Hur mycket el producerar ett vindkraftverk på ett år
Vindkraft
Vindkraft innebär produktion från elenergi liksom utvinns ur vinden. Vindkraft används numera ovan stora delar från världen till för att producera el.
Vindkraften existerar enstaka struktur från omvandlad solenergi samt drivs från vindarna vilket uppstår då jorden samt dess atmosfär värms från solen.[2] Uppvärmningen existerar ojämn, störst nära ekvatorn samt minimalt nära polerna.
Dessutom varierar vinden tillsammans årstiderna samt molnigheten. Temperaturskillnaderna fullfölja för att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser.
Det är bara Danmark som producerar mer vindkraft per capita än SverigeLuften önskar röra sig ifrån detta högre mot detta lägre trycket. likt ett resultat från jordens cirkelrörelse förskjuts vindriktningen mot för att mer följa linjerna till lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas på grund av corioliseffekten.
Vindenergin existerar ett förnybar[3] energikälla vilket inom modern tidsperiod började utvecklas internationellt inom mitten från talet.
Denna tillväxt äger lett mot ett teknik tillsammans horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner tillsammans vanligen tre vingar, vilka direkt alternativt via enstaka kuggväxel driver enstaka elgenerator. användningen på grund av storskalig elproduktion mot detta nationella elnätet domineras från allt större anläggningar tillsammans turbindiametrar ifall – m vid en hög byggnad eller struktur från ungefär identisk storlek.
dem största verken, tillsammans med idag upp mot m turbindiameter samt 12 MW inverkan, används på grund av havsbaserad vindkraft. till anläggningar utanför elnätet samt inom viss mån till enskilda egendomar används betydligt mindre vindkraftverk. Vindens energi utnyttjas även vilket energikälla på grund av segelbåtar samt segelfartyg samt till för att spara bränsle vid ett sektion moderna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.
Sedan talet besitter främst generatorsidan sett stora förbättringar samt runt talet äger verk liksom använder switchad kraftelektronik tagit ovan ifrån dem tidigare frekvenssynkroniserade verken tillsammans med avancerade växellådor. tackar vare detta äger verkningsgraden höjts betydligt.
Vinden likt energikälla
[redigera | redigera wikitext]Grundläggande principer på grund av vindkraftverk
[redigera | redigera wikitext]Liksom enstaka flygplansvinge alternativt enstaka propeller verkar vindturbinen hos en vindkraftverk genom den lyftkraft vilket alstras vid dess vingar/turbinblad.
Bladspetsarna rör sig tillsammans med typiskt 7–8 gånger vindens hastighet samt den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande. ett vindturbin existerar verksam ovan bota den yta vilket sveps från turbinbladen, samt alltså ej bara från bladytan, vilket typiskt uppgår mot omkring 3 andel från den svepta ytan.[4]
Energin inom vinden
Ett vindkraftverks arbetsuppgift existerar för att omvandla vindens kinetisk energi via mekaniskt sysselsättning mot elektrisk kraft.
Effekten P (watt) på grund av en vindkraftverk beräknas genom formeln:
där existerar luftens densitet inom kg/m³, existerar vindhastigheten inom m/s samt existerar den svepta rotorarean inom m². existerar kraftverkets dimensionslösa effektkoefficient likt till väl utförda verk förmå ligga ner mellan 0,40 samt 0, i enlighet med Betz team kunna den inte någonsin bli högre än 16/27 ≈ 0,
Den svepta rotorarean definieras såsom den area likt bildas då vindturbinen roterar.
Effekten existerar proportionell mot vindhastigheten inom kubik, vilket innebär för att enstaka fördubbling från vindhastigheten ger åtta gånger högre påverkan.
År producerade Sverige 32,6 TWh medan världens största producent Kina producerade ,7 TWhDetta utför för att vindkraftverk tillsammans med nödvändighet konstrueras på grund av ett viss märkvind var verket levererar sin märkeffekt, samt för att effekten nära vindhastigheter ovan märkvinden begränsas genom för att vinden "spills" genom turbinen.[5]
Skillnaden inom vindhastighet före samt efter vindturbinen avgör hur massiv sektion från vindens påverkan liksom förmå tas tillvara från vindkraftverket, Detta beskrivs tillsammans verkets effektkoefficient.
ett förlustfri vindturbin besitter ett effektkoefficient vid högst 59 andel, i enlighet med Betz team.
Var samt hur detta blåser
[redigera | redigera wikitext]Högt ovan marken bestäms vindarnas hastighet samt riktning enbart från lufttrycksfördelningen samt jordrotationen. Den undre gränsen på grund av denna geostrofiska luftström ligger vanligen vid mellan samt 1 m ovan marken beroende vid förhållandena.
Markbaserade vindkraftverk existerar hänvisade mot för att utnyttja vindenergin vid dem lägre höjderna inom detta atmosfäriska gränsskiktet, var vindarna även påverkas från enstaka rad andra faktorer. ett betydelsefull sådan existerar friktionen mot markytan, vilken bestäms från terrängens råhet. enstaka ojämn yta likt täckt område bromsar vinden mer än enstaka öppen jämn.
Vatten- samt isytor ger den minsta friktionen.
Topografin inom form eller gestalt från kullar samt en stor naturlig upphöjning av jordens yta besitter även massiv innebörd. angående formen ej existerar alltför rak får man starkare vindar ovan ett höjdsträckning.
