin" således brukar denna art avses. Förekommer vid meters djup inom i nordost Atlanten ifrån Island samt Norge ner mot Nordafrika samt inom Medelhavet.

   Den är dekorerad med mörka fläckar som är ordnade i flera rader

   Arten anses ej hotad (least concern). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan.

2. Indisk sardin (Sardinella longiceps) liknar ett vanlig sill dock existerar ytterligare långsträckt. Den blir cirka 16 centimeter utdragen (max 23 cm, gram). Den förekommer ifrån Omanska bukten mot Indiens västkust samt sydkust samt vid östkusten upp mot Andhra. detta existerar enstaka från dem viktigaste matfiskarna inom Indien.

   Arten anses ej hotad (least concern). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan.

3. Stillahavssardiner (Sardinops sagax) liknar vanlig sill dock tillsammans karaktäristiska prickar längs kroppen. Den blir vanligen 20 centimeter utdragen (max 40 cm utdragen, upp mot ½ kilo). Den förekommer runt dem flesta kuster inom världen utom inom Atlanten tillsammans med undantag från södra Afrikas kust var den även finns.

   Arten anses ej hotad (least concern). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan. Släktet delas upp inom underarter.

• South American, Chilean pilchard (S.s. sagax)
• Australian blue pilchard (S.s. neopilchardus) 
• Californian blue-bait pilchard (S, s. caeruleus).
• Japanese pilchard (S.s.
  Svenska konserver med beteckningen ”ansjovis” är oftast beredda av skarpsill

  melanostictus).

• Southern African pilchard (S.s. ocellatus)
4. Rund sardin (Sardinella aurita) liknar vanlig sill dock existerar mer ovalformad. detta existerar den största från sardinerna såsom blir centimeter utdragen (max 41 cm). Den lever vid båda sidor från Atlanten. inom väster ifrån Cap Cod utanför Boston ner mot norra Argentina inklusive Västindien.
   Kroppen är något avlång, buken är rundad och täckt av fjäll i olika storlekar

   inom öster ifrån Biscaya ner mot Sydafrika inklusive Medelhavet. Arten anses ej hotad (least concern). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan,

5. Madeirasardin (Sardinella maderensis) liknar rund fisk, dock är kapabel särskiljas ifrån denna tackar vare grå stjärtfenor tillsammans svarta spetsar. Den blir vanligen centimeter utdragen (max 30 cm).

   Den lever vid meters djup utmed Spaniens kuster, Medelhavet samt utmed Afrikas kust ner mot Angola. Arten existerar existerar känslig (volnurable). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan,

6. Guldrandig sardin (Sardinella gibbosa) liknar vanlig sill. Den blir cirka 15 centimeter utdragen (max 30 cm). Den existerar hemmahörande inom tropiska en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid meters djup förknippad tillsammans med korallrev.

   Förekommer inom stora stim inom från indien Oceanen runtom ifrån Afrika mot Indien samt norra Australien. Därifrån runtom inom Sydostasien samt upp mot Japan. Fisken existerar speciellt uppskattad inom Korea. Säljs vanligen såsom torkad sill. existerar ett invasiv art inom Medelhavet.

   Sardin (Sardina pilchardus), även kallad europeisk sardin, är en fiskart som tillhör familjen sillfiskar, och som lever i saltvatten

   Arten anses ej hotad (least concern). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan.

7. Balisardin (Sardinella lemuru) blir vanligen 20 centimeter utdragen (max 23 cm). Den lever kustnära vid meters djup inom västra Stilla Havet ifrån södra Japan samt Gula havet inom norr, ner utefter Kinas kust mot Sydostasien, genom den Filippinska samt Malajiska övärlden mot i nordost Australiens kust.

   Arten existerar enkel hotad (near threatened). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan.

8. Brasiliansk sardin (Sardinella brasiliensis) blir vanligen runt 20 centimeter utdragen (max 27 cm). Sardinen vistas kustnära vid meters djup vid östra Atlantkusten ifrån Florida, ner mot norra Uruguay inklusive inom Mexikanska golfen samt Västindien. Arten existerar många svår för att skilja ifrån Rund fisk vilket förekommer inom området.

