Stora gröna spindlar i sverige

Spindeldjuren existerar ett massiv djurgrupp såsom existerar vanliga inom stort sett inom samtliga landmiljöer världen ovan.

dem finns inom enstaka mängd olika miljöer samt uppvisar massiv variation inom utseende, levnadssätt samt beteende. detta finns runt 100 000 beskrivna arter inom världen (gissningsvis runt 600 000 egentligen). dem spindeldjur såsom finns inom land existerar förutom dem egentliga spindlarna även lockespindlar, klokrypare, kvalster samt fästingar.

Spindeldjuren existerar ej insekter samt skiljer sig ifrån dem inom en flertal avseenden: dem besitter allmänt åtta ben (insekter äger sex), saknar antenner samt vingar, saknar facettögon (har istället upp mot åtta punktögon), samt besitter kroppen indelad inom numeriskt värde regioner (framkropp samt bakkropp).

Globalt finns det fler än 45 000 olika spindelarter, och fler än 700 av dem finns här i Sverige

Hos svenska spindeldjur existerar detta dock bara dem egentliga spindlarna liksom besitter klart tvådelad lekamen – hos dem andra existerar kroppsregionerna mer alternativt mindre sammansmälta. Förutom benen äger spindeldjuren ytterligare numeriskt värde par extremiteter: Käkar samt pedipalper. dem senare sitter framför benen, ser oftast ut liksom dessa fast mindre, samt fyller år enstaka rad olika funktioner hos olika spindeldjur såsom fångstorgan, lukt- samt känselorgan alternativt parningsorgan (spindelhannar).

Spindeldjur existerar typiskt jagare, tillsammans undantag på grund av kvalster.

Spindeldjur inom Sverige:

Egentliga spindlar (ordn Araneae)

Ca 42 000 arter inom världen, runt 730 inom land. Spindlar existerar predator samt förekommer inom varenda tänkbara landhabitat. dem jagar tillsammans gift (alla utom numeriskt värde från dem svenska arterna), dock ett fåtal kunna ens hugga genom huden vid enstaka människa samt bettet existerar överlag ofarligt.

samtliga spindlar producerar silke vilket används till enstaka rad olika ändamål, däribland bytesfångst, äggkokonger, spridning samt bobygge. flera bygger inga fångstnät, dock hos dem såsom utför detta är kapabel nätets utseende existera mot hjälp nära bestämningen.

Lockespindlar (ordn Opiliones)

Ca 20 arter inom land. Lockespindlarna liknar spindlar dock saknar klart tvådeladkropp samt äger oftast långa tunna ben vilket enkel går från.

dem existerar ofta något från allätare, liksom ej bara jagar utan även äter döda småkryp, mögelväxt tillsammans med mera. Lockespindlar saknar både gift- samt silkeskörtlar, dock äger stinkkörtlar såsom försvar mot rovdjur.

Klokrypare (ordn Pseudoscorpionida)

20-talet arter inom landet. Klokrypare existerar många små spindeldjur såsom besitter långa pedipalper tillsammans med gripklor.

dem existerar predator, samt klorna existerar försedda tillsammans enstaka giftkanal (ofarliga på grund av människor). Klokrypare sprider sig ofta genom för att ”lifta” tillsammans med större flygande insekter alternativt rentav fåglar.

 

 

Kvalster (underklass Acari)

I landet ovan 1000 arter.

Kvalster existerar många små, samt larver besitter ofta bara sex ben (oftast åtta hos vuxna). dem existerar enstaka massiv samt variabel samling likt finns inom varenda tänkbara habitat samt omfattar både jagare, parasiter, växtätare samt nedbrytare. Fästingar (ordning Ixodidae) hör mot klassen kvalster.

 

Litteratur

Araneae

Almquist, S. (2005).

Swedish Araneae, Part 1. Families Atypidae to Hahniidae (Linyphiidae excluded). insekt Systematics and Evolution Supplements. 62.
Almquist, S. (2007). Swedish Araneae, Part 2. The families Dictynidae to Salticidae. insekt Systematics and Evolution Supplements. 63.
Brændegård, J. (1966). Edderkopper alternativt spindlere inom. Danmarks Fauna.

72.
Brændegård, J. (1972). Edderkopper alternativt spindlere II. Danmarks Fauna. 79
Brændegård, J. (1972). Edderkopper alternativt spindlere II. Danmarks Fauna. 80.
Dahl, F. (1926). Spinnentiere oder Arachnoidea, 1 = Springspinnen (Salticidae). Die Tierwelt Deutschlands. 3.
Dahl, F.

& Dahl, M. (1927). Spinnentiere oder Arachnoidea, 2: Lycosidae s. lat. (Wolfspinnen im weiteren Sinne). Die Tierwelt Deutschlands. 5.
Dahl, M. & Wiehle, H. (1931). Spinnentiere ode rArachnoidea VI: Agelenidae und Araneidae. Die Tierwelt Deutschlands. 23.
Dahl-Bischoff. (1937). Spinnentiere oder Arachnoidea. Teil VIII: Gnaphosidae —Anyphaenidae — Clubionidae — Hahniidae — Argyronetidae — Theridiidae.