Även atmosfärens grad från stabilitet inverkar vid vindarnas styrka.
Dagtid beneath sommarhalvåret existerar luften ofta instabilt skiktad, vilket innebär för att temperaturen snabbt sjunker tillsammans med ökande höjd. detta utlöser stora lodräta luftrörelser, vilka åtföljs från starka samt byiga horisontella vindar. tillsammans neutralt alternativt stabilt skiktad atmosfär finns ej denna trend.
Vindprofilerna inom figuren illustrerar hur vindhastigheten varierar tillsammans med höjden ovan marken nära olika underlag. på denna plats framgår skogens starkt bromsande effekt, medan detta ovan ocean kunna existera starka vindar redan vid nedsänkt höjd. Å andra sidan växer vindarna snabbare tillsammans med ökande höjd ovan skogsområde än ovan ocean.
Detta existerar förklaringen mot för att detta vid senare tid, sedan vindkraftverken vuxit mot höjder ovan hundra meter, blivit ekonomiskt intressant för att sätta vindkraftverk vid skogsmark, vilket erbjuder stora ytor tillsammans med förhållandevis små konflikter tillsammans med andra intressen.
Den ökning från vindhastigheten tillsammans med ökande höjd, liksom vindprofilen beskriver, kunna även uttryckas såsom ett vindgradient.
ett massiv vindgradient medför å en sidan för att tillgänglig vindenergi tilltar tillsammans höjden, vilket existerar positivt. Å andra sidan blir detta större påfrestningar vid ett vindturbin då detta översta turbinbladet arbetar inom starkare bris än dem undre.
Vinden varierar ständigt. inom en längre tidsperspektiv äger den dock tydliga mönster.
Mellan olika tid varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 andel, vilket existerar något mindre än vattenkraften.[6] beneath detta senaste århundradet äger energitillgången inom medeltal ej förändrats, åtminstone inom Norden. från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst.
inom en mindre tidsperspektiv, upp mot enstaka tidsperiod, existerar energitillgången närmast slumpmässig. mot viss sektion är kapabel variationerna jämnas ut genom sammanlagring från produktionen inom landet samt inom norra Europa.[7] Korrelationen inom hur många detta blåser existerar dock massiv mellan olika något som ligger nära eller är i närheten Europeiska länder, då hög- samt lågtryck ej sällan sträcker sig ovan många stora landytor.[8]
Vid kuster förekommer fenomenet sjöbris, liksom existerar enstaka resultat från solens ojämn uppvärmning från nation samt ocean beneath dagen.
Energimyndigheten publicerar ny officiell statistik över vindkraft i SverigeDen varmare luften ovan nation stiger uppåt samt drar in kallare atmosfär ifrån havet, samt ger därmed ett daglig variation från vindstyrkan. Även ifall effekten existerar klart märkbar beneath den nordiska sommaren besitter den ingen större innebörd till vindenergitillgången, liksom inom stället bestäms från dem västerifrån invandrande lågtrycken. inom Kalifornien, var temperaturskillnaderna mellan kallt ocean samt varma öknar existerar mer uttalade, finns detta däremot dalgångar liksom tackar vare sådana fenomen existerar vindrika samt liksom därför fått ett grundlig vindkraftsutbyggnad.
Vindens variationer inom sekundskala benämns turbulens.
Variationerna existerar inom huvudsak slumpmässiga, även angående detta kunna finnas inslag från strukturerade strukturer. upphöjd markråhet, komplex topografi samt nedsänkt stabilitet ökar turbulensen. Högre turbulensgrad medför ökade utmattningslaster vid en vindkraftverk. till för att ändå att nå ett mål eller resultat den önskade livslängden måste dem utsatta komponenterna då dimensioneras rikligare.
Vindkraftverk får sin energi genom för att bromsa ned vinden mot idealt ett tredjedel från den ursprungliga hastigheten. på baksidan en vindkraftverk finns därför ett "gata" tillsammans med lägre vindhastighet, vaken. dem bakre vindkraftverken inom enstaka samling producerar mindre samt utsätts därtill till större påfrestningar, särskilt ifall dem delvis arbetar inom vaken.
enstaka högre turbulensgrad utför för att vaken upplöses snabbare, vilket innebär för att färsk energi fylls vid ifrån sidorna samt uppifrån. Ur denna synpunkt är kapabel detta existera fördelaktigt tillsammans den högre turbulensen ovan täckt område. på grund av för att verken ej bör stjäla alltför många bris ifrån varandra placeras dem tillsammans med en visst inbördes avstånd, typiskt fem turbindiametrar alternativt omkring m.
Medelvinden, medelvärdet från vindens hastighet beneath en normalår, existerar en från dem mått likt behövs på grund av för att förklara vinden vid enstaka ställe. Man måste därtill känna till hur fördelningen mellan höga samt låga vindhastigheter ser ut. Weibullfördelningen används på grund av för att tillsammans med numeriskt värde parametrar förklara vinden.
Den en motsvarar medelvinden samt den andra existerar formfaktorn. Denna utför för att produktionen är kapabel variera tillsammans omkring ±5 andel nära identisk medelvind. titta figuren.
Även vindens riktning ändrar sig. inom land existerar den förhärskande vindriktningen vanligen mellan syd samt väst - dem väderstreck från vilket ställe vinden blåser.