   Artens tillåtelse existerar oklar (dificient). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan.

9. Regnbågssardin (Dussumieria acuta) existerar ett skimrande azurblå vattendjur tillsammans enstaka skinande guld- alternativt mässingsfärgad linje. Maxlängd 20 centimeter. Förekommer kustnära vid meters djup inom från indien Oceanen ifrån Seychellerna, Afrikas horn östra Saudiarabien inklusive Persiska golfen inom väster, mot från indien kontinenten, Sydostasien inom öster samt upp mot Taiwan inom norr.

   Arten anses ej hotad (least concern). titta fiskbild samt fiskkarta via länk nedan.

10. Andra "sardiner": enstaka tidigare bestämmelse inom EU tillät användandet från begreppet "sardin" endast till den europeiska sardinen, dock eftersom regeln ej längre gäller får även andra liknade sillartade fiskar säljas liksom fisk mot modell skarpsill (läs mer > Skarpsillar) samt arten Red-eye round herring (Etrumeus sadina) vilket lever utefter Nord- samt Sydamerikas kuster (se foto samt fiskkarta via länk nedan).

    Arten anses ej hotad (least concern). i enlighet med FAO finns detta en anförande bevarade arter benämnda fisk.
    

Hälsa/näring: Sardiner existerar fet vattendjur tillsammans upphöjd halt från nyttigt mättat samt fleromättat fett vilket anses hälsosamt.

Fiske, odling: Sardiner fiskas intensivt.

Sardiner fångas tillsammans flyttrål, snörpvad, sättgarn samt drivgarn. Läs mer > angående fiskemetoder.

Produktion : varenda sardiner besitter stort ekonomiskt värde. Fångsten från sardiner minskade många kraftigt inom slutet från talet. från sardinerna existerar detta den europeiska liksom fiskas maximalt, drygt 1 miljoner ton (-4% senaste 5-årsperiod).

detta fullfölja den mot den e maximalt fiskade arten från varenda fiskar. Därefter följer Indisk fisk tillsammans ton (+31%/5år), Sydamerikansk fisk (%/5år), Rund fisk (%/5år), Japansk fisk (+41%), Madeirasardin (+%) samt Guldrandig fisk ton (%/5 år). Källa: FAO.


SÅ ANVÄNDS SARDINER

Sardiner säljs nyligen tillverkad, fryst alternativt konserverad inom olja alternativt tomatsås (läs mer > Konserverad fisk).

Förekommer även behandlad med salt samt bearbetat med rök. många från fångsten används mot fiskmjöl/djurfoder (läs mer > Fiskmjöl), tyvärr på grund av detta existerar ett god matfisk. Fisken förmå tillsammans med fördel stekas alternativt friteras, gärna dubbelpanerad. Den förmå gratineras alternativt erbjuds mat eller dryck inom pastarätter tillsammans med mera.

bevarade sardiner används vanligen såsom smörgåspålägg.

© Kunskapskokboken. Reviderat

Läs mer

Skarpsillar

Om fiskemetoder

Sillartade fiskar ¤

Fiskmjöl ¤

1. europeisk pilchard

2. Indian oil sardine

3. South American pilchard

4. Round sardinella

5. Madeiran sardinella

6.

Goldstripe sardinella

7. Bali sardinella

8. Brazilian sardinella

9. Rainbow sardine

Red-eye round herring

anvisning tillsammans Sardiner

detta finns 5 anvisning tillsammans med Sardiner

• Sardinska cogollos (tapas)

  Tid: 5 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Halvbaguette tillsammans med hönsägg samt fisk

  Tid: 12 min , Svarighet: Mkt enkel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Fluffiga varma sardiner

  Tid: 25 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Sardinfyllda körsbärstomater (plockmat)

  Tid: 5 min , Svarighet: Mkt enkel, Receptgivare: Petter, Kockskolan

• Sardiner inom olja (tapas)

  Tid: 5 min (+ 8 tim) , Svarighet: enkel, Receptgivare: Petter, Kockskolan