Vilka 3 uppgifter har regeringen
Sveriges regering
- Den denna plats artikeln handlar angående myndigheten Sveriges regerings funktionella roll samt dess historiska bakgrund. För nuvarande ministär, titta regeringen Kristersson.
Sveriges regering, regeringen, formellt Konungariket Sveriges regering,[1] före den 1 januari officiellt benämnd Kungl.
Maj:t alternativt statsrådet, existerar Sverigeshögsta verkställandemyndighet.[2] Regeringen består från statsministern samt övriga statsråd.[3] Regeringen existerar kollektivt ansvarig inför riksdagen samt måste inom enlighet tillsammans principen ifall negativ parlamentarism tolereras från riksdagen på grund av för att bestå.
statsmakt förmå således verka sålunda länge den ej besitter ett riksdagsmajoritet emot sig.
Till sitt förfogande besitter regeringen flera departement, kontor som stödjer statsråd samt Förvaltningsavdelningen likt tillsammans utgör avdelningar inom Regeringskansliet, vars myndighetschef existerar statsministern. beneath en tid fattar regeringen beslut inom cirka 10&#; ärenden, var den största merparten existerar beredda ärenden liksom kunna antas utan diskussion.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Sveriges statsmakt äger sitt ursprung inom detta råd, kallat "rådet" alternativt "rikets råd", såsom omgav kungen ifrån äldre tidsperiod.
Rådets aktivitet existerar belagt åtminstone sedan medeltid. beneath Magnus Erikssons förmyndartid vid talet började rådet kallas "rikets råd" istället på grund av den äldre benämningen "Konungens råd".
Vi väljer även representanter till Europaparlamentet vart femte årMedlemmarna bestod inom äldre tidsperiod oftast från stormän. dem olika medlemmarna ägde olika titlar såsom markerade deras funktion, bland annat kallades konungens ställföreträdare till riksdrots. Efter talet kom nya titlar mot, bland annat riksskattmästare, dessa ämbeten vilket ägde tillsammans med statens funktion kallades gemensamt till riksämbetsmän.
Benämningen "rådet" lever än idag kvar inom termen statsråd, vilket existerar den officiella titeln vid regeringens medlemmar förutom statsministern.
Riksrådet avvecklades från Gustav III efter införandet från Förenings- samt säkerhetsakten beneath riksdagen , samt ersattes från Rikets allmänna ärendens beredning.
I samt tillsammans års regeringsform fick Beredningen andra fakta, samt ersattes såsom regeringsorgan från Statsrådet (vilket ursprungligen refererade både mot kollektivet samt dess enskilda medlemmar).
Fram mot utgången från ledde Konungen regeringssammanträdena, då kallade konselj (Kunglig majestät). Statsråden, likt samtliga utsågs från Konungen, plats inom formell fras dennes rådgivare samt detta fanns formellt sett Konungen vilket enrådigt fattade varenda regeringsbeslut samt promulgerade team (kunglig sanktion). Ursprungligen ägde konseljerna ständigt boende vid Stockholms slott.
| ” | Enligt den parlamentariska praxis liksom vuxit fram inom vårt nation samt såsom för tillfället föreslås bli grundlagsfäst ankommer detta vid regeringen för att beneath ansvar inför riksdagen utöva vilket vilket tillsammans med enstaka begrepp hämtad ifrån nuvarande RF benämns riksstyrelsen. inom parlamentarismen såsom den idag allmänt uppfattas samt kommer mot formulering inom förslaget mot RF ligger för att regeringen existerar en kollektiv, uppbyggt kring statsministerns individ, vilket får förutsättas behållas samman från gemensamma politiska värderingar samt målsättningar. | „ |
| &#; JustitieministerLennart Geijer inom Kungl Maj:tsproposition , sid. | ||
Efter för att års regeringsform trädde inom kraft 1 januari leder statsministern regeringssammanträdena samt dessa äger sedan utrymme vid Rosenbad. kvar hålls konselj vid Stockholms slott några gånger ifall året. dem existerar numera möten vilket går ut vid för att informera statschefen angående regeringens dagsaktuella jobb, således kallad informationskonselj, samt statsministern existerar i enlighet med regeringsformen ansvarig för att hålla statschefen informerad ifall rikets angelägenheter.
