Vad betyder det att testa lyckan

En från dem inledande såsom talade angående vikten från lycka var Aristoteles såsom menade för att sökandet efter lycka existerar detta viktigaste inom enstaka människas liv, mot samt tillsammans detta vilket existensen går ut vid.

ej långt efter honom kom Epikuros, såsom mot skillnad ifrån Aristoteles ej kopplade samman lyckan mot dygden samt detta rättfärdiga levernet, utan tillsammans med njutningen.

Under medeltiden, präglad från kristendomens tankegods, ansågs lyckan knappast lyssna jordelivet mot utan fanns någonting man förhoppningsvis skulle ett fåtal anförande sektion från inom existensen efter detta.

dock beneath upplysningen förändrades detta samt lyckan blev för tillfället någonting likt ansågs uppnåeligt på grund av varenda – samt dessutom någonting såsom samtliga förväntas arbeta emot.

– Synen vid lycka äger förändrats beneath olika tidsepoker samt detta förmå existera viktigt för att anlända minnas för att sättet såsom oss idag ser vid lycka, samt hur oss idag försöker att nå ett mål eller resultat lycka, existerar ett relativt modern företeelse likt även till tillsammans med sig vissa negativa konsekvenser, säger Carl Cederström, vetenskapsman inom management nära Stockholms Universitet.

Hedonismens paradox

Sökandet efter lycka fullfölja oss nämligen olyckliga – åtminstone i enlighet med den sålunda kallade Hedonismens motsägelsefull påstående, en fenomen liksom uppmärksammades redan beneath upplysningen.

mot modell skrev den brittiske filosofen John Stuart Mill för att “lycka uppnås bara genom för att ej utföra detta mot detta direkta målet”, samt menade för att lyckan istället snarare blir ett bieffekt då man strävar efter andra saker.

Filip Fors, vetenskapsman inom sociologi nära Umeå högskola, menar för att undersökning kring detta fenomen äger gett ganska olika påverkan, vilket antagligen förmå förklaras från för att olika undersökningar använder sig från olika metoder samt olika urval.

– ett intressant fräsch undersökning undersöker kulturella skillnader inom sammanhanget, samt då äger man sett för att inom mer individualistiska länder – mot modell landet – fanns detta en positivt samband mellan för att sträva efter lycka samt hur lycklig man existerar, medan detta gick åt andra hållet inom kollektivistiska kulturer.

Det finns också andra studier vilket visar för att ju mer individualistiskt en nation existerar, desto lyckligare existerar människorna – något man tror beror vid för att strävan efter personlig tillväxt, samt för att man äger egna planer på grund av sitt liv, värderas högt.

Men är det verkligen så lycka fungerar? Författaren och forskaren Dan Gilbert, som bland annat har skrivit boken ”Snubbla på lyckan”, berättar i sitt TED Talk att forskningen ger en helt annan bild

inom motsats, inom mer kollektivistiska kulturer, förväntas man istället fokusera mer vid för att uppfylla förpliktelser gentemot släkt, släkt samt lokalsamhället. inom enstaka sådan tradition blir detta därför tillsammans största sannolikhet mindre accepterat för att sträva efter personlig lycka – vilket alltså skulle behärska förklara varför hedonismens motsägelse existerar giltig inom kollektivistiska länder, dock ej individualistiska.

När man undersöker lycka samt försöker mäta den inom forskningen delar man vanligtvis upp begreppet inom numeriskt värde delar.

– Dels pratar man angående “den kognitiva delen” från lyckan, vilket handlar angående individens tillfredsställelse tillsammans existensen likt totalitet, samt dels ifall detta därför kallade “affektiva välbefinnandet”, vilket handlar angående individens emotionella tillåtelse samt vilket existerar mer ögonblicksbundet – ifall man mot modell mår god alternativt uselt just idag, säger Filip Fors.

Att existera lycklig existerar ej ständigt detta bästa

Men detta existerar ej bara sökandet efter lycka liksom kunna äga negativa effekter vid oss människor – till även då man funnit lyckan existerar detta ej ständigt positivt.

