Effekten av kbt på post-traumatiskt stressyndrom ptsd

Många människor utsätts någon gång till allvarliga händelser, exempelvis fara på grund av eget alternativt närståendes liv vid bas från tragedi, katastrof, våld alternativt övergrepp [1]. Upplevelsen kunna existera därför mäktig för att den raserar våra föreställningar angående oss själva, andra samt världen oss lever inom.

detta existerar viktigt för att fysiskt skadade får medicinsk vård, samt inom incident från ett katastrof för att samhället återuppbygger den infrastruktur liksom skadats. Efter större katastrofer sker ofta även ett mobilisering från psykosocialt stöd mot drabbade [2], dock dem psykiska efterverkningarna blir sällan belysta.

Reaktionerna vid allvarliga händelser
Reaktionerna direkt efter enstaka seriös incident kunna existera plågsamma återupplevanden, ångest, nedstämdhet, vrede, lån samt självförebråelser, skam, förtvivlan, tillbakadragenhet, överspändhet, mental avstängdhet alternativt somatiska symtom.

dem avklingar oftast beneath dagarna samt veckorna efter händelsen [3]. flera drabbade upplever symtom liksom återfinns nära posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt nedstämdhet [3, 4]. Posttraumatisk stress innebär ofrivilliga samt plågsamma minnesbilder från händelsen, undvikande från funderingar, personer alternativt situationer likt förknippas tillsammans med händelsen samt ständig vaksamhet [5].

Dessa reaktioner manifesteras inom flera kulturer världen ovan samt existerar normala reaktioner begränsad efter ett seriös incident [6].
Känslomässigt starka händelser lagras ofta klart inom minnet, dock dem är kapabel upplevas likt osorterade samt ofullständiga då mental bearbetning från traumatiska skeenden inom stunden ej existerar möjlig [7].

Fortsatt bearbetning handlar ifall för att fläta samman minnen samt intryck inom en större ramverk. Denna process förmå dock avbrytas från starka negativa känslor såsom förknippas tillsammans med händelsen samt likt utgör ett kraftfull drivkraft för att undkomma intrycken. ett ond cirkel förmå uppstå, var undvikande från plågsamma minnesbilder hindrar vidare bearbetning [7].

sänkt tröskel till sympatikuspåslag samt lättskrämdhet förmå även bidra mot för att återhämtningen stagnerar, samt kroniska symtom utvecklas [6]. dem flesta drabbade återhämtar sig från personlig kraft [8, 9], dock ett minoritet riskerar ihållande posttraumatiska stressreaktioner [10, 11]. Risken på grund av kroniska reaktioner påverkas från historiska faktorer såsom psykisk tryck samt tidigare trauma dock även från händelsens allvarlighetsgrad samt från faktorer inom efterförloppet [12, 13].

detta finns möjligheter för att behandla svåra reaktioner tillsammans med verksamma metoder, dock kunskapen besitter ännu ej fått tillräcklig spridning.

Europeisk samverkan kring katastrofpsykiatri
Kunskapscentrum på grund av katastrofpsykiatri nära Uppsala högskola äger tillsammans tillsammans vetenskapsman samt kliniker inom 15 europeiska länder beneath år – samverkat inom EU-projektet The europeisk network for traumatic stress (TENTS).

Projektets syfte fanns för att dels kartlägga befintligt utbud från psykosociala insatser efter allvarliga händelser samt möjligheter mot vidareutbildning på grund av hälso- samt sjukvårdspersonal, dels sammanställa en kunskapsunderlag samt förbättra samt sprida en utbildningsmaterial. Projektet syftade mot för att öka kunskapen angående verksamma psykosociala insatser samt för att utföra identisk förståelse tillgänglig på grund av sjukvårdspersonal.
till kartläggningen inventerades den psykosociala beredskapen inom 33 europeiska länder genom enstaka enkät mot ca kliniker, beslutsfattare samt vetenskapsman inom dessa länder samt genom semistrukturerade fokusgrupper inom respektive nation.

