När klarar sig lamm utan mjölk

Utevistelse samt bete ger god djurvälfärd – ofta små skillnader mellan eko samt konventionellt

En grovfoderbaserad uppfostran tillsammans utevistelse samt bete ökar möjligheterna till får samt lamm för att bete sig vid en på grund av arten naturligt sätt. inom land bygger både ekologisk samt konventionell produktion vid för att får samt lamm går vid bete samt äter enstaka upphöjd andel grovfoder*, vilket är kapabel artikel anledningen mot för att man ej ser sålunda flera tydliga skillnader inom beteende mellan fåren inom dem olika systemen.

dock samtidigt äger erhålla undersökningar ifall sådana skillnader genomförts. Man äger dock sett gynnsamma effekter vid beteendet hos digivande får inom ekologiska struktur var dem vistas utomhus mer än inom konventionella struktur [Ref 400].

Nedan har vi sammanställt tips för hur man kan klara sig förbi dessa flaskhalsar för en bra lammöverlevnad i besättningen

Även hur många tidsperiod fåren får vandra vid bete existerar ett betydelsefull faktor till djurvälfärden [Ref 401].

I jämförelse tillsammans dem fall var slutgödning från lamm inom sålunda kallade feedlots tillämpas inom den konventionella produktionen, existerar möjligheterna mot naturligt beteende sämre. inom exempelvis USA, Australien samt Spanien existerar detta relativt vanligt, dock inom landet existerar detta många ovanligt.

andra former från betesfri konventionell lammproduktion börjar dock bli vanligare inom land, vilket är kapabel artikel enstaka fara till djurens välfärd.

*grovfoder existerar en fiberrikt foder baserad vid fleråriga klöver-gräsarter, vall. andra växtarter kunna även ingå inom grovfodret.

Foto: Karin Ullvén/SLU

Svenska ekologiska får samt lamm äger mer period vid bete

I landet bör ekologiska får samt lamm vandra vid bete sålunda länge liksom möjligt, utan för att marken betas på grund av hårt alternativt för att betet ger på grund av lite näring.

inom dem fallen bör djuren stödutfodras. Dessutom bör ekologiska får samt lamm äga resurser mot utevistelse även vintertid. Jämfört tillsammans med minimireglerna inom dem svenska djurskyddsreglerna till betesperioder på grund av får, innebär detta för att fåren vid ekologiska gårdar äger mer tidsperiod ute än dem liksom föds upp vid konventionella gårdar.

Detta kunna förväntas äga enstaka positiv effekt vid möjligheterna mot naturliga beteenden.

 

Gott angående lokal inom stallet existerar även viktigt till välfärden

I en europeiskt perspektiv besitter djuren ofta större utrymme inom stallarna inom ekologiska än inom konventionella struktur.

Lammets första tid (dag 0-5) Varför dör då lammen? Under 2011- 2013 obducerades 140 lamm i åldern 0-1 vecka inom ramen för Obduktionsverksamheten inom Svenska Djurhälsovården

inom landet bör dock samtliga får äga större ytor inomhus än vilket minimikraven i enlighet med detta europeiska ekologiska regelverket anger. detta betyder för att svenska får, såväl ekologiska vilket konventionella, äger större inomhusytor än inom andra länder.

Flera forskningsstudier stödjer detta faktum för att vistelseytan existerar betydelsefull till fårens beteende samt välfärd. mot modell bidrog ett större yta inomhus mot för att fåren återhämtade sig mer samt även nedsänkt ner samtidigt tillsammans med dem andra fåren inom boxen samt för att dem ägde enstaka högre mjölkproduktion [Ref 402].

  

Juverinflammationer existerar detta vanligaste hälsoproblemet – både inom eko samt konventionellt

Andelen tackor inom ekologisk produktion vilket lider från juverinflammation (mastit) tillsammans med synliga symptom hos tackan, existerar ej därför upphöjd, även ifall juverinflammation existerar en från dem maximalt avgörande hälsoproblemen inom all fårproduktion.

Synliga symptom kunna existera för att mjölken grupper sig, en svullet juver samt ibland även förhöjd kroppstemperatur. Tackor förmå även existera drabbade från juverinflammation utan synliga symptom.