Die Tierwelt Deutschlands. 33.
Gajdos, P., S. Toft, S. Langemark & N. Scharff (2000).

Även fast den är ganska stor och rätt skräckinjagade är

The fishing spiders Dolomedes (Araneae, Pisauridae) in Denmark. Steenstrupia. 25(2):201-208.
Hauge, E. (1982). Edderkopper. Tabell til alle norske familier. Norske Insekttabeller. 2.
Heimer, S. & Netwig, W. (1991). Spinnen Mitteleuropas.
Holm, Å. (1947). Araneae fam. 8-10 Oxypodidae, Lycosidae samt Pisauridae. Svensk Spindelfauna.
Jones, D. (1983).

The Country Life Guide to the Spiders of Britain and nordlig Europe.
Jones, D. (1989). A. Guide to Spiders of Britain and nordlig Europe.
Jones-Walters, L.M. (1989). Keys to the families of British Spiders. AIDGAP Guides.
Locket, G.H. & Millidge A.F. (1951). British spiders vol.

I.
Locket, G.H. & Millidge A.F. (1953). British spiders vol. II.
Locket, G.H., Millidge A.F. & Merrett, P. (1974). British spiders vol. III.
Palmgren, P. (1974). Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. 4, Argiopidae, Tetragnathidae und Mimetidae. Fauna Fennica. 24.
Palmgren, P. (1974).

Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. 5, Theridiidae und Nesticidae.

Grön bladspindel (Micrommata virescens) är en spindel som tillhör familjen jättekrabbspindlar

Fauna Fennica. 26.
Palmgren, P. (1975). Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. 6, Linyphiidae 1: (die Linyphiinae und Linyphiinaeähnlichen Micryphantinae). Fauna Fennica. 28.
Palmgren, P. (1976). Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. 7, Linyphiidae 2: (Micryphantinae, okänt Ausnahme der Linyphiinae-ähnlichen). Fauna Fennica.

29.
Palmgren, P. (1977). Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. 8, Argyronetidae, Agelenidae, Hahniidae, Dictynidae, Amaurobiidae, Titanoecidae, Segestriidae, Pholcidae und Sicariidae: Anhang: Bestimmungstabelle der in Finnland repräsentierten Spinnenfamilien und kommentiertes lista der Teile I-VIII der Spinnenfauna. Fauna Fennica.

30.
Roberts, M.. The Spiders of great Britain and Ireland. Vol 1-3.
Roberts, M.J. (1995). Spiders of Britain & nordlig europe.

Spindlarna har kroppen tydligt uppdelad i två regioner (framkropp och bakkropp, de har åtta ben och svenska spindlar har sex eller åtta punktögon (oftast åtta)

Harper Collins.
Tullgren, A. (1944). Araneae fam. 1-4 Araneae, Salticidae, Thomisidae, Philodromidae samt Eusparrassidae. Svensk Spindelfauna.
Tullgren, A. (1946). Araneae fam. 5-7 Clubonidae, Zoridae samt Gnaphosidae.

Djurportalen

Svensk Spindelfauna.
Wiehle H. (1953). Teil Spinnentiere oder Arachnoidea (Araneae) IX: Orthognatha – Cribellatae – Haplogynae Entelegynae. Die Tierwelt Deutschlands. 42.
Wiehle, H. (1956). Spinnentiere oder Arachnoidea (Araneae), 10, Linyphiidae – Baldachinspinnen. Die Tierwelt Deutschlands. 44.
Wiehle, H. (1960).

Spinnentiere oder Arachnoidea (Araneae), 11: Micryphantidae – Zwergspinnen. Die Tierwelt Deutschlands. 47.
Wiehle, H. (1963). Teil Spinnentiere oder Arachnoidae (Araneae) XII. Tetragnathidae — Streckerspinnen und Dickkiefer. Die Tierwelt Deutschlands. 49.
Zabka, M. (1997). Salticidae (Arachnida: Araneae) of Poland. Fauna Polski.

19.

Opiliones

Hillyard, P.D. (2005, 3 ed.).

Spindeldjur i Sverige: Egentliga spindlar (ordn Araneae) Ca 42 000 arter i världen, runt 730 i Sverige

Harvestmen. Synopses of the British Fauna. 4.
Hillyard, P.D. & Sankey, J.H.P. (1989, 2 ed.). Harvestmen. Synopses of the British Fauna. 4.
Martens, J. & A. Ausobsky. (1978). Spinnentiere, Arachnida: Weberknechte, Opiliones. Die Tierwelt Deutschlands. 64.
Sankey, J.H.P. & Savory, T.H. (1974). British Harvestmen.

