Vad heter teatern som gustav iii grundade i stockholm
Gustav III:s franska teater
Gustav III:s franska teater, även kallad Kongl.
Franska teatersällskap hade främst stått för teatern i StockholmFranska Teatern inom Stockholm[1], verksam mellan 1781 samt 1792, fanns en franskt teatersällskap, såsom verkade inom land beneath den gustavianska tiden. dem uppträdde både nära hovet vid dem kungliga lustslotten samt inför allmänheten inom huvudstaden. dem fungerade även såsom instruktörer mot den inledande generation från svenska aktörer nära Dramaten.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den franska truppen inkallades från Gustav III 1781 samt uppträdde mot 1783 vid Drottningholms slottsteater. ifrån 1783 agerade dem dessutom på grund av allmänheten inom Stora Bollhuset.
I Bollhuset fanns dem franska aktörerna även pedagog mot dem svenska skådespelarna, dock dem plats autonoma samt uppträdde enskilt, samt kallades "Den Franska Teatern".
Dessa aktörer undervisade flera från dem inledande svenska aktörerna, likt senare skulle anlända för att utgöra den inledande generationen artist nära Dramaten, då den grundades 1788.
Han var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Karl XIII, far till Gustav IV Adolf, och kusin till Katarina II av RysslandBland dem svenska eleverna nämns Lars Hjortsberg, Fredrica Löf, Maria Franck samt Christina Charlotta Neuman bland dem främsta.
Den franska teatern uppträdde på grund av allmänheten inom huvudstaden vid onsdag samt fredag samt vid Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slottsteater "Confidencen" samt vid Gripsholms slotts scen då helst dem fick beställning angående detta från hovet.
ifrån 1788 delade dem lokaler tillsammans Dramaten inom Bollhuset inom huvudstaden, dock dem numeriskt värde trupperna uppträdde fortsatt plats på grund av sig vid scenen, samt kallades "Svenska teatern" respektive "Franska teatern". Den Franska teaterns föreställningar bör inom allmänhet äga gynnats främst från överklassen, likt förstod detta franska språket.
Stockholm tedde sig alldeles till litet samt kallt på grund av dem flesta från skådespelarna inom Gustav III:s franska trupp.
Primadonnan Sophie Hus' försök för att 1786 rymma mot Ryssland ifrån sitt svenska kontrakt blev berömt.
Tidigare hade man inte haft någon tilltro till svenskan som ett litterärt språkdenna lämnade land året därpå efter tre års jobb. dem flesta från dem franska aktörerna pausade ej inom landet längre än Sophie bostad samt förnyade sällan sina kontrakt. dem flesta från truppens aktörer pausade bara beneath en, numeriskt värde alternativt tre kalenderår. Monsieur Cressant försökte rymma 1783 samt sattes inom vakter vid slott, var han tröstades från sin arbetskamrat Adélaide-Thérèse Feuchère, vilket till sin sektion ej förnyade sitt svenska kontrakt – "beklagligen på grund av oss östgötar", likt man sade då denna for – samt 1786 lämnade direktör Jacques Marie Boutet dem Monvel egen land beneath förevändning från semester, dock kom ej tillbaka.
Vissa kom dock för att stanna inom landet samt erhålla enstaka större innebörd till detta svenska kulturlivet.
) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm [1], död 29 mars 1792 på Stockholms slott [2], var kung av Sverige från 1771 fram till sin dödAnne Marie Milan Desguillons samt namn Sauze Desguillons kom 1793-1800 för att driva samt strukturera Dramatens elevskola. enstaka ytterligare känd medlem från truppen plats Mlle Baron, liksom plats hertig Karls mätress.
Gustav III:s franska scen uppförde dem senaste franska pjäserna samt ansågs hålla många upphöjd klass.
Teatersällskapet avskedades nära Gustav III:s död 1792.
Han grundade flera institutioner som är välkända än idag, som Svenska Akademien och Kungliga Operandem flesta från dess medlemmar lämnade då landet.
Medlemmar
[redigera | redigera wikitext]- Mademoiselle Baron (d.1783)
- Monsieur Caron
- Francois Chatillon, dirigent 1778-1788.
- Monsieur Clericourt
- Monsieur Cressent
- Monsieur Delaroche, direktör 1787-92
- Madame Delaroche
- Anne Marie Milan Desguillons, organisatör från Dramatens elevskola
- Joseph Sauze Desguillons
- Charles Louis Didelot, far mot Charles Louis Didelot, balettmästare, nära Kungliga Baletten 1773.
- Elise ni Belloi, 1745-1830
- Monsieur Dugay
- Madame Dutillier
- Francois Marie Moussé Félix 1747-1816, skolchef nära Dramatens elevskola
- Madame Felix
- Adélaide-Thérèse Feuchère
- Monsieur Feuillet
- Louis Frossard, dansare
- Marie-Renée Frossard, dansare
- Sophie bostad, (1758-182?)
- Jean-Rémy Marcadet
- Marie Louise Marcadet, (1758-1804), sångerska samt tragedienne
- Sidonie dem Massat
- Monsieur Michu
- Madame Montrose
- Jacques Marie Boutet dem Monvel, direktör 1781-86
- Catherine-Victoire Le Riche dem Cléricourt - Monvel
- Monsieur Sainville
- Monsieur Saint-Ange
- Henri O.
Dougherthy dem la Tour alternativt Delatour (1743-?), regissör samt direktör 1786-92, ifrån 1791 Gustav IV Adolfs agent inom Paris
- Carlo Uttini
- Monsieur Versenil
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Anna Ivarsdotter Johnsson samt Leif Jonsson: Musiken inom land.
Frihetstiden samt Gustaviansk tidsperiod 1720-1810.
- Oscar Levertin, Teater samt teaterpjäs beneath Gustaf III, Albert Bonniers förlag, huvudstaden, Fjärde Upplagan (1920).
- https://sv.wikisource.org/wiki/Svenska_teatern/Svenska_teatern_under_Gustaf_III:s_dagar
- Fredrik August Dahlgren: inventarieförteckning öfver svenska skådespel uppförda vid Stockholms theatrar 1737-1863 samt Kongl.
Theatrarnes anställda 1773-1863. tillsammans flera anteckningar.
- Nordensvan, Georg, Svensk scenkonst samt svenska artist ifrån Gustav III mot våra dagar. Han var mycket kulturintresserad och kallades ibland för ”Teaterkungen”
Förra delen, 1772-1842, Bonnier, huvudstaden, 1917
- Andersson, Ingvar (red.), Gustavianskt: [1771-1810] : enstaka bokfilm, [Ny utg.], Wahlström & Widstrand, huvudstaden, 1979
- Lars Löfgren (2003). Svensk scen. Stockholm: Natur & traditioner. ISBN 91-27-09672-6
- Jonsson, Leif & Ivarsdotter, Anna (red.), Musiken inom landet.
2, Frihetstid samt gustaviansk period 1720-1810, Fischer, huvudstaden, 1993
- Forser, Tomas & Heed, Sven Åke (red.), fräsch svensk teaterhistoria. 1, scen före 1800, Gidlund, Hedemora, 2007