Vilken funktion har pengar i vårt liv

Pengar existerar en allmänt accepterat betalningsmedel.

Penningväsen är ett gemensamt system för värdering och utbyte av varor och tjänster samt för sparande

Penningväsen existerar en gemensamt struktur på grund av värdering samt utbyte från produkter samt tjänster samt på grund av sparande. valuta består från utbytbara samt lagringsbara pengar samt bankers överförbara samt utbytbara digitala skuldebrev. pengar delas in inom monetära enheter, även kallat valutaenhet, likt används liksom måttenheter på grund av värde, mot modell kronor samt ören.

dem vanligaste kontanterna existerar mynt samt sedlar. ett vanlig teknik till transaktion från bankers digitala skuldebrev existerar bruk från kredit- alternativt bankkort. Även checkar används vilket valuta. Pengars ekonomiska värde ovan period, därför kallad värdebeständighet, liksom en samhälles penningväsen garanteras samt regleras oftast från ett stat.

Statliga valuta kallas till valuta. tillsammans valuta kunna även avses digital valuta.

Men om människor kommer överens om det kan nästan vad som helst användas för att betala

pengar utfärdas normalt från centralbanker medan digitala skuldebrev liksom används likt valuta ges ut från banker.

Sammanhängande tillsammans begreppet pengar existerar detta ursprungliga begreppet pekunjär alternativt pekunier ifrån latinetspecus = boskap samt pecunia = förmögenhet.

Definition samt funktion

[redigera | redigera wikitext]

Pengar existerar en allmänt accepterat betalningsmedel.^[1] inom dagligt anförande förmå dock valuta definieras såsom värdebevarare alternativt indikator, vilket dock ej existerar essensen hos valuta, även ifall detta tidigare är kapabel leda mot för att ett artikel blir valuta samt för att valuta oftast blir enstaka indikator samt för att dessa funktioner existerar väldigt viktiga på grund av ett konkurrenskraftig penning-vara.

Bytesekonomier

[redigera | redigera wikitext]

I bytesekonomier måste enstaka individ, på grund av för att sälja ett existera, hitta enstaka köpare vilket existerar beredd för att erlägga tillsammans med något likt försäljaren önskar äga. Detta bekymmer, för att köparen samt försäljaren existerar tvungna för att äga motsatta preferenser på grund av för att behärska handla ("double coincidence of wants"), är kapabel lösning från någon från parterna genom för att ursprunglig byta mot sig enstaka artikel likt den andra förmå tros vilja äga.

då ett individ väljer för att sälja sina produkter, ej på grund av för att personen önskar äga detta vilket köps på grund av sin personlig skull, utan till för att behärska byta mot sig andra produkter tillsammans vilket personen bytt mot sig, då existerar ett penningekonomi vid väg för att födas.

Det finns dock inga belägg till för att något samhälle använt sig från bytesekonomi inom någon större utsträckning.^[2] då bytesekonomier uppstått äger detta skett mellan främlingar alternativt möglich fiender.^[3] Tankeexperimenten liksom ofta används till för att förklara pengarnas funktion inom relation mot bytesekonomier förmå därför ses såsom sagor.

Istället besitter man mellan vänner samt bekanta mer förlitat sig vid gåvor samt informella skulder. Den likt äger haft överskott äger givit detta mot vänner samt förväntat sig något inom gengäld senare, såsom produkter, tjänster alternativt lojalitet, vilket inom bristande vid valuta ej kunnat beräknas.^[4]

För- samt nackdelar tillsammans med penningekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Fördelen tillsammans med ett penningekonomi existerar för att detta blir enklare på grund av varenda individ för att hushålla tillsammans med sina tillgångar, för att detta blir enklare för att behärska känna till fanns man förmå tjäna maximalt valuta samt för att ekonomiska transaktioner är kapabel skötas oberoende från sociala relationer samt hänsyn.

De 10 mest lästa länkarna under de senaste 7 dagarna

detta sistnämnda besitter innebörd till för att minska transaktionskostnaderna.

De flesta tidiga pengasystem baserades vid vikten från ädelmetaller, framförallt silver samt guld. Dessa existerar ursprunget mot dagens mynt. Genom historien äger dock flera produkter använts vilket valuta mot modell snäckskal, krydda, djurhudar, stora stenar, tobak, boskap, cigaretter (i krigsläger) samt fiskekrokar.

Ofta äger valutasystemet dock inom inledande grabb använts vilket enstaka räkneenhet (myntmängden är kapabel äga varit obetydlig inom förhållande mot den ekonomiska aktiviteten) alternativt likt en substitut till enstaka icke-tillgänglig valuta (såsom inom fallet tillsammans med cigaretter).

När detta finns flera valutor samtidigt inom en samhälle uppkommer tendenser mot för att människor föredrar enstaka framför dem andra. Detta sker eftersom transaktioner blir enklare för att genomföra ju färre valutor liksom används. detta beror inom sin tur vid skalfördelar samt nätverkseffekter.

Det såsom inom slutändan blir mot valuta brukar uppvisa vissa typiska egenskaper; hållbarhet, högt värde per viktenhet samt proportionell minskning från värdet nära delning.

detta förmå även basera sig vid endast tilltron mot den institution likt utfärdar pengarna. beneath den stora depressionen visade detta sig för att den senare formen plats dem maximalt framgångsrika pengarna.

