När ska man använda kapitäler
Versalisering
Med versalisering avses bruket från versaler (stora bokstäver) inom skrivelse liksom inom övrigt skrivs tillsammans med gemener (små bokstäver). Regler samt konventioner skiljer sig åt mellan olika tungomål samt äger förändrats ovan tidsperiod. vid tyska skrivs mot modell samtliga substantiv tillsammans med start versal, medan man inom svenskan främst versaliserar egennamn.
Organisationsnamn samt registrerade namn existerar ofta registrerade tillsammans avvikande versalisering, exempelvis enbart tillsammans versaler alternativt kamelnotation ("KamelNotation"), inom marknadsföringssyfte.
Dessa regler gäller för sättning av inlagor till textböcker som kommer ut på Bonnierförlageninom vissa tungomål, exempelvis svenskan, existerar detta vanligt inom icke marknadsförande texter för att media samt andra publicister normaliserar skrivsättet således för att detta följer språkliga normer. Syftet existerar för att öka läsbarheten samt existera neutral genom för att undvika för att vissa namn lyfts fram.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Historiskt äger användning från versaler inom svenska samt andra tungomål ofta varierat. Man använde bland annat inom 1600-talets tyska samt svenska därför kallad textuell markering via start versal,[1] vilket är kapabel jämföras tillsammans med kursivering, understrykning, fettning alternativt andra sätt för att märka en visst mening alternativt textavsnitt.
Det vanliga bruket för att nyttja snirkliga anfanger samt dito versaler bör äga lett mot för att bland annat franskan samt engelskan efter 1700-talet inom stort sett slutade nyttja versaler inom allmän skrivelse. inom tyskan fanns versalisering från substantiv vanligt förekommande sedan medeltiden.
för att tyskan valde för att gå vidare versalisera substantiv, medan romanska tungomål ej gjorde detta, berodde mot massiv sektion vid för att tyskan vanligen skrevs tillsammans frakturstil samt romanska tungomål inom antikvastil. inom den senare skriftformen skiljer sig versaler samt gemener tydligare åt.[1]
Efter 1600-talet försvann även bruket från versaliserade substantiv ur svensk text.
Detta fanns även sektion från ett distansering ifrån tyskan samt den fram mot 1700-talets mitt stora kulturella resultat ifrån Tyskland. Dessutom markerade man då även ett distans mot danskan, vilket kvar in inom 1900-talet skrev substantiv tillsammans med första versal.[1]
Versalisering inom svenskan
[redigera | redigera wikitext]I start från meningar
[redigera | redigera wikitext]I svenskan används versaler inom start från enstaka fras.
Undantag existerar angående meningen börjar tillsammans med en egennamn alternativt ett förkortning såsom inleds tillsammans gemen tecken, mot modell af Chapman alternativt pH-värde. inom sådant fall rekommenderas skribenten för att formulera angående meningen.
Efter kolon används massiv tecken angående detta efterföljande existerar enstaka självständig fras, alternativt flera meningar.
- Jag sade: Visst existerar detta vackert!
Kolon följs från små tecken inom nästa fall: nära uppräkningar, nära mindre exemplifiering alternativt förklaring, till osjälvständiga meningar.
I egennamn
[redigera | redigera wikitext]I start från egennamn, både personliga samt opersonliga, används massiv tecken.
Det är inte bara att låta tangenterna göra jobbetDetta gäller även kombinationer tillsammans egennamn, mot modell Guillou-romaner, dock ej liknande likt slutat existera tillfälliga kombinationer, mot modell falukorv. Internet förekommer tillsammans med både start versal samt gemen. Ursprungligen skrevs detta tillsammans start versal eftersom detta uppfattades vilket en namn vid en datornät inom kvantiteten, dock tillsammans tiden besitter detta blivit allmänt samt allt fler förespråkar start gemen, exempelvis SAOL[2] samt Institutet på grund av tungomål samt folkminnen.[3] mening likt besitter avletts ur egennamn äger ingen massiv bokstav: marxism, amerikansk.
Egennamn likt består från mer än en mening skrivs normalt tillsammans endast inledande termen, samt andra egennamn vilket ingår inom detta, versaliserade.
I vissa kategorier från egennamn finns en antal namnbärare vilket existerar sålunda vanliga samt välkända för att detta existerar överflödigt för att märka dem tillsammans versal.
således existerar fallet tillsammans med bland annat en fåtal astronomiska objekt samt myndigheter. då detta gäller t.ex. statens affärsdrivande verk äger bruket varit vacklande. Somliga verk äger bekräftat för att deras namn (inuti ett mening) skall tecknas tillsammans med versal begynnelsebokstav, andra verk besitter bestämt gemen begynnelsebokstav på grund av identisk situation.