Synopses of the British Fauna. 4.
Stol, I. (1999). Norske og nordiske Langbeinarter (Opiliones). Norske Insekttabeller. 16.

Pseudoscorpionida

Beier, M. (1963).

Spindlar är en ordning (Araneae) i klassen spindeldjur (Arachnida) med runt 42 000 spindelarter i världen, och runt 730 i Sverige

Ordnung Pseudoscorpionidea (Afterskorpione). Bestimmungsbücher zur Bodenfauna Europas. 1.
Gärdenfors, U. & Wilander, P. (1992). Sveriges klokrypare tillsammans med öppningsverktyg mot arterna. Entomologisk Tidskrift. 113:20-35.
Legg, G. & Jones, R.E. (1988). Psuedoscorpions. Synopses of the British Fauna.

40.
Stol, I. (2005). Norske mosskorpioner (Pseudoscorpiones). Norske Insekttabeller. 18.

Acari

Amrine, J.W. (1996). Keys to the World orsaka of the Eriophyoidea (Acari: Prostigmata). Indira Publishing House.
Amrine, J.W., Stasny, T.A. & Fletchmann, C.H.W. (2003).

Revised Keys to the World orsaka of Eriophyoidea (Acari: Prostigmata). Indira Publishing House.
André, M. (1946). Halacariens marins. Faune dem France. 46.
Chant. D.A. & McMurtry, J.A. (2007). Illustrated Keys and Diagnoses for the orsaka and Subgenera of the Phytoseiidae of the World (Acari: Mesostigmata). Indira Publishing House.
Gabrys, G. (1999).

The World orsaka of Microtrombidiidae (Acari, Actinedida, Trombidioidea). Instytut Tarnogorski inom Museum.
Gerecke, Reinhar. (Ed.) (2006). Chelicerata: Aranea/Acari inom. Süsswasserfauna von Mitteleuropa. 7:2-1.
Gerecke, Reinhar. (Ed.) (2010). Chelicerata Acari 2. Süsswasserfauna von Mitteleuropa. 7:2-2.
Green, J.

& Macquitty, M. (1987). Halacarid mites. Synopses of the British Fauna.

Den är vanligt förekommande i både Centraleuropa och hos oss i norr

36.
Hillyard, P.D. (1996). fästingar of North-west europe. Synopses of the British Fauna. 52.
Hughes, A.M. (1961). Terrestrial Acarina III. Acaridiae. The Zoology of Iceland. 3(57c).
Jónasson, P.M. (1994). Oribatid mites (Acari). The Zoology of Iceland. 3(57e).
Karg, W. (1989). Acari (Acarina), Milben, Unterordnung Parasitiformes (Anactinochaeta), Uropodina Kramer, Schildkrötenmilben.

Die Tierwelt Deutschlands. 67.
Karg, W. (1993, 2 ed.). Raubmilben. Acari (Acarina), Milben, Parasitiformes (Anactinochaeta). Cohors Gamasina Leach.. Die Tierwelt Deutschlands. 59.
Krantz G.W. & Walter D.E. (eds.) (2009). A Manual of Acarology, Third Edition. Texas Tech University Press, Texas, 807 pp.
Lindquist, E.E. (1986).

The World orsaka of Tarsonemidae (Acari: Haterostigmata). . Entomological gemenskap of Canada.
Lundqvist, L. (1999). Taxonomic revision of the genus Dinogamasus Kramer (Acari Mesostigmata: Laelapidae). Entomologica Scandinavica Supplement. 54.
Lundqvist L. (1999) Kvalster – enstaka massiv assemblage små varelse. Växtskyddsnotiser, SLU, 35–47.
Makol, J. (2005).

Trombidiidae (Acari: Actinotrichida: Trombidioidea) of Poland.
Motas, C. (1961). Hydrachnellae. The Zoology of Iceland. 3(56).
Niedbaia, W. (2008). Ptyctimous mites (Acari, Oribatida) of Poland.
Niedbala, W. (1991). Phthiracaroidea (Acari, Oribatida) Systematic Studies. Elsevier.
Prasad, V. (2011).

Phytoseiidae and Otopheidomenidae (Acari: Mesostigmata) of the World. Indira Publishing House.
Senevet, G. (1937). Ixodidés. Faune dem France. 32.
Thor, S. & Willmann, C. (1931). Spinnentiere oder Arachnoidea V: Acarina (Allgemeine Einführung) – Oribatei (Cryptostigmata). Die Tierwelt Deutschlands.

22.
Viets. (1936). Wassermilben. Hydracarina. Die Tierwelt Deutschlands. 31/32.
Walker, J.B. & Keirans, J.E. & Horak, I.G. (2005). The Genus Rhipicephalus (Acari, Ixodidae) A Guide to the Brown ryckningar of the World. Cambridge University Press.
Weigmann, G. (2006). Hornmilben (Orobatida).

Die Tierwelt Deutschlands. 76.