Vilka bussar ingår i stadstraffik
Busstrafik inom Stockholms län
Busstrafiken inom Stockholms län utgör en stort nät likt går inom läka länet. distrikt huvudstaden existerar regional kollektivtrafikmyndighet samt trafiken marknadsförs beneath dess helägda dotterbolag AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).[1]
Trafikförvaltningen inom område huvudstaden upphandlar all trafik genom offentlig upphandling.
Anbuden ifrån företagen beslutas från trafiknämnden. Bussarna inom SL:s allmänna kollektivtrafik inom Stockholms län körs vid byggprojekt från flera företag: Keolis, VR landet, Nobina samt Transdev samt Stockholms Spårvägar på grund av ersättningsbuss på grund av Spårväg City.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den hästdragna epoken
[redigera | redigera wikitext]Det inledande trafiksystemet på grund av allmänheten inom länet fanns gästgivarskjutsen, liksom inrättades vid 1630-talet inom samt tillsammans för att åkare samt bönder avdelades på grund av skjutsning vid fastställda sträckor mellan gästgivargårdar mot kompensation.
Man använde öppna kärror, senare fyrhjuliga trillor. Systemet ersattes successivt tillsammans andra trafikformer dock fanns kvar formellt ända mot 1933. dem sista skjutsningarna ifrån huvudstaden skall äga skett 1913.
Diligenstrafik tillsammans hästdragna vagnar vid viss linje i enlighet med tidtabell, inrättades 1722 mellan huvudstaden samt Uppsala, dock den trafiken, såsom då kallades "forvagnstrafik" lades ned redan året därpå.
Ytterligare en försök tillsammans forvagnar gjordes 1759-1763 söderut via Södertälje ända mot Ystad. Den inledande diligenstrafiken inom nuvarande Stockholms län öppnades inom september 1791 mellan huvudstaden (Tegelbacken) samt Drottningholms slott, tillsammans enstaka massiv "Forwagn No 1" vilket rymde 10 invändiga samt 5 utvändiga resenär.
Trafiken bedrevs enbart den sektion från året likt hovet befann sig vid slottet inom Drottningholm. Efter 1797 användes mindre hyrvagnar inom trafiken, vilket upphörde helt ca 1802.
Stockholms befolkning ökar, och vi följer med genom historiska investeringarFörst 1829 återupptogs diligenstrafik inom Stockholms län, för tillfället åter ifrån huvudstaden via Rotebro-Märsta-Alsike mot Uppsala. Den sträcka trafikerades mot 1866.
1831-35 samt 1856 gick även diligenser Stockholm-Fittja-Södertälje (och vidare söderut), samt ifrån 1831 mot 1867 vid Enköpingsvägen via Barkarby mot Enköping (och vidare västerut). Slutligen tillkom ett postdiligenslinje 1862 mellan huvudstaden samt Grisslehamn (för sjöposten mot Finland) via Norrtälje. Diligensvagnarna vid den sträcka fortsatte ända mot 1877, ifrån 1870 dock bara vintertid då ångbåtarna ej gick.
Lokal hästdragen linjetrafik inleddes inom huvudstaden 1831 vid Djurgården, samt 1835 öppnades den inledande innerstadslinjen tillsammans med omnibusen "Försöket" mellan Adolf Fredriks kyrka samt Järntorget via Drottninggatan-Norrbro-Stora Nygatan. Omnibustrafiken inom huvudstaden plats maximalt grundlig beneath 1850-talet, dock ersattes senare från ångslupar, färjor samt ifrån 1877 från hästdragna spårvagnar.
dem sista linjerna blev tagna ur trafik 1902. område hästbusstrafik förekom även inom Södertälje 1856-76 samt inom Norrtälje 1882-1883.
Varje dag reser närmare 700 000 personer med kollektivtrafiken i Stockholms länMotorbusstrafiken
[redigera | redigera wikitext]Sommaren 1899 provades den inledande motordrivna Daimlerbussen vid Drottninggatan, dock vare sig detta test alternativt en motsvarande beneath 1900 vid Lidingövägen blev långvarigt. Ytterligare motorbusstrafik bedrevs 1907-08 mellan Kungsbroplan samt Lillsjönäs samt 1909-11 mellan Hornstull samt Midsommarkransen.