Konselj existerar även obligatorisk efter för att riksdagen valt ett fräsch statsminister. detta existerar nära konseljen liksom den nya regeringen formellt tillträder.
Sveriges regering, regeringen, formellt Konungariket Sveriges regering, [1] före den 1 januari officiellt benämnd KunglUppgifter
[redigera | redigera wikitext]- Genomförandet från dem lagar likt riksdagen besitter beslutat om
- Införande från särskilda regler för tillämpning avseende olika lagar
- Initiativ mot samt tillsättande från statliga utredningar
- Formulerande från lagförslag inom form eller gestalt från propositioner
- Författande från statens budget
- Utnämningar från landshövdingar, generaldirektörer på grund av statliga myndigheter tillsammans mera
- Benådanden alternativt mildrade straff på grund av dömda brottslingar
- Rättsliga avgöranden inom Högsta förvaltningsdomstolen
- Utrikesförhandlingar samt representation
Regeringen äger inom princip ansvar på grund av allting likt i enlighet med regeringsformen ej tillkommer riksdagen, detta önskar yttra allt utom budgetreglering samt lagstiftning.
Denna behörighet brukar kallas på grund av restkompetensen.[5] Regeringen existerar mot modell statsförvaltningens högsta ledare samt besitter riktig för att utfärda verkställighetsföreskrifter mot lagarna samt äger korrekt för att förordna ifall nyval mot riksdagen. Regeringens auktoritet anses äga stärkts inom landet vid senare tid, inom förhållande mot riksdagen, bland annat liksom ett resultat från EU-medlemskapet
Tillsättning samt regeringstyper
[redigera | redigera wikitext]Statsministern utses från riksdagen vid förslag från talmannen.
Statsråden utses från statsministern såsom sedan informerar riksdagen.
[2] Regeringen består av statsministern och övriga statsrådDärefter tillträder den nya regeringen nära ett skifteskonselj. inom koalitionsregeringar existerar detta dock inom praktiken respektive partis partiledare likt utser partiets statsråd.
Om regeringen består från en alternativt flera partier liksom tillsammans besitter alternativt fler riksdagsmandat, existerar regeringen ett majoritetsregering. ifall en sådant regeringsunderlag ej förmå skapas, måste istället enstaka minoritetsregering bildas.
eftersom regeringen behöver stöd till sina propositioner inom Sveriges riksdag, behöver ett minoritetsregering stöd ifrån minimalt en annat område, en därför kallat stödparti, alternativt enskilda ledamöter ifrån en annat område. angående flera samarbetande partier tillsammans bildar statsmakt kallas detta koalitionsregering, medan enstaka statsmakt vilket endast äger statsråd ifrån en område kallas enpartiregering.
angående ett statsmakt innehåller företrädare ifrån samtliga alternativt nästan varenda riksdagspartier, kallas den ibland till samlingsregering. Senast land ägde ett samlingsregering fanns beneath andra världskriget.
Riksdagen är kapabel avsätta regeringen genom enstaka misstroendeförklaring mot statsministern alternativt avsätta en enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.
Vart fjärde kalenderår sker en nytt riksdagsval. ifall detta parlamentariska läget efter valet existerar oförändrat, kunna regeringen i enlighet med gällande praxis sitta kvar utan för att talmannen uppdras för att testa andra regeringsalternativ. Skulle regeringen tillsammans eventuella stödpartier däremot ej längre äga majoritet inom riksdagen, avgår statsministern normalt självmant.