En lärande gjord från vetenskapsman ifrån Boston Collage samt Stanford University visar mot modell för att lyckliga människor presterar sämre inom konkurrenssammanhang än mot modell arga människor.

ett ytterligare forskning – såsom handlar angående framgångar nära förhandlingsbordet – visar identisk sak: arga människor existerar mer framgångsrika än glada.

Enligt Filip Fors förmå vrede existera ett kraftig motivation, dock han betonar samtidigt för att den generella bilden liksom finns inom forskningen existerar för att människor vilket mår god oftast presterar förbättrad, samt för att detta finns många undersökning såsom visar för att lyckliga människor existerar både mer verksamma samt mer produktiva än andra.

för att artikel lycklig fullfölja individen mer kreativ, mer engagerad samt utför detta dessutom enklare för att bygga social relationer, något som vid olika sätt bidrar mot exempelvis ett högre produktivitet.

– dock sedan finns även vissa typer från jobb var detta kunna artikel negativt för att artikel vid utmärkt humör, mot modell nära detaljarbete.

Undersökningar visar för att detta då förmå artikel förbättrad för att artikel lite nere, vilket beror vid för att man då man existerar vid utmärkt humör tenderar man för att bli mer öppen samt kreativ, samt tänka större, samt för att man därmed ej blir lika benägen för att fokusera vid detaljer.

Ytterligare studier visar för att människor såsom upplever affektivt välbefinnande, alltså mår god inom stunden, både får enstaka minskad förmåga mot bedömande tänkande samt sämre minne.

ytterligare undersökning besitter även demonstrerat för att detta finns ett samband mellan för att uppleva sig lycklig samt ökat risktagande.

Människor angående upplever sig emotionellt upprymda tenderar både för att spela mer hasardspel samt förtära mer onyttig föda samt alkohol.

Utmaningar för att mäta samt forska vid lycka

Både Filip Fors samt Carl Cederström återkommer dock mot hur svårt detta förmå existera för att mäta lycka samt forskningens begränsningar.

– ifrån en vetenskapsperspektiv existerar detta intressant för att notera hur otroligt sköra dessa studier existerar.

Ofta äger detta demonstrerat sig för att ett små justering inom experimentet äger en således stort utslag vid resultatet, vilket ju visar just hur osäkert detta kunna artikel, säger Carl Cederström.

Filip Fors existerar inne vid identisk linje samt talar mot modell angående hur denne genom för att ställa problem att diskutera angående detta emotionella samt detta affektiva välbefinnandet kunnat neka detta annars återkommande resultatet för att danskarna skulle existera detta lyckligaste människor inom världen.

– Nästan all tidigare undersökning besitter demonstrerat för att danskarna existerar överlägset lyckligast inom världen, dock då bygger dem studierna inom huvudsak vid för att man frågar angående tillfredställelse tillsammans existensen.

dock då jag samt min kollega studerade problem att diskutera angående detta emotionella samt affektiva perspektivet, alltså hur man känt sig vid sistone, således såg resultatet olik ut. Danskarna nedsänkt kvar väldigt god mot, dock dem stack ej ut vid identisk sätt längre.

Filip säger för att detta istället troligen existerar kulturella faktorer samt samhälleliga normer vilket fullfölja för att danskarna klassificerar sig själva likt nöjdare tillsammans med existensen än andra, samt för att detta ej bara beror vid för att dem existerar gladare samt mer emotionellt upprymda.

Klart står inom samtliga fall för att vår lycka, samt våra förställningar ifall lycka, existerar intimt sammanbunden tillsammans både tidsanda, rådande traditioner samt samhälleliga ideal.

Text: Gustav höjd, frilansjournalist vid uppgift från forskning.se

warning Denna nyhet existerar några tid äldre samt detta kunna finnas nyare undersökning angående identisk tema.

Använd gärna vår sökfunktion!