Vad är en metodologisk diskussion
Metodologi syftar på läran om metoder: En metodologisk redogörelse handlar bland annat om att diskutera metoders för- och nackdelar, deras möjligheter och begränsningarDen vetenskapliga metoden – steg till steg
Vad skiljer undersökning ifrån andra sätt för att bygga kunskap? Svar: den vetenskapliga metoden. denna plats beskriver oss hur undersökning ofta går mot.
PS! Stegen kunna variera samt kommer ej ständigt inom just den på denna plats ordningen.
1
Det börjar ofta tillsammans med enstaka idé
Forskaren kunna äga sett något intressant alternativt oväntat, alternativt stött vid en olöst bekymmer.
Det är en uppsättning idéer, övertygelser eller uppfattningar inom vilka teorier och praxis kan fungeradetta kunna även existera därför för att enstaka vetenskapsman granskar den undersökning likt redan finns inom en sektor samt upptäcker för att detta saknas insikt. Ibland önskar vetenskapsman testa ifall detta såsom kommit fram inom enstaka tidigare lärande håller, samt återupprepar studien.
2
Vad existerar problemet?
Det såsom kallas problemformulering tar nära.
inom den berättar forskaren vilket vilket existerar syftet samt målet tillsammans studien; vilket existerar detta till bekymmer hen önskar lösa? ett problemformulering skulle mot modell behärska vara: Hur påverkar betygsstress ungas psykiska hälsa? Problemformuleringen vägleder sedan forskaren genom varenda steg inom forskningen.
3
Nu gäller detta för att ställa korrekt frågor
Nu går forskaren vidare samt tar fram enstaka alternativt flera “forskningsfrågor”.
mot skillnad ifrån problemformuleringen, liksom ofta existerar bred samt allmän, brukar forskningsfrågorna artikel smala samt mer konkreta.
Exempel:
– existerar betygsstress olika på grund av pojkar samt flickor?
– Hur påverkar föräldrars förväntningar samt stöd?
– Vilka strategier använder unga till för att hantera betygsstress?Forskningsfrågorna utför detta tydligare till forskaren vad granskning bör handla om.
4
Hypotes: detta oss tror utifrån detta oss redan vet
En ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar en antagande alternativt enstaka gissning liksom forskaren önskar testa.
Exempel:
“Unga såsom känner sig stressade ovan sina bedömning ofta besitter ångestrelaterade symtom.”Hypotesen ger forskningen ett riktning samt hjälper forskaren för att organisera hur granskning bör genomföras.
5
Vad säger ytterligare undersökning inom ämnet? Den finns till för att ge en begriplig och trovärdig tolkning av en resultatdelen genom att jämföra resultaten med existerande forskning och olika teorier
Innan forskaren går vidare behöver hen ta reda vid vad liksom redan existerar känt inom området samt läser därför vetenskapliga föremål eller textstycken samt skrivna verk samt andra forskningsstudier. detta existerar viktigt på grund av för att ej upprepa undersökning inom onödan samt på grund av för att bygga vidare vid tidigare kunskap.
6
Dags för att tänka efter
Tidigt inom processen behöver forskaren även ställa sig frågan hur betydelsefull idén är: Bidrar studien mot färsk kunskap?
fräsch förståelse behöver ej betyda något stort samt omvälvande. Ibland förmå undersökning bekräfta tidigare studier alternativt ge ett djupare medvetande från en tema – alternativt visa för att den ej håller. detta existerar även viktiga bidrag mot kunskapen inom området.
7
Är detta korrekt för att utföra därför här?
Ibland behöver undersökning godkännas från enstaka moralisk nämnd.
Varför är det viktigt att en Skogsmästare kan skriva vetenskapligt? Ger dig verktyg att bekämpa ”alternativ kunskap” och själv kunna kritiskt granska påståenden senare i livet!detta gäller mot modell då människor samt varelse deltar inom experiment. Man utför detta till för att skydda dem såsom deltar samt försäkra sig ifall för att forskningen sker vid en ansvarsfullt sätt.
8
Ok, då bör studien erhålla form eller gestalt
Nu existerar detta dags till forskaren för att utföra enstaka forskningsplan, detta önskar yttra förklara hur studien bör vandra till: Vilka uppgifter bör forskaren samla in, hur bör dem samlas in, vilka metoder bör hen nyttja till för att analysera resultaten, samt således vidare.
Den denna plats omfattande planen kallas även forskningsdesign.
9
Samla in data
Data – alltså siffror, mätningar, observationer, intervjuer, texter alternativt bilder – existerar detta vilket forskaren kommer för att basera sin undersökning vid.
Hur själva datainsamlingen går mot beror vid ämnet; detta kunna mot modell artikel för att skicka ut enkäter, intervjua, utföra observationer alternativt utföra experiment. Allt dokumenteras precis på grund av för att detta bör artikel möjligt till andra vetenskapsman för att reproducera – detta önskar yttra återupprepa – resultatet.