Trots dem stora fördelarna tillsammans penningekonomier finns även nackdelar. ett nackdel existerar för att transaktionskostnaderna förmå öka inom vissa fall; istället på grund av för att byta försvunnen existera A, likt man redan äger, tvingas man inledningsvis sälja existera A till valuta, till för att sedan behärska köpa detta såsom efterfrågas.

Hur påverkar pengar ens liv? Pengar är en central del av vårt moderna samhälle och har en djupgående inverkan på nästan alla aspekter av våra liv

Den vilket ej enkel kunna sälja sitt jobb vid marknaden är kapabel tvingas mot sysslolöshet samt fattigdom (jfr lokala samt alternativa valutor). enstaka ytterligare existerar för att pengarna fjärmar användarna ifrån den verklighet likt kommer för att påverkas från transaktionerna, effekter liksom tydlig existerar orimliga (t.ex.

gäldenärer liksom tvingas prostituera sig alternativt jobba på grund av slavlön) kommer för att framstå såsom oberoende från dem.

Ekonomiska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Pengar betraktas likt grundlig nästa attribut, vilka summeras inom en engelskspråkigt rim liksom finns inom äldre skrivna verk inom ekonomi: "Money fryst vatten a matter of functions fyra, a medium, a measure, a standard, a store.".

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska

vid svenska: "Pengar existerar ett fråga angående fyrtal utan aber, en medium, ett objekt, ett standard, en lager." detta önskar yttra, valuta fungerar liksom en medium till utbyte, enstaka finansiell grupp, ett standard till avgift samt likt en sätt för att "lagra" värde på.^[5][6]

Symboler till olika valutor

[redigera | redigera wikitext]

Betalningsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Det gemensamma värdesystemet får enstaka ytterligare fördel då detta är kapabel användas liksom avbetalning.

Man förmå då handla tillsammans okända utan för att äga lämpliga bytesvaror. Värderingssystem baserade vid faktiska produkter förmå användas likt betalningsmedel automatiskt.^{[förtydliga]} till mer abstrakta värderingssystem behöver man någon liksom kunna tillverka samt granska bytesmedlen, vilket typiskt existerar uppgiften till enstaka centralbank.

För för att valuta bör fungera såsom betalningsmedel måste pengarna existera delbara inom mindre enheter, deras värde någorlunda konstant, deras struktur standardiserad således för att deras värde enkel säkerställs, dem måste existera godkända vid tillräckligt flera platser till för att behärska bytas mot andra produkter, samt dem måste existera lätta för att ta tillsammans sig.

Värdelagring

[redigera | redigera wikitext]

Pengar förmå även användas likt värdelagring. ovan mindre tider, såsom mellan skördarna, fungerar kredit utan penningar på grund av för att kompensera till tider utan inkomster, dock inom flera kontext existerar valuta en praktiskt sätt för att spara tillfälliga överskott mot senare. Värdelagringens standard beror vid prisnivån.

detta blir bekymmer tillsammans denna egenskap hos valuta ifall valutan drabbas från inflation.

Penningpolitik

[redigera | redigera wikitext]

Penningpolitik existerar enstaka från dem numeriskt värde delar vilket den ekonomiska politiken allmänt sett brukar delas upp inom. Den andra delen kallas till finanspolitik.

bföreläsning (14:28 min) gjord av SO-läraren Björn Andersson som går igenom vad pengar och betalningsmedel är

Penningpolitik handlar angående för att reglera penningmängden inom ekonomin samt hur upphöjd räntan bör existera. Penningpolitiken förmå styras från landets statsmakt alternativt från landets centralbank. inom land bedrivs penningpolitiken från Riksbanken, inom Euroområdet från Europeiska centralbanken inom samarbete tillsammans med dem nationella centralbankerna.

inom dem flesta länder existerar penningpolitikens roll för att försöka titta mot för att ekonomin växer inom ett stadig takt samt för att inflationen hålls nere.

Pengar har funnits i många olika former genom historien

inom landet existerar penningpolitikens uppgift för att hålla ett nedsänkt samt stadig inflationstakt. angående centralbanken upplever för att inflationen existerar vid väg för att stiga är kapabel den höja räntan samt titta mot för att detta sker enstaka avkylning inom ekonomin, tillsammans dämpad finansiell handling samt lägre inflationstakt.

Då centralbanken istället sänker räntan stimuleras konsumtion samt investeringar, vilket inom sin tur leder mot för att inflationstakten ökar. Räntor, valutakurser, valutaflöde, inflation samt finansiell handling samspelar internationellt vid komplicerade sätt, vilket fullfölja för att penningpolitiken ständigt existerar ett balansgång mellan olika målsättningar samt randvillkor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

• Mishkin, Frederic S., The Economics of Money, Banking, and Financial Markets, Sixth Edition Update, Columbia University : Addison Wesley, 2003, s.48-52

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Stampe, Pelle (2009). ”I 4.500 tid äger historien styrts från pengar.”. Världens historia (nr.

  5): sid. s. 56-63. ISSN0806-4709. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]