Man kan även se att blygdläpparna svullnar och rodnar

detta upptäcks genom noggrannare studie från mjölken, liksom då besitter en förhöjt celltal*. Mastit ger stora inkomstbortfall samt förmå medföra lidande till djuren ifall den ej behandlas. Även utfodring samt skötsel- samt hygienrutiner påverkar juverhälsa samt mjölkkvalitet. undersökning besitter demonstrerat för att mejeriprodukt ifrån ekologiska får- samt getbesättningar tenderade för att äga lägre celltal, troligen vid bas från förbättrad hygienrutiner vid ekogårdarna [Ref 403].

Forskning äger inom övrigt demonstrerat för att detta ej existerar några skillnader mellan får vid ekologiska samt konventionella gårdar vad gäller mot modell smutsighet, överväxta klövar, haltande, skador alternativt livslängd.

Dessa bekymmer beror mer vid förhållandena vid den enskilda gården samt vid hur djuren sköts.

 *Celltal anger antalet celler, inom huvudsak olika vita blodkroppar, per milliliter mejeriprodukt. Detta är kapabel användas liksom enstaka markör till tackornas hälsotillstånd inom juvret.

Foto: Karin Ullvén/SLU

Parasiter finns inom både eko samt konventionellt – massiv variation mellan gårdar

I land besitter man ej funnit några skillnader inom infektionsnivå från inälvsparasiter mellan får inom ekologiska samt konventionella struktur [Ref 404].

vid Europeisk nivå däremot bedöms parasiterna existera en stort bekymmer inom ekologisk lammproduktion [Ref 405][Ref 406].

Dom måste få tillgång till mjölkersättning i början men lär sig oftast att dia andra tackor (efter en månad är tackorna inte lika kinkiga)

Jämförelser från parasittrycket inom ekologiska samt konventionella produktionssystem visar enstaka massiv variation inom utfall, vilket tyder vid för att skötsel- samt hygienrutiner vid beten samt inom stallmiljön existerar viktiga faktorer, samt ej bara produktionssättet. ett sektion forskningsstudier ifrån andra länder visar vid mindre oro tillsammans parasiter vid ekologiska gårdar [Ref 407], medan andra visar för att infektioner ifrån inälvsparasiter fanns högre bland får vid ekologiska gårdar jämfört tillsammans med konventionella [Ref 406][Ref 408].

inom ekologisk produktion existerar detta endast tillåtet för att nyttja avmaskningsmedel angående man besitter diagnosticerat ett parasitinfektion samt ej inom förebyggande avsikt, dock trots detta visade enstaka forskning inom landet för att avmaskningsmedel använts inom ungefär lika massiv omfattning inom ekologisk såsom inom konventionellt produktion  [Ref 404].

 

Lammdödlighet existerar en bekymmer inom både ekologisk samt konventionell produktion

Det finns inga studier såsom visar för att lammens överlevnad skulle artikel speciell inom ekologisk produktion jämfört tillsammans konventionell, dock inom båda produktionsformerna existerar dödligheten relativt hög; cirka 10 andel i enlighet med svenska uppgifter [Ref 409].

Lammdödlighet existerar ej bara kostsamt utan även en djuretiskt dilemma.

För att få i sig tillräcklig mängd energi och antikroppar behöver ett lamm dricka ca 2 dl råmjölk per kg kroppsvikt det första dygnet

Tackans näringsstatus inför lamningen existerar ett nödvändig faktor till lammens överlevnad samt hur dem klarar den inledande tiden inom existensen [Ref 411].

 

Färre klövsjukdomar hos ekofår

Forskning äger demonstrerat för att får inom ekologiska struktur allmänt sett äger lägre fara för att drabbas från haltande vilket orsakas från klövsjukdomar än får inom konventionella struktur [Ref 410].

Man äger dock sett för att lantrasfår vilket ofta hålls inom mer krävande miljöer utomhus, inom högre grad riskerar skador vid klövar samt ben [Ref 408].  

En typ från klövsjukdom, smittsam digital dermatit, existerar vanlig inom Europa, dock inom land äger endast en fåtal fall påträffats. Exempelvis fanns knappt 60 andel från varenda fårbesättningar drabbade inom England kalenderår 2016, dock andelen fanns cirka 30 andel lägre inom ekologiska besättningar [Ref 412].

Referenser