Utnyttjningstid samt kapacitetsfaktor
[redigera | redigera wikitext]Utnyttjningstiden definieras likt årsproduktionen (kilowattimmar) dividerad tillsammans anläggningens maximala utfall (kilowatt). Sorten blir därmed (timmar). Den är kapabel även uttryckas vilket detta antal timmar såsom anläggningen teoretiskt skulle behöva köras tillsammans med maximal inverkan till för att nå den verkliga årsproduktionen.[9] Ibland används inom stället begreppet kapacitetsfaktor, liksom utgör utnyttjningstid dividerad tillsammans årets timmar (8).
Exempel: 2 /8 = 0, alternativt 25,6 andel (medelvärde inom landet tid ).[10] Genom för att nyttja ett större turbin (längre turbinblad) till ett viss generatoreffekt kommer visserligen mer vindenergi för att "spillas" nära höga vindhastigheter, dock verket kommer för att artikel inom drift enstaka större sektion från tiden samt erhålla ett högre kapacitetsfaktor, var detta speciellt på grund av kraftverk mot havs finns anläggningar tillsammans med kapacitetsfaktorer vid upp mot 45 procent.[11] Denna tillväxt beror vid relativt sett sjunkande bladkostnader, dock leder även mot för att detta blir enklare för att samköra vindkraft tillsammans detta övriga elsystemet, eftersom ett viss årlig elproduktion då motsvaras från enstaka mindre högsta utfall samt mindre varierande effekt.[12]
Maximal påverkan uppnås runt 11 meter per kort tid.
Blåser detta mer därför vrids vingarna därför för att den levererade effekten ej ökar mer, vilket annars skulle leda mot för att verket blir överbelastat. nära vindstyrkor ovan 25 meter per kort tid stoppas dem flesta vindkraftverk helt. Vissa typer från verk får gå vidare för att existera igång tillsammans med reducerad konsekvens samt lägre varvtal upp mot cirka 35 meter per kort tid.
beneath typiska svenska förhållanden (medelvind 7,5 meter per sekund) blåser detta mer än 25 meter per kort tid beneath inom medeltal några minuter per år.[13].
Ett annat sätt för att förklara utnyttjandet existerar för att beräkna den maximalt tänkbara produktionen. Installerad påverkan * årets timmar / levererade kilowattimmar.
beneath producerades inom landet 16,7 TWh Vindkraft[14]. oss ägde nära års slut 7 MW installerad effekt[15]. detta blir enstaka kapacitetsfaktor ifall cirka 26 andel. detta innebär självklart ej för att dem stod still 74 andel från tiden utan för att vindkraften producerade 26 andel från vad vilket varit möjligt angående detta blåst 11 meter per kort tid bota tiden.
detta existerar denna faktor liksom bör användas då man jämför tillgängligheten tillsammans andra kraftkällor. Produktionssiffror samt installerad konsekvens hämtade ifrån Svensk Energi.[16]
När detta ej blåser
[redigera | redigera wikitext]I detta korta tidsperspektivet existerar vindenergin slumpmässigt tillgänglig, dock elkonsumenterna förväntar sig för att strömmen ständigt bör finnas mot hands.
Hur löses detta dilemma?
Lösningen existerar för att regleringen sker inom detta övriga elsystemet. eftersom elektrisk energi ej går för att lagra, får dem övriga kraftverken inom systemet justera effekten, således för att den totala produktionen samt konsumtionen all tiden matchar varandra. Vägen mot denna praktiska svar går normalt via en handelsförfarande, liksom beskrivs längre ned.
Ett kraftsystem, likt inom likhet tillsammans med detta nordiska innehåller vattenkraft tillsammans med stora vattenmagasin, existerar särskilt lämpat till för att samköra tillsammans med vindkraft. då detta blåser många förmå pådraget reduceras inom vattenkraftverken, vilka på det sättet spar dricksvatten, såsom är kapabel användas senare. dock detta går även för att sammanföra vindkraft tillsammans med olika former från kraftverk för värme, trots för att dessa allmänt existerar mer svårreglerade än vattenkraft.
nära KTH äger en framtida svenskt elsystem utan atomenergi dock tillsammans bris, solceller samt biobränsle studerats. till för att klara detta högsta effektbehovet beneath året inom en sådant struktur behövs i enlighet med ett förenklad undersökning en antal gasturbiner (5 MW) beneath timmar per kalenderår, dock liksom körs vid maxkapacitet bara några erhålla timmar per år.[17] detta är kapabel finnas mer prisvärd lösningar, exempelvis för att justera elanvändningen efter detta momentana elpriset alternativt import från el.
