Varför uppfattar vi text olika

För dem flesta människor existerar den egna upplevelsen lika tillsammans med verkligheten. detta förmå handla angående hur oss uppfattar världen samt oss själva tillsammans hjälp från våra sinnen. detta är kapabel även handla ifall hur oss förstår för att saker samt domstol hänger ihop tillsammans med varandra, vilket skapar våra övertygelser angående orsakssamband.

undersökning talar dock på grund av för att våra intryck egentligen existerar starkt beroende från modeller vilket hjärnan skapat sedan tidigare. Modellerna representerar hur oss tror för att omvärlden samt oss själva existerar konstruerade. dem är kapabel ofta skilja sig beroende vid hur förhållanden runt omkring oss skiftar samt även mellan individer. dem på denna plats inre modellerna förmå leda mot väldigt olika erfarenheter från världen.

inom sina maximalt extrema varianter förmå dem leda mot vanföreställningar alternativt hallucinationer.

Varför skapar då hjärnan modeller från omvärlden samt oss själva? är kapabel oss ej bara uppleva omgivningen samt vår lekamen genom dem signaler vilket når oss ifrån våra sinnesorgan? ett betydelsefull sektion från svaret existerar för att dem signaler vilket når oss ifrån våra sinnen existerar ofullständiga.

dem existerar dessutom att vara berusad eller övermättad från neuronalt brus, detta önskar yttra för att nervcellerna uppvisar ett sektion kaotisk handling vilket ej innehåller någon upplysning ifrån omvärlden. Signalerna såsom når vår hjärna representerar därför ej den planet såsom oss verkar inom särskilt väl, samt vår medvetande från omvärlden skulle bli alltför ofullständig till för att oss skulle behärska styra inom den.

inom stället måste oss även ta hjälp från modeller såsom oss äger byggt upp beneath läka våra liv angående hur världen borde titta ut, på grund av för att efter bästa förmåga tolka omgivningen vid en sätt likt existerar funktionellt till oss.

Idén för att våra intryck styrs från inre modeller existerar ej fräsch.

enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något angående ”omedvetna slutsatser” framlades redan från fysikern Hermann von Helmholtz nära talets slut. han försökte förklara hur oss fyller år inom luckorna tillsammans med data till för att förstå visuella signaler samt producera dem synintryck oss faktiskt upplever. dem senaste 20 år besitter dock idén ifall hur hjärnan bearbetar upplysning tillsammans hjälp från den på denna plats sortens modeller revolutionerat hjärnforskningen.

ett vetenskapsman likt bidragit stort inom denna tillväxt existerar Karl Friston nära University college London. han föreslog enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något likt kallas till hierarkisk prediktiv kodning. Grundidén vilar vid detta faktum för att hjärnan existerar hierarkiskt uppbyggd samt varenda nivå äger sina egna modeller vilket jämförs tillsammans den meddelande liksom når området, steg på grund av steg.

Man är kapabel studera mer ifall denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något inom boken Surfing uncertainty från filosofen samt forskaren Andy Clark alternativt inom något enklare format inom boken Making up the mind av nestorn inom kognitiv neurovetenskap, Chris Frith.

Alla olika signaler såsom når hjärnan ifrån både omvärlden samt kroppen – såsom ögonkontakt, ljuduppfattning, doft, kontakt samt smärta – bearbetas vid en liknande sätt i enlighet med Fristons hypotes.

Låt oss ta synen likt modell.

Synsignaler ifrån ögat når ursprunglig thalamus, ett djup struktur inom hjärnan vilket ofta ses liksom ett omkopplingsstation på grund av inkommande resultat. Därefter leds den vidare mot huvudsakliga synbarken. Signalen kommer sedan för att vandra vidare inom en flertal steg mot områden inom hjärnan liksom bearbetar alltmer komplex data.

inom en nästkommande steg analyseras mot modell mer specifika komponenter från synen likt färg, form eller gestalt samt rörelse alternativt koordinater inom rummet såsom anger fanns man ser en objekt. Signalen blandas därefter tillsammans med upplysning ifrån andra delar från hjärnan samt blir alltmer teoretisk. liksom modell kunna upplysning ifrån andra upplevelse alternativt kroppsliga behov adderas vid högre bearbetningsnivåer.

vid därför sätt är kapabel mot modell hunger påverka hur oss uppfattar syn­information innefattande mat.

Primärsensoriska områden, vilket huvudsakliga synbarken, tillhör dem lägsta nivåerna inom hjärnans hierarki. dem modeller liksom finns på denna plats existerar många basala.

dem handlar angående hur oss förväntar oss för att attribut bör artikel något som har fått en viss form eller struktur inom den situation oss befinner oss, såsom färg, form eller gestalt samt rörelse inom diskussionen ovan ifall synen. ifall signalen vilket når hjärnan ej stämmer tillsammans med modellen kommer hjärnan för att producera ett felsignal liksom representerar skillnaden mellan modellen samt signalen liksom nått hjärnan.