Svarande inom land utgjorde en strategiskt urval från sakkunniga samt företrädare på grund av psykologiska katastrofledningsgrupper inom sjukvården (PKL) samt kommunala krisstödsgrupper (POSOM).
oss fann ett massiv variation inom rekommenderade samt faktiska insatser efter allvarliga händelser [14]. inom landet samt Norden finns relativt god förståelse samt utvecklad beredskap till för att stödja drabbade.

Psykologisk debriefing fanns vanligare inom Norden än inom övriga Europa. Inom landet finns regionala skillnader inom chansen mot fortbildning till PKL- samt POSOM-grupper.

inom glesbygden upplevdes större bristande vid fortbildning än inom tätbefolkade regioner. TENTS besitter tagit fram en utbildningsmaterial liksom existerar fritt tillgängligt

Granskning från kunskapsläget
TENTS genomförde enstaka strukturerad undersökning från kunskapsläget. Studier identifierades genom litteratursökningar samt förbindelse tillsammans vetenskapsman inom områdena brådskande insatser, scree­ning, prevention samt behandling från posttraumatiska störningar.

ifall randomiserade kontrollerade studier (RCT) vid området fanns begränsades sökningarna mot dem samt mot metaanalyser. angående RCT saknades inkluderades deskriptiva alternativt icke-randomiserade studier. på grund av prevention användes nyligen gjorda översikter samt metaanalyser [16, 17] likaså på grund av behandling [18]; dessa litteratursökningar replikerades på grund av för att omfatta nyare RCT.

till screening replikerades sökningen ifrån ett strukturerad överblick ifrån [19]. enstaka fullständig litteratursökning gjordes till brådskande insatser.

specifikation finns tillgängliga vid TENTS webbsida [20].
på grund av områden tillsammans med svagt vetenskapligt underlag användes ett enkät liksom utvärderades genom enstaka Delphi-process [21]. Enkäten skickades mot utvalda vetenskapsman samt andra kliniska sakkunniga ifrån 25 länder världen ovan vilket bedömde olika tillvägagångssätt, insatser samt interventioner vid enstaka skal ifrån »icke-göra« mot »bör göra«.

Därefter fick respondenterna åter enkäten på grund av enstaka andra granskning, tillsammans tillsammans med resultaten ifrån inledande omgången, samt slutligen på grund av ett tredjeplats granskning tillsammans tillsammans med ett rapportering från resultaten ifrån and­ra omgången. dem bedömningar vilket nådde konsensus vilket »icke-göra« alternativt »bör göra« införlivades inom den systematiska genomgången.

på grund av specifikation, titta Bisson et al [21].

Akuta insatser. Litteratursökningen beträffande brådskande insatser gav studier: inga RCT fanns, samt endast tre ägde ett design var ett akut bidrag prövades. detta fanns således otillräckligt vetenskapligt underlag till för att dra några säkra slutsatser ifall effektiviteten från brådskande insatser nära allvarliga händelser.

en fåtal studier indikerar för att psykoedukation alternativt självhjälpsmaterial mot drabbade efter våldsbrott alternativt fysiskt trauma ej besitter någon utfall. dock expertkonsensus uppnåddes ifall för att informationsmaterial bör ingå inom brådskande insatser [21] samt för att tidiga insatser bör äga tyngdpunkten vid för att främja drabbades personlig förmåga mot återhämtning, t&#;ex genom psykologisk inledande hjälp [22].

Prevention från posttraumatisk stress.

detta vetenskapli­ga underlaget angående insatser på grund av för att förebygga posttraumatisk stress efter potentiellt traumatiska händelser gäller huvudsakligen individer likt drabbats från tragedier alternativt våldsbrott.

detta fanns ingen undersökning likt rörde katastrofdrabbade. detta vetenskapliga underlaget avseende tidiga psykologiska interventioner tillsammans med flera sessioner baserades vid åtta RCT [16] samt antyder för att interventionerna ej existerar verksamma på grund av för att förebygga akut alternativt kronisk posttraumatisk stress alternativt andra långvariga negativa psykiska konsekvenser.

Dessa interventioner äger oftast innehållit kognitivt beteendeterapeutiska strategier samt besitter riktats mot samtliga oavsett symtomgrad.
Underlaget avseende läkemedelsbehandling inom tre månader efter ett seriös incident baserades vid fyra RCT vid små grupper [23]. Sammantaget fanns inget stöd till för att läkemedelsbehandling är kapabel förebygga utvecklingen från PTSD ens hos högriskindivider, vilka inom studierna definierades likt individer tillsammans ökad hjärtfrekvens alternativt tillsammans svåra posttraumatiska stressreaktioner inom detta brådskande skedet.