nära tider tillsammans med överskott kommer viss resultat behöva spillas, beneath totalt timmar samt uppemåt 9 MW, alternativt tas mot artikel såsom fjärrvärme alternativt vid annat sätt. Den primära slutsatsen ifrån den förenklade studien existerar för att tillsammans nuvarande nivå vid den totala elförbrukningen inom landet därför existerar en elsystem utan atomenergi fullt möjligt för att driva samt för att merkostnaden till gasturbiner, reglerkraft samt spill existerar små räknat inom andel från den totala kostnaden på grund av all el såsom produceras inom Sverige.[17] på grund av för att ett fåtal effektbalansen för att vandra ihop behövs dock enstaka massiv förändring inom vattenkraftens typiska driftmönster, tillsammans med timmar (9,8% från en år) vid minimumkapacitet (1 MW) samt timmar (8,7% från en år) vid maxkapacitet (12 MW), jämfört tillsammans enskilda timmar år samt [17] i enlighet med enstaka sammanfattning ifrån Sweco skulle enstaka sådan förändring påverka lokala vattenmiljöer samt dess ekologiska värden negativt, samt för att dessa konsekvenser behöver utredas närmare.[18] Flera studier ifrån bland annat Norge visar även vid ökat slitage, samt därmed ökade driftskostnader, mot resultat från detta ökande nödvändigheten från frekvensreglering likt enstaka ökande andel vindkraft medför.[19][20][21]
Länderna likt ägde relativt sett maximalt vindkraft fanns land (48 andel från användningen), Irland (33 procent), Portugal (27 procent), Tyskland (26 procent), Storbritannien (22 procent) samt Spanien (21 procent) (se tabellen längre ner).
Uppgifter om antal verk, produktion och installerad effekt har reviderats för året Felet påverkade samtliga tabeller och berodde på ett tekniskt felinom landet fanns andelen 15 andel. Den höga danska andelen underlättas från samkörning tillsammans med detta övriga nordiska vattenkraftsrika elsystemet, varför detta existerar intressantare för att diskutera Spanien samt särskilt Portugal, vilka äger svagare elektriska förbindelser tillsammans med omvärlden. Portugal besitter 30 andel vattenkraftsandel inom sin elproduktion samt besitter ej rapporterat för att den stora kvantiteten vindkraft skulle vålla några bekymmer.
nära en situation plats den momentana vindkraftsandelen således upphöjd likt 93 andel utan för att situationen blev kritisk.[22]
Om elkonsumtionen plötsligt ökar, alternativt produktionen reducerar, noteras detta genom för att elsystemets frekvens börjar sjunka. Jämför tillsammans med ett fordons, vilket då man lättar vid gasen börjar sakta ned (men ej stannar tvärt).
Frekvensen existerar inom Europa normalt 50 perioder per kort tid (Hz) samt besitter ett direkt koppling mot varvtalet hos dem generatorer samt även elmotorer vilket existerar inom drift. angående något från dem största värmekraftverken faller försvunnen besitter man bara några sekunder vid sig för att reagera, vilket innebär för att reaktionen måste anlända utan mänskligt ingripande.
detta existerar primärregleringen inom en elsystem liksom inledningsvis reagerar vid ett sjunkande frekvens genom för att automatiskt öka pådraget inom dem grundlig kraftverken. inom enstaka redogörelse ifrån uppskattar man för att effekt vid primärregleringen blir relativt små mot resultat från introduktionen från vindkraft.[23] Anledningen existerar för att dem snabba vindvariationerna sker slumpmässigt samt därför utjämnas även inom en begränsat geografiskt region.
Däremot påverkas nödvändigheten från sekundärreglering, samt vilket väntas öka, vilket innebär produktionsändringar likt beordras manuellt ifrån kraftsystemets kontrollrum vid tidshorisonten 15–60 minuter.[23] Ansvaret på grund av regleringen bärs ytterst från den såsom existerar systemansvarig, vilket inom land existerar detta statliga affärsverket Svenska Kraftnät.
Ett bekymmer, liksom börjat uppmärksammas vid senare tidsperiod, existerar för att tillsammans den idag vanliga typen från el- samt kontrollsystem inom vindkraftverk kommer dessa ej bidra mot kraftsystemets tröghetsmassa, detta önskar yttra den förmåga för att motstå belastningsändringar likt beskrevs ovan. Emellertid utvecklades redan en kombinerat 20 kW vind- samt dieselkraftverk på grund av fyrplatsen Svenska Högarna, liksom ej existerar ansluten mot detta allmänna elnätet.
Då vinden kortvarigt avtog kunde vindturbinens varvtal bromsas ned tillsammans med hjälp från kraftelektroniken, vilket frigjorde den ytterligare energi liksom krävdes på grund av för att bibehålla produktionen. vid detta sätt kunde kraftverket köras vid enbart bris då denna fanns minimalt 7 m/s.[24][25] identisk principer tillämpas inom stora vindkraftverk, enklast genom för att ändra programmeringen från dem elektriska omriktarna såsom förbinder verkens generatorer tillsammans kraftnätet därför för att den uttagna effekten ökar då nätfrekvensen sjunker, samt vice versa.
inom tidigare vindkraftverk fanns ej denna koppling, därför för att ingen tidigare efterfrågat den. Vindturbinerna inom sig äger enstaka massiv tröghetsmassa. inom ett analys ifrån KTH redovisas ytterligare 12 olika metoder för att producera sålunda kallad svängmassa inom en elnät liksom inom huvudsak matas från vindkraftverk.[12]
I en avreglerat elsystem sker den dagliga produktionsplaneringen genom affärsuppgörelser mellan elproducenter samt dem företag såsom säljer elen vidare.
vid den nordiska elbörsen Nord Pool lämnas bud angående inköp samt salg senast kl 12 dagen före. Detta gäller även vindkraft, samt innebär för att vindkraftsproducenterna måste nyttja vindprognoser till för att utföra kraftaffärer. Prognoser stämmer inte någonsin helt, vare sig detta gäller bris alternativt elkonsumtion. Dessutom förmå fel inträffa inom samtliga typer från kraftverk.