Felsignalen kommer för att vandra vidare mot nästa hierarkiska nivå, var modellerna existerar något mer komplexa samt förmå förklara fler aspekter från omvärlden. ifall dessa modeller ej heller är kapabel förklara felsignalen kommer ett fräsch felsignal för att bildas samt vandra ytterligare ett nivå inom hjärnans hierarki. dem maximalt komplexa modellerna samt felsignalerna antas bearbetas inom pannloberna.

Enligt hypotesen besitter den bästa kompromissen nåtts ifall hjärnans modeller från världen existerar inom balans tillsammans med signalerna vilket når hjärnan.

Informationen utifrån hakar smidigt in inom dessa inre förväntningar samt man förstår världen vid en optimalt sätt, vilket ytterst betyder för att man kunna samspela samt artikel sektion från den fysiska omgivningen samt interagera tillsammans med andra människor. Hjärnan försöker därför bota tiden minimera varenda felsignaler, till för att förstå sin omvärld vid bästa sätt.

detta är kapabel den utföra vid numeriskt värde olika sätt. Modellerna är kapabel anpassas samt förändras till för att förbättrad motsvara dem signaler vilket når hjärnan. dock felsignalen kunna även minimeras genom för att man förändrar hur informationen ifrån omvärlden bearbetas. enstaka uppdaterad modell innebär för att oss nästa gång enstaka liknande meddelande når hjärnan ej blir lika förvånade (medvetet alternativt omedvetet) samt ett modifierad resultat innebär för att oss faktiskt upplever detta yttre stimulit annorlunda.

Idén angående för att modeller konstrueras inom hjärnan samt besitter ett massiv effekt vid hur oss upplever samt uppfattar omvärlden supportas från experimentella studier.

Dessa visar för att hjärnan skapar felsignaler samt anpassar vår upplevelse utefter dem modeller oss redan har.

Det möjligen vanligaste sättet för att inom vetenskapen försöka förstå hur ett tidigare given upplysning kunna förändra enstaka upplevelse existerar studier vid placeboeffekten. var får ett försöksperson ofta upplysning angående hur hen kommer för att uppleva en stimuli, mot modell smärta.

ifall personen får känna till för att enstaka behandling kommer för att minska ett smärtupplevelse upplever flera mindre smärta samt obehag från stimulit, trots för att behandlingen ej innehåller någon verksam substans. Jag samt mina kollegor fanns tillsammans med samt startade forskningen vid vilka processer inom hjärnan vilket bidrog mot placeboeffekten redan till cirka 20 tid sedan samt detta äger inom solens tid blivit en stort eget forskningsfält.

Liknande effekter från tidigare given upplysning ses även inom studier vilket ej handlar ifall behandling. liksom modell upplevs en alkoholhaltig liksom godare angående man fått upplysning ifall för att detta existerar dyrare. enstaka ytterligare forskning visade för att vass doft förmå upplevas såsom obehaglig angående man fått lyssna för att den kommer ifrån gamla sockor, dock behaglig angående informationen existerar för att den kommer ifrån exklusiva gourmetostar – trots för att detta existerar identisk lukt.

Men man behöver ej lura personer till för att informationen bör påverka hur man upplever världen.

nära betingning lär man sig för att en stimuli, mot modell en ansikte såsom framträda vid enstaka foto, existerar kopplat mot ett smärtsam meddelande vilket följer, medan en annat ansikte inte någonsin existerar kopplat mot någon smärta. då man sedan ser ansiktet liksom tidigare visats före smärtan kommer man svettas samt uppleva obehag vid identisk sätt liksom nära själva smärtan.

Detta sker genom ett primitiv rädsloinlärningsmekanism inom amygdalakärnan vilket ligger djupt inom hjärnan. dock man är kapabel även producera identisk reaktion genom verbal upplysning angående för att en ansikte existerar kopplat mot smärta, alternativt då man ser vid då enstaka ytterligare individ genomgår experimentet, något vilket bland annat studerats från Andreas Olsson nära Karolinska institutet.

Man egen utsätts alltså inte någonsin till smärtan, dock kommer för att uppleva en obehag ändå då man sedan ser bilden vid just detta ansiktet igen. Då skapar man enstaka modell redan innan man utsätts till något stimuli. detta besitter demonstrerat sig för att den denna plats formen från instruerad rädsloinlärning existerar många stark.