Regeringen är kapabel egen utlysa extra riksdagsval mellan dem ordinarie valen. ifall enstaka sittande statsmakt avgår, sitter den ändå kvar beneath ett övergång såsom expeditionsregering mot dess för att enstaka färsk statsmakt tillträder.
Departement
[redigera | redigera wikitext]Den nuvarande regeringen, regeringen Kristersson, omfattar 24 statsråd inklusive statsministern.
Antalet regleras ej inom team utan existerar helt upp mot statsministern. beneath delar från talet besitter irländsk öl rekordbok listat den svenska regeringen såsom världens maximalt jämställda tillsammans 11 kvinnliga från samtliga 22 statsråd.
Regeringen styr Sverige och är drivande i arbetet med att förändra våra lagar, och kan på så sätt påverka samhällsutvecklingen i stortStatsministern leder regeringens jobb samt existerar den officiella regeringschefen. Ibland äger vice statsministrar utsetts; ifall ingen sådan finns existerar den maximalt seniore ministern vice statsminister.
Regeringskansliet existerar indelat inom kontor som stödjer statsråd, en antal departement samt ett förvaltningsavdelning. Antalet departement existerar ej bekräftat inom team.
Sålunda existerar vissa statsråd även departementschefer, medan andra ansvarar på grund av delområden inom en större departement. Statsråden existerar vanligtvis riksdagsledamöter dock dem behöver ej existera detta. Statsråd liksom existerar riksdagsledamöter, inklusive statsministern, ger upp sin lokal inom riksdagen beneath den tidsperiod dem existerar ministrar samt ersätts då från ett ytterligare representant ifrån identisk område.
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagenbeneath sina mottagning inom riksdagen - mot modell beneath interpellationer (frågor mot regeringen ifrån riksdagsledamöterna) - sitter ministrarna vid särskilt utsedda platser inom detta nedre vänstra hörnet från riksdagens plenisal.
Statsförvaltningen
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Sveriges myndigheter
En statlig förvaltningsmyndighet lyder beneath regeringen angående ej myndigheten i enlighet med regeringsformen alternativt ytterligare team existerar myndighet beneath riksdagen.[6] Regeringen låter departementen inom Regeringskansliet handlägga problem att diskutera samt utgöra kontaktpunkter mot myndigheterna uppdelat efter departementens sakområden.
detta förekommer undantagsvis för att fler än en departement existerar kontaktpunkt mot ett viss myndighet. Myndigheten lyder dock beneath regeringen samt ej beneath Regeringskansliet alternativt något från departementen.
Förvaltningsmyndigheterna står, mot skillnad ifrån domstolarna, inom en principiellt lydnadsförhållande mot regeringen.[7] Emellertid gäller den begränsningen för att varken riksdagen alternativt regeringen får besluta hur enstaka myndighet bör besluta inom en ärende vilket utgör myndighetsutövning mot enskild alternativt mot samhälle alternativt såsom rör tillämpning från lag.[8]
Sveriges ministärer samt regeringar
[redigera | redigera wikitext]Statsråd beneath års regeringsform
[redigera | redigera wikitext]Fram mot kalenderår plats konungen ej bara statschef utan även regeringschef.
Samtliga ministärer fanns ämbetsmannaregeringar, samt dess medlemmar utvaldes från kungen, utan parlamentarisk inblandning. Ministärens ledamöter fanns sammanlagt 9.
Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lagStatsråd efter regeringschefsreformen
[redigera | redigera wikitext]inrättades statsministerämbetet, vilket ersatte kungen inom rollen vilket regeringschef. års regeringsform reviderades inom enlighet tillsammans med detta, dock fortfor för att existera gällande.
Tvåkammarriksdagen ägde ersatt ståndsriksdagen , dock detta dröjde mot talets inledande decennier innan partiväsendet vid allvar slog igenom.
beneath talet fanns flera riksdagsledamöter oanslutna, samt ministärerna bestod från ämbetsmän, såväl utan liksom tillsammans riksdagsmandat, liksom förtjänat kungens tillit.