Parterna får därför chans för att fram mot produktionstimmen "handla sig inom balans". beneath fanns detta slutliga prognosfelet endast 0,01 andel från den svenska vindkraftseffekten samt dem maximala avvikelserna pausade inom 20 andel från denna, vilket visar för att dem deltagande kraftföretagen utnyttjar möjligheterna för att revidera sina balanser.[26]
Storleksordningen från variationerna från vindkraftsproduktionen inom enstaka 60 minuter framgår från nästa tabell, vilken visar observerade maximala ökningar samt minskningar på grund av den utbyggda vindkraften inom land beneath [27] Jämfört tillsammans med tidigare kalenderår, då utbyggnaden fanns mindre, äger variationerna minskat tillsammans någon procentenhet.
Vindkraftens största variation inom land | MW | % |
---|---|---|
Installerad inverkan, MW | 5 | |
Maximal timvis minskning | -8,7 | |
Maximal timvis ökning | 8,4 |
Svenska Kraftnät besitter beräknat vilket behov från reglerresurser liksom verket skulle behöva på grund av för att klara detta ökade reglerbehovet nära enstaka fortsatt utbyggnad från den svenska vindkraften mot 7MW (motsvarande 17TWh) mot Resultatet blev för att detta ökar tillsammans med knappt MW till reglering inom ett 60 minuter.
enstaka förutsättning existerar då för att dem deltagande kraftföretagen även inom fortsättningen "handlar sig inom balans" i enlighet med ovan. detta ökade nödvändigheten från reglerkapacitet bör jämföras tillsammans med för att cirka 1MW idag används på grund av reglering, huvudsakligen på grund av för att kompensera på grund av oprognosticerade förbrukningsändringar.
Den installerade vattenkraftseffekten existerar 16MW, dock den största inverkan liksom hittills använts existerar 13MW. Orsakerna mot begränsningen existerar idag ej fullt klarlagda. Svenska Kraftnät får ingång mot reglereffekten genom för att utnyttja bud vilket ges från kraftverksägare.[28]
På en elsystem ställs kravet för att detta både bör klara för att skicka den efterfrågade årliga energimängden samt för att skicka tillräcklig inverkan på grund av för att täcka nödvändigheten beneath den högsta förbrukningen, ofta ett riktigt kall vintermorgon då elvärmen går på grund av fullt samt industrin drar igång.
Effektkriteriet benämns Loss of Load Probability (LOLP) samt brukar bestämmas mot enstaka fara på grund av effektbrist beneath högst ett promille från tiden, detta önskar yttra beneath knappt nio från årets 8 timmar. beneath dessa förutsättningar skulle ej en svenskt elsystem tillsammans med 7MW vindkraft artikel inom närheten från för att klara effektkriteriet.
ifall dem fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna stoppats samt effektreserven (se nedan) lagts ned blir ekvationerna bara ännu sämre. Elförbindelserna förutsattes äga byggts ut både inom landet samt mot grannländerna[29], dock statistiken säger för att intermittent produktion samvarierar mellan landet, land samt norra Tyskland. Därmed existerar ökade förbindelser ej enstaka a Kraftnät tittade även vid en fall var all atomenergi stoppats samt vindkraften byggts ut mot 18MW samt 45TWh.
Fallet förutsätter alltså för att ej all kärnkraftsel ersätts. denna plats blev dock risken på grund av effektbrist tydligt större än enstaka promille.[30]
För /16 samt /17 besitter Svenska Kraftnät upphandlat enstaka effektreserv bestående från MW inom Karlshamnsverket samt MW såsom förbrukningsminskningar inom olika industrier, totalt 1 MW. dem oljeeldade Karlshamns- samt Stenungsundsverken äger tillsammans effekten 1 MW.[31] Staten garanterar effektreserven fram mot
Det finns även andra sätt för att frigöra utfall.
Laddning från elbilar kunna styras försvunnen ifrån den allra sämsta höglasttiden samt mot samt tillsammans utformas sålunda för att elbilsbatterierna får stötta nätet nära behov. Även temporär bortkoppling från kyl samt kylapparat äger diskuterats likt en sätt för att begränsa effekttopparna. Styrningen är kapabel ske genom signaler ovan elnätet, vilka uppfattas från en chip inom skåpet.
Hushållens vitvaror förnyas vid kalenderår, vilka betyder för att sådana åtgärder skulle ge utfall relativt snabbt.
Effekttaxa även till hushåll
[redigera | redigera wikitext]Ytterligare enstaka teknik för att göra stabil elnäten existerar för att dämpa topparna inom elförbrukningen existerar för att större utsträckning införa sålunda kallade effekttaxor, ett förhöjd betalning vilket baseras vid den maximala elförbrukningen föregående tidsperiod beneath dem timmar då abonnentens elförbrukning fanns såsom störst.
Malung-Sälen energi äger infört enstaka effekttaxa på grund av varenda kunder - tillsammans högre taxor ifrån inledande november mot samt tillsammans med sista mars - likt baseras vid uppmätt elförbrukning per 60 minuter mellan 7 samt Den bakomliggande orsaken mot för att just Malung-Sälen Energi infört effekttaxa existerar dem inom sitt nät besitter sålunda flera fritidshus såsom besitter massiv elförbrukning beneath en begränsat antal timmar per kalenderår (till modell inom samband tillsammans för att flera skidliftar stängs på grund av dagen).[32] ett effekttaxa uppmuntrar abonnenter för att flytta delar från sin förbrukning mot tider då belastningen vid elnätet existerar mindre.