Slutligen är kapabel man även uppleva stimuli speciell genom för att medvetet producera nya modeller egen.

en foto vid ett gråtande individ överför normalt ett något negativ känslomässig upplevelse tillsammans obehag. dock detaljerad identisk foto förmå upplevas likt känslomässigt positiv ifall man intalar sig för att detta existerar enstaka mamma/pappa likt gråter från lycka vid bas från för att detta existerar inledande gången vid en tid såsom föräldern ser sitt ungar vilket rest ovan världen, alternativt för att detta existerar ett briljant bidrag från ett artist inom enstaka bio.

Även detta experiment besitter använts flitigt inom forskningen samt kallas till kognitiv omstrukturering.

I samtliga dem denna plats tre typerna från experiment besitter ett inre teoretisk modell ifall hur världen alternativt man egen existerar beskaffad förändrats. inom vissa fall, liksom inom placebo­experiment, luras försökspersonen.

inom andra fall, liksom nära instruerad lärande, får man explicit resultat ifall hur relationen mellan olika stimuli existerar. samt slutligen skapar man egen ett färsk modell till hur man bör tolka enstaka foto nära kognitiv omstrukturering. Gemensamt existerar för att teoretisk kunskap används till för att producera enstaka fräsch modell.

Regelsystemet vilket anger hur oss bör tolka yttre samt inre signaler förändras.

Konsekvensen existerar för att själva upplevelsen kommer för att påverkas från för att modellen skapas alternativt förändras i hjärnans olika nivåer.

Vet oss då vilket liksom sker inom hjärnan nära dessa processer? i enlighet med den prediktiva kodningshypotesen jämförs dem inre modellerna tillsammans med inkommande signaler inom en hierarkiskt struktur, samt dem felsignaler likt bildas då dem ej matchar varandra går eller reser vidare mot högre samt mer komplexa nivåer.

Verbal kunskap angående hur olika yttre samt inre stimuli hänger ihop samt vad såsom orsakar dem existerar många teoretisk. Man förmå därför anta för att modellerna vilket skapas nära verbal suggerering existerar beroende från komplexa områden inom hjärnan, liksom pannloberna – dem delar inom hjärnan var oss skiljer oss maximalt ifrån andra däggdjur.

samt många riktigt, hjärnavbildningsstudier visar för att pannloberna existerar aktiverade inom dessa experiment tillsammans placebo, instruerad lärande samt kognitiv omstrukturering. ett sektion inom pannloberna likt kunna artikel från speciellt nyfikenhet existerar en sektor såsom kallas orbitofrontala kortex.

Detta enhet ligger liksom en yta längst bort ner inom pannloberna, alldeles ovanför ögonhålorna. Orbitofrontala kortex registrerar kunskap ifrån varenda sensoriska kanaler inom hjärnan. Därmed är kapabel området spegla komplexa mönster från aktivering, såsom innefattar flera olika kanaler vilket existerar viktiga på grund av helhetsförståelsen från detta kontext såsom sinnesintrycken uppstår inom.

detta betyder för att själva sammanhanget kunna simuleras samt sedan ett fåtal påverkan ovan hur oss tolkar samt upplever resultat ifrån omvärlden. såsom en modell är kapabel en objekt tolkas såsom enstaka hårfön angående kontexten existerar en toalett dock såsom ett pistol ifall kontexten existerar enstaka krigsskådeplats.

Vid psykos samt psykossjukdomar vilket psykisk sjukdom ser man enstaka brokig skara från symtom.

Man förmå titta samt lyssna saker ingen ytterligare upplever, detta önskar yttra hallucinationer. Dessa erfarenheter är kapabel existera från upphöjd komplexitet, liksom nära rösthallucinationer. Man kunna även erhålla på grund av sig saker vilket ingen ytterligare tror vid – vanföreställningar vilket stundom är kapabel existera märkliga.

Föreställningarna existerar då därför resehandling starka för att detta inom princip existerar omöjligt för att övertala den drabbade ifall för att dem ej stämmer även angående man visar upp olika former från bevis.

För ett individ tillsammans psykos är kapabel omvärlden uppfattas liksom väldigt flyktig samt instabil. mot modell är kapabel färger samt former snabbt förändras.

detta existerar ett motsägelse för att man nära psykos är kapabel äga enstaka instabil upplevelse från världen vid enstaka väldigt grundläggande nivå, såsom hur man upplever färg samt struktur, samt samtidigt ett överdrivet stadig upplevelse vid ett mer teoretisk nivå, inom form eller gestalt från mot modell vanföreställningar (till modell angående långtgående sammansvärjningar samt organisationer såsom existerar ute efter för att skada en).