Psykologisk debriefing syftar mot för att förebygga alternativt lindra posttraumatisk stress genom för att underlätta enstaka känslomässig bearbetning från händelsen.

Emellertid visar detta vetenskapliga underlaget ifrån 13 RCT för att detta ej finns stöd på grund av för att psykologisk debriefing från individer alternativt grupper nära en enstaka situation existerar effektivt till för att förebygga posttraumatisk stress [17]. Debriefing likt sker individuellt samt vilket ges nära en enstaka situation betalkort efter händelsen äger rapporterats likt kanske skadlig, dvs den förmå förvärra posttraumatiska stressreaktioner.

detta vetenskapliga underlaget existerar dock ej tillräckligt på grund av för att bekräfta alternativt neka detta. detta fanns heller ej tillräckligt vetenskapligt underlag till för att dra slutsatser ifall debrief­ingens effektivitet likt ett sektion från mer grundlig interventioner vilket används inom flera insatsorganisationer, exempelvis Critical incident stress management.

Screening samt diagnostisering.

Underlaget på grund av screening samt diagnostisering baserades vid 22 studier gjorda före [19]. Elva senare studier inkluderades ifrån ett litteratursökning [20]. detta finns screeningformulär vilket besitter goda psykometriska attribut. Mer koncis instrument (&#;10 frågor) äger demonstrerat sig artikel likvärdiga utförligare instrument avseende diagnostisk tillförlitlighet.

Några blankett finns översatta mot svenska. detta finns dock inget underlag till hur väl screeningformulär fungerar efter katastrofer.
inom utvärderingen framkom för att detta saknades vetenskapligt underlag på grund av för att genomföra screening från varenda drabbade inom akut skede, samt inom expertunderlaget uppnåddes konsensus angående för att sådan ej bör utföras [21].

vilket skäl till detta anfördes detta bristande vetenskapliga underlaget, organisatoriska svårigheter nära utförande samt uppföljning samt för att tillgångar inom enstaka katastrofsituation bör ges mot andra åtgärder. Däremot existerar detta viktigt för att fånga upp individer tillsammans avgörande psykisk belastning.

Behandling från akut stressyndrom samt akut PTSD.

Utvärderingen identifierade 15 RCT angående tidig psykologisk behandling nära posttraumatisk stress, akut stressyndrom alternativt akut PTSD (inom tre månader efter händelsen) [24]. Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) plats effektivare än väntelista/sedvanlig vård. Den största effekten från traumafokuserad KBT sågs hos individer liksom möter kriterierna till akut stressyndrom alternativt akut PTSD, medan metoden visade små inverkan nära subkliniska nivåer från posttraumatisk stress.

ingen forskning gällde katastrofdrabbade, samt detta existerar oklart ifall effekten från interventionerna existerar annorlunda hos denna population. enstaka läkemedelsstudie identifierades, var ingen skillnad kunde påvisas mellan escitalopram samt placebo, dock båda ägde sämre inverkan än traumafokuserad KBT.

Behandling från långvarigt PTSD.

på grund av psykologisk behandling från långvarigt PTSD (&#;3 månader efter händelsen) identifierades 41 RCT [18]. Sammantaget förmå olika typer från traumafokuserad KBT, eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) samt stresshantering minska PTSD-symtomen. Traumafokuserad KBT samt EMDR existerar relativt likvärdiga samt besitter något större resultat än stresshantering.

Tre studier från katastrofdrabbade identifierades; resultaten inom dessa överensstämde tillsammans med övriga studier.
Beträffande läkemedelsbehandling från långvarigt PTSD identifierades inga ytterligare studier utöver dem 23 RCT likt inkluderats inom tidigare genomgångar [25, 26]. Paroxetin, sertralin samt fluoxetin kunna lindra PTSD-symtom, dock effektstorleken existerar små.

ingen forskning avsåg katastrofdrabbade; detta existerar okänt ifall studier vid denna population skulle medföra någon ytterligare utfall. Tabell inom sammanfattar kunskapsläget på grund av interventioner.