Elanslutning
[redigera | redigera wikitext]Vindkraftverken ansluts normalt tillsammans 20kV jordkablar, vilka grävs ned utmed dem lokala vägarna samt leder strömmen mot enstaka transformatorstation, såsom existerar gemensam på grund av vindkraftsparken. Därifrån går strömmen vidare mot detta nationella elnätet tillsammans med ett luftledning, vars spänning samt storlek existerar beroende från hur massiv utbyggnaden är.[33] vid längre sträckor inom ocean samt mot viss sektion vid nation används numera kablar tillsammans med högspänd likström.
Tillståndsprocessen på grund av kraftledningar existerar ofta minimalt lika utdragen likt på grund av vindkraftverk.
Vägar, markåtgång
[redigera | redigera wikitext]Till varenda vindkraftverk behövs ett väg, typ skogsbilväg tillsammans med 4,5 m bredd. Befintliga vägar används sålunda långt möjligt. till montaget behövs enstaka fri yta omkring verket tillsammans med enstaka storlek, vilket beror från vilken krantyp såsom används.
Permanent behövs ett yta motsvarande några parkeringsplatser invid tornet. Den areal vilket fortsättningsvis ej kunna användas på grund av jord- alternativt skogsbruk är kapabel uppgå mot någon andel från detta markområde likt omsluter vindkraftverken.[34]
Återbetalningstid på grund av energi
[redigera | redigera wikitext]På tre månader producerar en modernt vindkraftverk vid 4 MW lika många energi liksom besitter gått till för att tillverka detta, tillsammans reservation på grund av oklarheter kring materialåtgång på grund av betongfundament vid mellan samt 1 ton till en vindkraftverk vid 2 MW[35].
en dubbelt sålunda kraftfullt vindkraftverk vid 4 MW kräver kraftfullare fundament tillsammans med större materialåtgång. detta motsvarar mindre än ett andel från vindkraftverkets totala elproduktion beneath livslängden.[36]
Påverkan vid miljön
[redigera | redigera wikitext]Luftföroreningar
[redigera | redigera wikitext]Själva elproduktionen ifrån en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans några luftföroreningar.[37] Tillverkning samt byggnation från vindkraftverk medför energianvändning, dock jämfört tillsammans fossilbaserad elproduktion samt energianvändning existerar utsläppen beneath en vindkraftverks livscykel små.
Livslängden till vindkraftverk existerar cirka 20–25 år.[38]
Landskap samt buller
[redigera | redigera wikitext]Vindkraftverkens placering innebär ett visuell konsekvens vid miljö, dock även växter samt varelse påverkas. Buller ifrån vindkraftverken fullfölja för att placering från verken ej görs alltför nära ytterligare bebyggelse.[37]
En relativt små markyta går åt på grund av själva vindkraftverket.
Däremot förmå detta existera avgörande tillsammans, restriktioner till ytterligare bebyggelse alternativt markåtgång till exempelvis vägar samt ledningsdragning samt visuell effekt. Vindkraft placeras gärna, mot modell, mot havs, nära landremsa vid havet, slätter alternativt inom skogsområden var detta blåser många.
Dessa platser är kapabel även sammanfalla tillsammans med områden liksom existerar utpekade vilket riksintressen till naturvård samt friluftsliv. dem olika intressena förmå existera motsatta samt bör vägas mot varandra beneath prövning samt förberedelse.
Djurpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Hitintills tyder forskningen vid för att fåglar påverkas inom begränsad omfattning från vindkraftverk.
Genom kollision tillsammans med rotorblad, habitatförluster samt barriäreffekter, finns fara för att fåglar störs, skadas alternativt förolyckas. mot modell undviker örnar för att häcka inom närheten från verken. till fladdermöss finns även fara från kollision tillsammans rotorblad. Däremot förmå risker till fåglar samt fladdermöss begränsas tillsammans med hjälp från god förberedelse från plats samt hur utbyggnaden sker, samt genom begränsning från tillåtna driftstider då fåglar existerar liksom maximalt aktiva.[37][39] ett forskning tyder dock vid för att varenda tyskt vindkraftverk inom medelvärde dödar cirka 40 miljoner insekter per år.[40]
Viss undersökning anger för att tamrenar undviker områden var vindparker byggs,[41] dock verkar ej för att bli påverkade medan turbinerna körs.[42][43][44]
Forskning tyder även vid för att fiskar ute mot havs ej påverkas inom dem flesta fall från vindkraftverkens ljud samt vibrationer.[37] Däremot ger skakningar genom tornet samt växellådan ljud tillsammans med frekvenser beneath 1Hz, samt inom vattnet dominerar ljud vid 30–Hz, vattendjur använder ljud mot för att söka att ge liv, undvika predatorer, orientering samt överföring.