1916-17 gick även enstaka motorbusslinje Enskede-Hanviken, innan ransoneringarna beneath inledande världskriget omöjliggjorde vidare trafik.
Genombrottet till busstrafik inom Stockholms län kom 1919, då ransoneringarna hävdes samt detta fanns överskott vid lastbilsmateriel inom Europa för att köpa in samt konvertera mot persontrafik. beneath 1919 startades enstaka rad motorbusslinjer mot förorter runt huvudstaden, mot modell Midsommarkransen-Segeltorp samt Enskede-Vendelsö.
kalenderår 1923 kom busstrafiken inom innerstaden igång (åter vid Drottninggatan!). AB Stockholms Spårvägar (SS) köpte in denna innerstadstrafik 1925. Även ute inom länet tillkom en tätt nät från busslinjer mellan 1921 samt 1925 genom små privata företagare. beneath perioden 1925-39 utvecklades trafiken genom för att större regionala bussbolag bildades samt köpte in dem mindre bussföretagen.
flera från bolagen ägdes från järnvägsbolagen inom länet, mot modell Saltsjöbanan, Nynäsbanan, Roslagsbanan, Västeråsbanan samt Statens Järnvägar (SJ).
Under andra världskriget tvingades busstrafiken mot hårda nedskärningar vid bas från bränsle- samt gummiransoneringarna, dock en stomnät uppehölls.
Varje år tar trafikförvaltningen fram olika rapporter och undersökningar om kollektivtrafikenSS ägde 1941–64 trådbusstrafik. ifrån 1945 mot 1955 ägde busstrafiken sin inledande höjdpunkt inom länet, efter ransoneringarnas lyftande samt före privatbilismens genombrott. Medan SS busstrafik inom Stockholms förorter delvis kom för att omvandlas mot anslutningslinjer mot tunnelbanan ifrån 1950-talet, utökades trafiken inom omkringliggande områden genom nya förorter (Tyresö, Märsta, Järfälla etc.) Den rena landsbygdstrafiken däremot drogs delvis ned vid bas från minskat trafikunderlag genom bilismen.
såsom ett resultat från enstaka större uppgörelse 1964 angående Storstockholms trafikfrågor, den s.k. Hörjelöverenskommelsen, bildades 1967Storstockholms Lokaltrafik såsom övertog ansvaret på grund av all lokaltrafik inom länet.
De binder samman viktiga knutpunkter och spårförbindelser, både på tvären och mot centrumbeneath dem nästa år fram mot 1972 övertog SL varenda bussbolag inom förorterna genom för att dessa införlivades tillsammans SL.
Från start från 1990-talet besitter dock SL övergått ifrån trafik inom personlig regi mot entreprenader såsom upphandlas områdesvis. Busstrafiken äger emellanåt drabbats från strejker, bland annat busskonflikten inom land 2008 samt busskonflikten inom land 2013.
Vad gäller färger vid fordon för kollektivtrafik inom Stockholms län fanns gult den normala egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser beneath omnibus- samt diligensepoken. dem tidiga motorbussarna ägde flera olika färger, innerstadsbussarna 1923 ägde mot modell blå färg som är mörk färg.
Storstockholms Lokaltrafik, SL, är samlingsnamnet och varumärket för den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län1928 importerades ett kollektivtrafik ifrån England liksom ägde skarlakansröd färg, vilket ifrån 1929 blev SS färg vid sina fordon för kollektivtrafik (medan spårvagnarna fanns azurblå samt senare, ifrån 1950 tunnelbanans vagnar fanns gröna). Bussbolagen längre ut inom länet ägde flera olika färger. Statens Järnvägar (SJ) likt bedrev busstrafik inom Stockholms län 1937–1969 ägde inledningsvis crèmefärgade fordon för kollektivtrafik, ifrån start från 1960-talet ersatt från apelsinfärg.
andra färger likt ärvdes från SL fanns gult/svart (Värmdö), crème/grönt (Södertörn), ljusblått (Mälaröarna) respektive mörkblått (Södertälje).
SL övertog den röda grundfärgen ifrån SS samt detta besitter allmänt efter 1967 gällt på grund av nyanskaffade fordon för kollektivtrafik inom SL-trafiken, angående än inom olika designvariationer.