En sektion egennamn skrivs från hävd tillsammans avvikande versalisering: "Svenska Akademien". inom vissa fall utför även viljan mot klarhet för att man versaliserar mer än en mening, speciellt ifall inledande termen även existerar en egennamn.
Kapitälerna nyttjas för att ge texten en behagligare och mer estetisk ordbild tillsammans med gemenerna, men också där rena versaler kan anses bli för klumpigaNamn liksom börjar tillsammans med "Kungliga" brukar även ett fåtal andra termen versaliserat: "Kungliga Tekniska högskolan".
- Platser: Geografiska egennamn inklusive byggnader besitter massiv tecken, såsom huvudstaden samt götet, Stureplan alternativt Roxen, Nationalmuseum samt Colosseum. Fjärran Östern besitter massiv tecken inom båda orden, dock existerar en undantag eftersom väderstreck då dem används såsom geografiska platser, vilket Södern samt Norden, skrivs tillsammans med massiv tecken.
ifall väderstrecket existerar beskrivande äger detta små tecken, mot modell södra Sverige. Å andra sidan skrivs detta tillsammans med massiv tecken, dock själva området tillsammans små, ifall termen existerar sammansatt, mot modell Nordafrika alternativt Sønderjylland. Göta kanal samt Klippiga bergen existerar numeriskt värde modell vid flerordigt geografiska egennamn tillsammans små tecken inom detta andra ordet.
- Språk: Skrivs tillsammans med gemener, ex: svenska samt tyska. kapitäl
Däremot används start versal inom programspråk, ex: Lisp samt Python.
- Astronomi: vilket gäller himlakroppar samt astronomiska objekt skrivs solen, jorden, månen samt universum normalt tillsammans gemener, medan dem övriga, såsom venus, Tellus, Triton, Aldebaran samt Andromedagalaxen, stavas tillsammans versal.
- Rubriker samt (verk)titlar: Rubriker samt (bok)titlar skall inom svenskan tecknas liksom enstaka vanlig fras tillsammans med inledande termen inlett tillsammans ett versal tecken, övriga gemena angående ej föregående undantag gäller (till modell angående en egennamn ingår inom rubriken).
på grund av tidningar gäller dock för att dem ofta skrivs tillsammans personlig versalisering, var vanligen allt utom småord versaliserat. Exempel: Svenska skrivregler dock Östra Småland samt Nyheterna.
- Vetenskapliga artbeteckningar: Vetenskapliga artbeteckningar ärver latinets språkegenskaper. Således heter detta Anemone nemorosa då man skriver detta vetenskapliga namnet vid vitsippan inom ett svensk text.
- Företag samt organisationer: namn på ett företag samt namn vid organisationer skrivs i enlighet med svensk språkstandard tillsammans start versal på grund av namn.[4][5] Ofta avviker företag inom sin personlig informationsutbyte ifrån detta från marknadsföringsskäl.
- Myndigheter: en flertal myndigheter skrivs tillsammans med start gemen.
Undantag existerar bland andra Socialstyrelsen samt Statens kulturråd, liksom får ett versal. en klurigt fall existerar Posten (Postverket) kontra posten (postkontoret). Lokala myndigheter såsom Kulturnämnden inom Borås får stora tecken. nästa myndigheter samt instanser skrivs tillsammans start gemen:
- Politiska partier: Partier liksom på grund av tillfället existerar representerade inom Sveriges riksdag äger tidigare skrivits tillsammans med gemener, medan lokala, historiska alternativt icke-etablerade partier skrivits tillsammans med versal.
Sedan start från 2009 att föreslå eller råda något Språkrådet för att varenda partinamn skrivs tillsammans start versal[6].
- Religioner: Religioner samt livsåskådningar stavas tillsammans gemen tecken, mot modell kristendom, islam, buddhism, marxism samt falungong. Bonnierförlagens regler för typografi och sättning
Vissa rörelser, bland annat humanism samt scientologi, beskriver sig själva tillsammans versal (Humanism, Scientologi), dock detta avviker ifrån standard samt bör undvikas.
- Religiösa skrifter: Heliga skrifter inom någon tro räknas såsom boktitlar samt får massiv tecken, såsom Koranen alternativt Bibeln. Dock heter detta "en bibel" då man talar angående enstaka exemplar.
- Förintelsen: då man tillsammans Förintelsen avser nazisternas mord vid olika människogrupper beneath andra världskriget därför existerar detta en egennamn samt stavas således tillsammans med versal, mot skillnad ifrån "förintelsen" vilket existerar vilken förintelse såsom helst inom bestämd form.
- Månader, dagar samt namngivna veckor: Månader, allmänna helgdagar samt veckodagar skrivs tillsammans med gemena tecken, såsom februari, annandag påsk samt söndag.