Den visar att det under producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk i Sverige jämfört med 19,8 TWh år Den totala installerade effekten uppgick till 10 GW år jämfört med 8,7 GW år 10 GW vindkraft skulle kunna producera mer el årligen änFundamenten på grund av havsbaserade vindkraftverk förmå fungera vilket konstgjorda rev. detta är kapabel även artikel gynnsamt på grund av fiskar samt räkor tillsammans med vindkraftverk mot havs, då området förmå fungera liksom enstaka skyddszon, genom trålningsförbud samt förankringsförbud.[45]
Vindkraften inom opinionen
[redigera | redigera wikitext]Enligt enstaka studie genomförd inom EU var 26 personer deltog ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga enstaka positiv utfall vid vår livsstil dem kommande 20 år.
atomenergi (39 procent) plats den teknik likt ansågs äga minimalt positiv utfall bland dem olika tekniker vilket fanns för att välja vid, vilka plats rymdutforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi. inom vindkraftstäta länder vilket land samt Tyskland ansåg ännu fler för att vindkraft besitter ett positiv konsekvens, 96 respektive 91 procent.[46]
Betydelse till sysselsättningen
[redigera | redigera wikitext]År sysselsatte den tyska vindkraftsindustrin personer.[47] inom land svarade vindkraften till 5 andel från landets BNP.
liksom jämförelse motsvarade jordbruket 1,4 andel. inom land plats värdet från exporterade vindkraftskomponenter lika stort såsom importen från färdiga vindkraftverk, 8 miljarder kronor. Totalt fanns antalet sysselsatta inom den svenska vindkraftsbranschen 9 personer tid [48]
Vindkraften inom världen
[redigera | redigera wikitext]Vindkraftproduktion inom världen (TWh/år)
[redigera | redigera wikitext]Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april vid bas från programvaruproblem. sysselsättning pågår till för att ta fram en nytt verktyg. |
Världens vindkraft producerade beneath 1 TWh. ifrån föregående kalenderår ökade produktionen tillsammans med 13 procent[49]. Vindkraften beräknas kalenderår producera 2 TWh, vilket betyder 7 andel från världens el.[50]
Den globala vindkraftproduktionen äger vuxit snabbt.
vid 28 tid besitter produktionen blivit gånger större. ifall produktionen fortsätter för att växa inom identisk takt, 23 andel per tid, motsvarar den mer än 4 gånger dagens globala elproduktion vilket fanns 26 TWh.
Under installerades 94 GW vindkraft. Den globala installerade effekten plats GW nära slutet från vilket plats enstaka årlig ökning tillsammans 12%.[51]
GW | ||
---|---|---|
1. Vindkraftstatistiken beskriver utbyggnaden på kommunnivå och elproduktionen på länsnivå i tidsserier som sträcker sig tillbaka till talet | Kina | 48,9 |
2. | USA | 16,9 |
3. | Brasilien | 2,3 |
4. | Norge | 1,5 |
5. | Tyskland | 1,4 |
6. | Spanien | 1,4 |
7. | Frankrike | 1,3 |
8. | Turkiet | 1,2 |
9. | Indien | 1,1 |
Australien | 1,1 |
GW | ||
---|---|---|
1. | Kina | 3,0 |
2. | Nederländerna | 1,5 |
3. | Belgien | 0,7 |
4. År producerade Sverige näst mest vindkraft per capita per capita: i världen med 3,1 MWh/capita | Storbritannien | 0,5 |
4. | Tyskland | 0,2 |
Uppgifter ifall konsekvens samt andel från elproduktionen inom EU samt baseras vid Wind energy in europe in respektive - Trends and statistics från Wind Europe[53][54]. fakta angående elproduktion kommer ifrån BP Statistical Review of World Energy [49].
Europa EU 27
[redigera | redigera wikitext]Land | Effekt (GW) | Elproduktion (TWH) | Andel elproduktion | Effekt (GW) | Andel från elproduktionen |
---|---|---|---|---|---|
Belgien | 3,3 | 7,5 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&07% | 5,5 | 18% |
Bulgarien | 0,7 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&03% | 0,7 | 4% | |
Cypern | 0,2 | 4% | |||
Danmark | 5,8 | 41% | 7,6 | 56% | |
Estland | 0,4 | 10% | |||
Finland | 2,0 | 5,9 | 6% | 6,9 | 18% |
Frankrike | 15,3 | 28,2 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&06% | 22,8 | 11% |
Grekland | 2,8 | 6,3 | 9% | 5,2 | 20% |
Irland | 3,6 | 28% | 4,8 | 36% | |
Italien | 10,0 | 17,5 | 6% | 12,3 | 8% |
Kroatien | 1,3 | 14% | |||
Lettland | 0,1 | 4% | |||
Litauen | 0,4 | 9% | 1,2 | 21% | |
Nederländerna | 4,5 | 10,5 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&09% | 11,5 | 27% |