Sedan 1998 äger blått införts vilket färg till stombusslinjerna.
Linjer
[redigera | redigera wikitext]Stockholms län trafikerades beneath 2020 från 502 busslinjer inom SL-trafiken liksom tillsammans angjorde 6 710 hållplatser.[3] Flera från dessa trafikerar även angränsande län, då mot ett extra taxa. Den maximalt trafikerade busslinjen, ej bara inom Stockholms län utan inom läka land, existerar linje 4.[4] Dagligen stiger 60 000 resenärer vid samt från längs tillsammans den linjens hållplatser mellan Radiohuset samt Gullmarsplan.
Linjenumreringen från SL:s busslinjer följer en struktur var nummerserien anger vilket geografiskt zon busslinjerna trafikerar.
Stombussarna är de blå SL-bussar som trafikerar ett antal linjer över större avstånd- Nummerserie 0-99 utgör Stockholms innerstad var bland annat stombusslinjerna 1, 2, 3, 4 samt 6 ingår. Stadsbussarnas viktigaste knutpunkter existerar Slussen, Hornstull, Skanstull, Fridhemsplan, Odenplan samt Tekniska högskolan/Östra station.
- Nummerserie 100-199 utgör Stockholms samhälle utanför tullarna, detta önskar yttra Västerort samt Söderort.
- Nummerserie 200-299 utgör Lidingö samhälle var flera fordon för kollektivtrafik utgår ifrån Ropstensterminalen.
- Nummerserie 300-399 utgör Mälaröarna samt Ekerö samhälle.
flera busslinjer utgår ifrån Brommaplan. enstaka betydelsefull omstigningshållplats ligger även nära Tappström.
- Nummerserie 400-499 utgör Nacka/Värmdö kommuner. flera busslinjer utgår ifrån Slussen, dock även Nacka Forum/Nacka trafikplats, Orminge centrum samt Gustavsbergs centrum existerar viktiga knutpunkter.
- Nummerserie 500-599 utgör Norrort, detta önskar yttra Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Järfälla, Upplands Bro, Upplands Väsby samt Sigtuna kommuner.
Stora bussterminaler finns även nära bland annat Solna centrum, Sollentuna hållplats, Jakobsbergs hållplats, Upplands Väsby hållplats samt Märsta station.
- Nummerserie 600-699 utgör Roslagen var Danderyds, ett köpcenter eller butik i täby, Vallentuna, Österåkers samt Norrtälje kommuner ingår. Tekniska högskolan/Östra hållplats, Danderyds vårdinrättning, ett köpcenter eller butik i täby centrum, Arninge hållplats, Åkersberga hållplats, Vallentuna hållplats samt Norrtälje bussstation existerar viktiga knutpunkter.
- Nummerserie 700-799 utgör Huddinge, botkyrka, Salem, Södertälje samt Nykvarns kommuner.
Några viktiga knutpunkter existerar Huddinge hållplats, Tumba hållplats, Fittja samt Södertälje centrum.
- Nummerserie 800-899 utgör Tyresö, Haninge samt Nynäshamns kommuner. flera fordon för kollektivtrafik tillsammans slutdestinationer inom Tyresö utgår ifrån Gullmarsplan. nära Tyresö Centrum, Handens hållplats, Västerhaninge hållplats samt Nynäshamns hållplats finns även mindre bussterminaler.
- Nummerserie 900-999 utgör dem servicelinjer såsom finns runtom inom Stockholms län.
Stombusslinjerna
[redigera | redigera wikitext]Stombussarna alternativt Blåbussarna existerar SL:s namn vid linjer tillsammans med upphöjd turtäthet.
dem äger även glesare avstånd mellan hållplatserna än andra linjer.
Många hinder på vägenBlåbussarna ansluter mellan olika tunnelbane- alternativt pendeltågslinjer tillsammans med varandra, på grund av för att producera matar- samt tvärförbindelser. Blåbusslinjerna ifrån Mälaröarna, Nacka samt Värmdö, Roslagen samt Tyresö täcker in områden liksom ej nås från spårtrafik. Stombussarna inom innerstaden plats ursprungligen en arbete vilket påbörjades inom ramen till Dennisöverenskommelsen.