Studier ifall psykosbenägenhet samt ifall psykos besitter demonstrerat för att placebo­liknande manipulationer existerar starkare hos dessa individer än hos kontrollgrupper, samt liknande fynd besitter oss nyligen sett nära instruerad rädsloinlärning.

Anledningen mot för att modellerna existerar svaga inom lägre hierarkier från hjärnans informationsbearbetning existerar ej fastställd dock kunna bero vid för att synapskoncentrationen existerar lägre inom hjärnan alternativt för att dopaminsvaret, såsom anger vilket likt existerar viktigt, existerar avvikande.

Det existerar ej bara nära psykossjukdom liksom liknande fenomen förekommer.

Bland personer liksom ej möter kriterierna på grund av någon bedömning ser man liknande dock vänligare varianter från psykossymtom, en personlighetsdrag likt kallas psykosbenägenhet. detta speglar för att balansen inom hjärnans prediktiva struktur skiljer åt sig mellan individer.

Nyligen äger bland annat mina kollegor samt jag demonstrerat för att konspirationsidéer ifall mot modell politik samt vaccination mot viss sektion är kapabel förklaras från generell psykosbenägenhet. detta existerar viktigt för att understryka för att psykos­benägenhet inom sig ej existerar något psykiatriskt status, utan endast enstaka personlighetskomponent.

Dessutom äger detta demonstrerat sig för att även flertalet positiva attribut, såsom kreativitet, existerar knutna mot detta personlighetsdrag.

Tidigare beskrev jag för att pannloberna, framför allt orbitofrontala kortex, ofta aktiveras då suggestioner ges, vilket instruerad lärande samt placebo. inom den undersökning vid psykosbenägenhet samt psykos var man experimentellt förändrat ett upplevelse tillsammans suggestion samt verbal upplysning aktiveras även orbitofrontala pannloben annorlunda hos dessa individer.

detta är kapabel tolkas såsom för att dessa områden inom pannloben härbärgerar modeller vilket är kapabel kompensera en högre brus inom lägre hierarkiers informationsbearbetning.

Överdrivet starka modeller högt upp inom hjärnans hierarki tycks spela massiv roll även nära andra psyki­atriska tillåtelse.

Den vilket existerar deprimerad besitter mot modell ofta ett kraftfull samt missvisande modell från världen samt jaget. Man förmå då uppleva för att man existerar misslyckad samt helt värdelös. inom vissa svåra fall förmå den deprimerade mot samt tillsammans uppleva mer klassiska psykotiska symtom, framför allt från vanföreställningskaraktär.

nära en annat psykiatriskt tillåtelse, tvångssyndrom, kunna man uppleva för att man måste utföra ett viss papper flera gånger till för att detta bör ”kännas rätt”. Dessa extrahandlingar kunna ta upp enstaka massiv sektion från ens vakna tidsperiod samt artikel väldigt handikappande. nära tvångssyndrom förmå även den prediktiva kodningsprocessen artikel felaktig.

mot modell kunna felsignalen bli till massiv alternativt således är kapabel man ej minska den genom den anpassning liksom normalt sker.

Såväl depressioner liksom tvångshandlingar kunna behandlas tillsammans medicin samt tillsammans psykoterapi.

Psykoterapin innefattar både enstaka ominlärning samt enstaka direkt förändring från grundantaganden såsom man besitter ifall sig egen samt angående omvärlden. detta existerar troligt för att detta man faktiskt utför inom sådana behandlingar existerar för att förändra dem högre modeller vilket existerar felaktiga, alternativt möjligen destruktiva, vid en liknande sätt liksom nära placeboexperiment, dock vid en öppet samt möjligen mer avancerat sätt.

Just för tillfället pågår spännande undersökning ifall om psykedelika, såsom psilocybin samt LSD, är kapabel användas på grund av för att behandla depressioner samt ångesttillstånd. detta finns enstaka massiv förhoppning ifall för att dem kunna bidra mot för att behandla svåra psykiatriska status var ytterligare behandling ej äger hjälpt, dock på denna plats behövs mer välgjord undersökning.

ett sådan lärande pågår just för tillfället nära Karolinska institutet. Teoretiskt fungerar dessa medel just genom för att hjälpa mot för att åtgärda upp högre modeller från dem uppfattningar man äger från vem man existerar samt hur man existerar, inklusive felaktiga uppfattningar likt ses nära depressioner. Därefter kunna mer hälsosamma modeller byggas.

Vår förmåga för att förstå samt uppleva världen existerar ej passiv, utan ett energisk samt komplex process var våra modeller till hur världen bör artikel beskaffad existerar utgångspunkten.

dem denna plats teorierna redogör ej bara hur oss normalt tolkar vår omgivning samt oss själva, utan även hur svåra psykiatriska status uppkommer samt kunna botas.

Predrag Petrovic