Polen | 5,9 | 12,8 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&07% | 9,4 | 13% |
Portugal | 5,4 | 12,7 | 24% | 5,8 | 26% |
Rumänien | 3,0 | 6,5 | 10% | 3,1 | 14% |
Spanien | 23,5 | 50,8 | 19% | 30,6 | 27% |
Sverige | 7,4 | 16,8 | 12% | 16,4 | 26% |
Tjeckien | 0,3 | 0,6 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&01% | 0,3 | 1% |
Tyskland | 59,3 | ,6 | 21% | 69,7 | 31% |
Ungern | 0,3 | 0,6 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&01% | 0,3 | 1% |
Österrike | 3,0 | 5,9 | 10% | 3,9 | 14% |
Övriga | |||||
Totalt | ,8 | 14% | ,3 | 19% |
Övriga Europa samt Nordasien
[redigera | redigera wikitext]Land | Effekt (GW) | Elproduktion (TWh) | Effekt (GW) | Andel elproduktion |
---|---|---|---|---|
Norge | 1,7 | 3,9 | 5,2 | 10% |
Ryssland | 0,1 | 0,2 | 2,0 | ?% |
Schweiz | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0% |
Storbritannien | 21,0 | 57,1 | 29,6 | 29% |
Turkiet | 7,4 | 19,8 | 12,3 | 11% |
Ukraina | 0,5 | 1,1 | 1,9 | ?% |
Övriga | 0,6 | |||
Totalt | 10,4 | 52,2 | ||
Totalt Europa | ,5 | 20% |
Afrika samt Mellersta Östern
[redigera | redigera wikitext]Statistiken nedan baseras vid data ifrån BP Statistical Review of World Energy [49] samt [55] samt ifrån Renewable Energy Statistics ifrån The International Renewable Energy Agency (IRENA)[56]
Land | Effekt (GW) | Totalt (TWh) | Effekt GW) |
---|---|---|---|
Egypten | 1,1 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&02,4 | 1,4 |
Iran | 0,3 | 0,4 | 0,3 |
Marocko | 1,2 | 3,8 | 1,4 |
Sydafrika | 2,1 | 6,9 | 2,6 |
Övriga | 1,4 | ||
Totalt | 6,1 | 15,8 |
Övriga Asien
[redigera | redigera wikitext]Land | Effekt (GW) | Totalt (TWh) | Effekt GW) |
---|---|---|---|
Australien | 5,8 | 16,3 | 9,5 |
Filippinerna | 0,4 | 1,2 | 0,4 |
Indien | 35,3 | 60,3 | 38,6 |
Japan | 3,7 | 6,8 | 4,2 |
Kina | ,7 | ,0 | ,0 |
Nya Zeeland | 0,7 | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&02,0 | 0,8 |
Pakistan | 1,2 | 1,7 | 1,2 |
Sydkorea | 1,4 | 2,4 | 1,6 |
Taiwan | 0,7 | 1,7 | 0,8 |
Thailand | 1,0 | 1,5 | |
Övriga | 1,3 | ||
Totalt | ,0 |
Syd- samt Centralamerika
[redigera | redigera wikitext]Land | Effekt (GW) | Totalt (TWh) | Effekt (GW) |
---|---|---|---|
Argentina | 0,8 | 1,4 | 2,6 |
Brasilien | 14,4 | 48,5 | 17,2 |
Chile | 1,5 | 3,7 | 2,1 |
Övriga | 3,6 | 12,3 | 4,4 |
Totalt | 20,3 | 65,9 | 26,4 |
Nordamerika
[redigera | redigera wikitext]Land | Effekt (GW) | Totalt (TWh) | Effekt (GW) |
---|---|---|---|
Kanada | 12,8 | 32,2 | 13,6 |
Mexiko | 4,9 | 12,6 | 8,1 |
USA | 94,3 | ,7 | ,7 |
Totalt | ,0 | ,5 | ,4 |
Havsbaserade vindkraftverk
[redigera | redigera wikitext]Vindkraftverk vid bottenfasta fundament inom grunda havsområden (djup cirka 8–40 m) existerar enstaka potentiell energiresurs, liksom existerar särskilt betydelsefull till länder var tänkbara områden till utbyggnad mot lands börjar bli helt tömda.
tillsammans med flytande, förankrade vindkraftverk är kapabel även djupare dricksvatten ( m samt mer) exploateras.
En fördel existerar för att vindtillgången normalt existerar förbättrad mot havs än vid nation, samt för att detta existerar enklare för att transportera, utflykt samt bygga stora kraftverk mot havs. ett nackdel existerar för att anläggnings- samt driftskostnaderna existerar högre än vid nation.
ett ökande sektion från vindkraften existerar havsbaserad. i enlighet med enstaka prognos kunna andelen öka mot 20 procent.[57]
Med hänsyn mot sjöfart samt andra intressen kunna detta existera svårt för att hitta acceptabla placeringar. vid avstånd större än cirka 8 km ifrån nation blir den visuella inflytande ringa.
I tabellen anges den havsbaserade vindkraften samt Produktionen ifrån havsbaserade vindkraft växer snabbt.
vid tre tid ägde produktionen mer än fördubblats. Utbyggnaden inom dem olika länderna ingick inom uppgifterna ovan samt bör alltså ej adderas mot dessa.[56]
Land | Totalt (TWh) | Totalt (TWh) |
---|---|---|
Storbritannien | 13,4 | 20,9 |
Tyskland | 1,4 | 17,7 |
Danmark | 5,2 | 5,2 |
Kina | 0,7 | 5,2 |
Nederländerna | 0,7 | 3,7 |
Belgien | 2,2 | 3,3 |
Sverige | 0,7 | 0,7 |
Finland | 0 | 0,2 |
Japan | 0,1 | 0,1 |
Irland | &&&&&&&&&&&&&&&&&&&00,1 | 0,1 |
USA | 0 | 0,1 |
Vietnam | 0 | 0,1 |
Sydkorea | 0 | 0,1 |
Övriga | ||
Totalt | 24,7 | 57,3 |