Den inledande stombusslinjen inom Stockholms innerstad fanns linje 4 samt trafiken startade 18 augusti 1998 tillsammans med blå ledbussar tillsammans lågt yta ifrån Scania (OmniCity).[5] Linje 4 ersatte linje 54 vilket funnits sedan högertrafikomläggningen 1967, några skillnader fanns för att linje 54 gick inom norra änden mot Radiohuset längs tillsammans med Karlavägen istället på grund av Valhallavägen fram mot Banérgatan samt för att den södra ändhållplatsen fanns Norra Hammarbyhamnen istället till Gullmarsplan.[6] Den återöppnade linje 4 går inom huvudsak, bortsett ifrån ändhållplatserna, inom identisk sträckning vilket den nedlagda spårvagnslinjen 4 gjorde mellan 1952 samt 1967 (den linje omnämns inom den svenska texten mot Walkin' My Baby Back Home/Sakta oss vandra genom stan ifrån 1962 från Beppe Wolgers likt blivit förknippad tillsammans med Monica Zetterlunds framförande).[6]
Den näst sista siffran inom ett stombusslinjes linjenummer existerar ett sjua, tillsammans undantag på grund av innerstadsbussarna 1, 2, 3, 4 samt 6.
Detta betyder dock ej för att varenda fordon för kollektivtrafik såsom äger ett sjua liksom näst sista siffra existerar stombussar.
Under 2020 fanns detta 18 stombusslinjer inom SL-trafiken.[7]
Nattbusslinjerna
[redigera | redigera wikitext]Nattbusslinjerna trafikeras ungefär mellan 1.00 samt 5.00 tillsammans cirka ett avgång inom timmen.
dem flesta nattbussarna äger centrala huvudstaden likt startpunkt alternativt slutstation. Den näst sista siffran inom nattbussarnas linjenummer existerar ett nia.
Bussar mot kommuner längre bort
[redigera | redigera wikitext]För för att utflykt tillsammans SL vid längre avstånd inom länet gäller inom inledande grabb pendeltågen samt Roslagsbanan.
dock dem går ej överallt samt fordon för kollektivtrafik kompletterar.
I Stockholm kommer du långt med kollektivtrafikenDessa fordon för kollektivtrafik går mot massiv sektion ifrån tunnelbanestationer inom förorterna.
Lokala linjer
[redigera | redigera wikitext]För för att ta sig mot platser vilket ligger inom närheten från pendeltåg samt tunnelbana dock ej inom gångavstånd (1 km) finns kompletterande busslinjer. dem går ifrån vissa spårtrafikstationer. Större liknande stationer existerar bland annat Alvik, Barkarby, Farsta, Fridhemsplan, Fruängen, Huddinge, Högdalen, Jakobsberg, container, Märsta, Odenplan, Spånga, Sollentuna, Tumba, ett köpcenter eller butik i täby centrum, Upplands Väsby, Vällingby, Västerhaninge, Åkersberga, Årstaberg samt stadsdel i stockholm.
Servicelinjerna
[redigera | redigera wikitext]Servicelinjerna existerar främst på grund av äldre samt funktionshindrade människor, även ifall varenda får åka tillsammans dem. Dessa linjer existerar tänkta för att artikel en alternativ mot färdtjänst, samt går nära områden var flera äldre bor. Hållplatsernas placering existerar nära hem, servicehus, köpcenter, vårdcentraler samt andra viktiga platser såsom äldre samt funktionshindrade förmå tänka sig artikel inom behov från.
Förutom hållplatser finns även vinkområden, var man kunna vinka efter ett kollektivtrafik mellan olika hållplatser till för att vandra vid. Vinkområdena existerar dock ej enbart till servicelinjerna; en antal från dem vanliga busslinjerna äger liknande.
Fordonen vid servicelinjerna existerar ofta många mindre än dem vanliga bussarna, liksom ett minibuss.
Golvet existerar många lågt, inom identisk höjd såsom trottoaren samt detta finns oftast ett ramp till rullstolar. Bussarna tar även även längre tidsperiod nära stopp, på grund av för att passagerarna bör behärska anlända vid ordentligt.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]Buss från typen Scania-Vabis B31
Buss från typen Scania CR 111 M59
BRT-buss inom Barkarby
El-buss