Rekommendationer samt behandling
Den systematiska översikten gav underlag på grund av rekommendation från vissa psykosociala insatser (Fakta 1) [27].

Exempelvis förefaller preventiva interventioner mot samtliga drabbade, oavsett akut tryck, artikel ineffektiva på grund av för att förebygga kronisk posttraumatisk stress. på denna plats besitter forskningen påverkat tillvägagångssättet inom den brådskande fasen inom enstaka mer återhållsam riktning. Strukturerade interventioner bör riktas mot individer tillsammans med svåra stressreaktioner.
vilket gäller psykologisk behandling finns stöd på grund av traumafokuserade metoder.

inom land existerar dock resurser mot traumafokuserad psykologisk behandling begränsad, inom likhet tillsammans med förhållandena inom flera nordeuropeiska länder, t&#;ex land i norden, Norge samt Storbritannien. inom detta avseendet behöver oss öka kunskapen angående samt resurser mot verksamma terapier.

oss ser även en behov från kurs, då psykologisk debriefing inom enskilda sessioner – vilket ej rekommenderas [28] – kvar används, angående än inom okänd utsträckning.
medicin används rutinmässigt inom vården från patienter tillsammans med PTSD. Läkemedelsbehandling är kapabel artikel värdefull likt akut symtomlindring från svåra status associerade tillsammans PTSD, t&#;ex insomni [23], dock ägde endast små inverkan vid PTSD-symtom.

Detta överensstämmer tillsammans med resultaten ifrån andra systematiska översikter [25, 29, 30]. dock, liksom påpekas inom dessa översikter, läkemedelsstudiernas metodologiskt mer stringenta betingelser förmå möjligtvis påverka negativt jämfört tillsammans studier från psykoterapi. Vidare vet oss lite angående om kombinationen från psykoterapi samt medicin ger förbättrad påverkan än behandlingarna fanns till sig [31].

till psykologiska behandlingar existerar detta angeläget för att utföra jämförande studier från verksamma behandlingar avseende faktorer vilket påverkar symtomreduktion, t&#;ex patientkarakteristika samt symtombild samt andra konsekvens än symtomreduktion.

Barn samt unga
Även ifall detta existerar något utanför ramen på grund av denna rapportering önskar oss nämna något angående unge samt unga.

TENTS äger dragit slutsatsen för att äldre ungar tillsammans svåra brådskande stressreaktioner är kapabel erbjudas traumafokuserad KBT, samt nära långvarigt PTSD hos små människor samt unga finns vetenskapligt stöd till traumafokuserad KBT. Behandlingen behöver anpassas efter barnets utvecklingsnivå, samt ibland kunna även vårdnadshavare involveras aktivt inom behandlingen.

TENTS äger ej funnit tillräckligt stöd till andra typer från psykoterapi (t&#;ex familjeterapi, bildterapi) alternativt till läkemedelsbehandling [27].

Slutsatser
Området katastrofpsykiatri existerar från naturliga skäl svårbeforskat, framför allt vad gäller brådskande insatser. inom dem fall vetenskaplig bas saknas är kapabel klinisk kunskap bidra mot utvecklingen, samt var utgjorde sakkunnigas konsensus ett kunskapsbas [21].

Delar från TENTS rekommendationer existerar baserade vid konsensus samt därmed förknippade tillsammans med större osäkerhet. till svenskt vidkommande existerar TENTS rekommendationer snarlika Socialstyrelsens underlag på grund av krisstöd nära allvarliga händelser [28]. Metodologiskt stringenta studier från nyttan från screening liksom effekten från brådskande insatser efter traumatisk exponering saknas mot massiv sektion.

Vidare undersökning behövs på grund av för att ge mera insikt angående insatser efter allvarliga händelser. detta behövs en större utbud från dokumenterat verksamma behandlingar samt psykosociala insatser för att tillhandahålla nära allvarliga händelser framgent.
*
möglich bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.
*
Författarna representerar The europeisk network for traumatic stress.

Fakta 1.

Psykosociala insatser efter allvarliga händelser

Läkartidningen 03/