10
Analysera data
Nu existerar detta dags på grund av forskaren för att vandra igenom datamaterialet till för att svara vid forskningsfrågorna samt titta ifall hypotesen stämmer.
11
Vad äger oss kommit fram till?
När dataanalysen existerar gjord existerar detta dags till forskaren för att dra slutsatser. Stämmer hypotesen?
Vad är ett forskningsparadigm? A forskningsparadigm är en metod, modell eller ett mönster för att bedriva forskningDå säger man för att den existerar “bekräftad”. angående den ej stämmer förmå forskaren behöva formulera ett färsk ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något, samt sedan testa den. Forskaren måste kurera tiden artikel öppen på grund av för att tänka ifall utifrån detta vilket denna alternativt han hittar beneath dataanalysen.
12
Skriva ifall forskningen
När forskningsarbetet existerar avslutat existerar detta dags på grund av forskaren för att informera till omvärlden vad hen besitter kommit fram mot.
Därför skriver forskaren ett skrivelse, en sålunda kallat manuskript, likt sammanfattar studiens avsikt, upplägg, konsekvens samt slutsatser.
I den berättar forskaren vad som är syftet och målet med studien; vad är det för problem hen vill lösa? En problemformulering skulle till exempel kunna vara: Hur påverkar betygsstress ungas psykiska hälsa?detta existerar vanligt för att flera vetenskapsman äger bidragit mot en forskningsresultat samt därför existerar medförfattare.
13
Peer review – klarar studien granskning?
Manuskriptet skickas mot ett vetenskaplig tidskrift, likt inom sin tur skickar detta mot andra vetenskapsman liksom existerar experter vid ämnet.
Deras övning existerar för att att fatta beslut eller bestämma något angående studien existerar utförd vid riktig sätt, äger tillräckliga information samt angående slutsatserna existerar rimliga samt supportas från bevisen. Forskaren likt skickat in sitt manuskript får feedback samt förmå bli ombedd för att utveckla samt förtydliga. Den på denna plats typen från granskning kallas till peer review.
14
Accepterad samt publicerad (kanske)!
Om manuskriptet accepteras från den vetenskapliga tidskriften publiceras detta samt kallas då till vetenskaplig produkt.
Därmed blir färsk förståelse tillgänglig på grund av andra vetenskapsman samt på grund av varenda oss andra. Publiceringen fullfölja detta även möjligt på grund av andra vetenskapsman för att undersöka resultatet inom studien samt för att bygga vidare vid det.
Manuskript är kapabel även erhålla nej.
detta kunna mot modell hända ifall peer review-granskarna tycker för att forskningen ej bidrar tillsammans något nytt, angående dem tycker för att forskarna använt fel metoder alternativt överdrivit sina slutsatser. Manuskript förmå även erhålla avslag till för att detta ej passar den vetenskapliga tidskriftens inriktning.
15
Sprida kunskapen
En betydande sektion inom undersökning existerar för att informera angående forskningsresultaten till andra.
inom landet existerar detta mot samt tillsammans team vid för att högskolor samt högskola bör dela tillsammans med sig från förståelse. detta kallas till samverkansuppgiften (tidigare “den tredjeplats uppgiften”). till enstaka vetenskapsman är kapabel detta mot modell innebära för att hålla presentation ifall sin undersökning, notera populärvetenskapliga föremål eller textstycken samt ställa upp vid intervjuer inom tv, tidningar samt radio.
Högskolor samt högskola skickar ofta ut pressmeddelanden angående forskningsresultat till för att dem bör nå ut inom media; mot modell existerar enstaka massiv sektion från artiklarna denna plats vid forskning.se baserade vid liknande pressmeddelanden.
Den sista delen i en uppsats är diskussionenIdén tillsammans med forskning.se existerar just för att sprida forskningsresultat mot således flera vilket möjligt!
16
Men detta slutar ej på denna plats …
Sedan då? Ja, sedan fortsätter forskningen. Den vetenskapliga processen existerar ej ett linjär linje ifrån uppstart mot syfte utan snarare liksom enstaka cirkel: Forskarna återkommer gång vid gång mot olika steg inom processen till för att undersöka samt ifrågasätta slutsatser, bygga vidare vid konsekvens samt förstå mer.
Vetenskapliga slutsatser existerar inte någonsin “färdiga”, utan den bästa sanning oss äger just nu.
Läs också: då existerar något vetenskapligt bevisat
Psst …
Vetenskapens planet existerar massiv – denna guide existerar små. titta detta denna plats likt ett startpunkt på grund av för att förstå mer angående undersökning.
Saknar ni något alternativt äger ni ett synpunkt? Mejla oss gärna vid red@forskning.se