Turerna kring den svensk-norska unionens upplösning föranledde ämbetsmannaregeringen Ramstedts avgång. på grund av inledande gången genomfördes inom landet en totalt regeringsskifte - tidigare ägde inte någonsin enstaka hel statsmakt avgått simultant; ministrarna ägde istället tillträtt samt avgått successivt.
Den efterföljande ministären, koalitionsregeringen Lundeberg, fanns den inledande för att bildas utifrån riksdagens sammansättning, istället på grund av dem utnämnda som tillhör statsråden relation mot kungen. Dess inträde innebar sålunda en inledande verkligt genombrott på grund av parlamentarismen inom Sverige.[9]
Samma höst genomfördes andrakammarvalet , inom vilket liberalernas framgångar innebar för att landet fick sin inledande enpartiregering - regeringen Staaff inom.
till inledande gången ägde en allmänt omröstning haft markant inverkan vid regeringsbildningen.
Sveriges regering består av en statsminister och 23 statsrådRegeringar beneath års regeringsform
[redigera | redigera wikitext]| Regering | Statsminister | Period | Typ från regering | Parti(er) |
|---|---|---|---|---|
| Palme I | Olof Palme | 1 januari – 8 oktober | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Fälldin I | Thorbjörn Fälldin | 8 oktober – 18 oktober | Majoritetskoalition | Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet |
| Ullsten | Ola Ullsten | 18 oktober – 12 oktober | Minoritetsregering | Folkpartiet |
| Fälldin II | Thorbjörn Fälldin | 12 oktober – 22 maj | Majoritetskoalition | Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet |
| Fälldin III | Thorbjörn Fälldin | 22 maj – 8 oktober | Minoritetskoalition | Centerpartiet, Folkpartiet |
| Palme II | Olof Palme[11] | 8 oktober – 13 mars | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Carlsson I | Ingvar Carlsson | 13 mars – 27 februari | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Carlsson II | Ingvar Carlsson | 27 februari – 4 oktober | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Bildt | Carl Bildt | 4 oktober – 7 oktober | Minoritetskoalition | Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokratiska samhällspartiet |
| Carlsson III | Ingvar Carlsson | 7 oktober – 22 mars | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Persson | Göran Persson | 22 mars – 6 oktober | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Reinfeldt | Fredrik Reinfeldt | 6 oktober – 3 oktober | Majoritetskoalition() Minoritetskoalition() | Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna |
| Löfven I | Stefan Löfven | 3 oktober – 21 januari | Minoritetskoalition | Socialdemokraterna, Miljöpartiet dem gröna |
| Löfven II | Stefan Löfven | 21 januari – 9 juli | Minoritetskoalition | Socialdemokraterna, Miljöpartiet dem gröna |
| Löfven III | Stefan Löfven | 9 juli – 30 november | Minoritetskoalition | Socialdemokraterna, Miljöpartiet dem gröna |
| Andersson | Magdalena Andersson | 30 november – 18 oktober | Minoritetsregering | Socialdemokraterna |
| Kristersson | Ulf Kristersson | 18 oktober – | Minoritetskoalition | Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna |
Återkommande fråga mot ministrar efter tillkännagivandet
[redigera | redigera wikitext]besitter detta sedan flera kalenderår förekommit för att nya statsråd efter tillkännagivandet ombeds från medier för att erkänna "lik inom lasten" alternativt "skelett inom garderoben".
Nyhetskrönikören Oisín Cantwell sade för att detta drar en löjes skimmer ovan journalistiken samt skymmer behöriga, viktiga granskningar från makthavare, samt för att han trodde för att journalister samt mediehus håller tillsammans varandra ifall för att företeelsen existerar trams.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (). Vår författning (e upplagan).
Stockholm: Norstedts rättsväsen.
ISBN
&#; - Halvarson, Arne (). Sveriges statsskick (e upplagan). Stockholm: Liber. ISBN &#;