Likaså namngivna veckor såsom stilla veckan samt påskveckan. dem flesta högtiderna samt temadagarna bör tecknas tillsammans med start gemen inom svenskan, exempelvis alla hjärtans dag, valborgsmässoafton, halloween samt lucia. detta finns dock enstaka undantag likt innehåller egennamn, liksom Kristi himmelsfärds dag samt Marie bebådelsedag.[7]Valborg samt Lucia existerar även personnamn, således då man syftar vid personer skrivs detta tillsammans start versal.
Kapitäler används främst av estetiska skäl, i de textsammanhang där fullstora versaler upplevs som klumpiga (oftast i samband med gemener)Alltså "fira valborg" då man uppmärksammar högtiden samt "fira Valborg" då man uppvaktar någon likt heter Valborg. Luciadagen tillsammans med start versal syftar särskilt vid Lucias namnsdag, medan luciadagen tillsammans med start gemen syftar vid den allmänna högtiden.[8]
- Grundämnen: Grundämnen existerar sakord samt skrivs alltså tillsammans med gemener hur ovanliga dem än existerar – guld, gallium samt gadolinium.
Däremot skrivs ständigt den kemiska beteckningen tillsammans med versal begynnelsebokstav, t.ex. Fe (järn), Au (guld) oberoende från fanns inom meningen termen förekommer.
- Personnamn: starta normalt tillsammans med versaler. Efternamnsprefixen af samt von skrivs däremot ständigt tillsammans gemen, även angående dem står inledningsvis inom enstaka fras.
till utländska namnprefix liksom de samt de la råder olika standarder till olika länder samt namn; man låter namnets bärare besluta versaliseringen.
- Durtonarter: Durtonarter stavas traditionellt tillsammans start versal, F-dur, medan molltonarter stavas tillsammans gemener, d-moll.
- Pronomen: från respekt skrivs stundom dem personliga pronomenen du samt ni tillsammans versal,[källa behövs] framför allt inom meddelande. Vid tillkomsten av text är det
Detta bruk existerar dock samtalat om, samt detta existerar ej varenda vilket uppskattar för att bli tilltalade tillsammans versal.
- Gud: Pronomen likt syftar vid Gud kunna starta tillsammans med versal, mot modell Gud skulle behärska stanna jorden ifall denne ville, Tillkomme Ditt rike. Detta gäller särskilt då Guden inom monoteistiska religioner avses.
Exempel: Min gud existerar Gud.
- Sjukdomar samt medicinska diagnoser: Dessa skrivs vanligen tillsammans med gemener, mot modell röda hund. Diagnoser uppkallade efter ett individ skrivs tillsammans med versal, mot modell Downs syndrom.
Ikea brukar tecknas IKEA inom företagets egna skrifter dock bör tecknas Ikea inom neutrala texter. då namnet består från flera mening följer man normalt företagets alternativt organisationens personlig praxis, mot modell Rädda Barnen, Nordiska Kompaniet.
Förkortningar
[redigera | redigera wikitext]Uttrycksförkortningar liksom d.v.s. samt m.a.o.
stavas liksom vanliga mening – alltså normalt tillsammans med gemener, dock tillsammans start versaler inom start från enstaka fras. (Huruvida detta inom dem visade exemplen samt analoga fall skall artikel punkter, samt angående detta bör existera blanksteg alternativt ej mellan bokstäverna existerar kontroversiellt. Ibland inkonsekvent mot samt tillsammans med inom enstaka samt identisk regelsamling.)
Det finns inga heltäckande samt allmänt vedertagna regler till versalisering från förkortningar, dock nästa riktlinjer finns tillsammans med vissa undantag:
- Akronymer såsom existerar tillfälliga alternativt från fackspråkskaraktär stavas från hävd tillsammans med versaler på grund av för att särskilja dem ifrån vanliga ord: BO, DOS, ISBN.
- Akronymer såsom ifall dem skrevs tillsammans med gemener skulle behärska förväxlas tillsammans med en vanligt mening skrivs genomgående tillsammans med versaler: LO, USA, UV.
- Akronymer likt besitter fått fotfäste inom språket normaliseras oftast mot gemener: it, tv, cd, adhd.
inom allmänhet existerar detta dock accepterat för att versalisera dem. Undantag existerar akronymer såsom läses vilket normala ord: virus, ljusstråle, prao, radar.
- Akronymer vilket utläses likt en mening (inte tecken på grund av bokstav) skrivs versalgement alternativt tillsammans små bokstäver: Ikea.[9][10]
- När detta gäller FN:s hundratals kroppsdel existerar läget förvirrat.
Man är kapabel dock urskilja enstaka trend, för att sådant likt existerar uttalbart skrivs tillsammans versal begynnelseboksav samt resten från förkortningen tillsammans med gemener: Unesco, Unicef. Förkortningar vilket existerar svåra för att uttala vilket mening skrivs tillsammans med versaler rakt igenom: UNDP, UNHCR, CCIR.
Yrkestitlar samt befattningar
[redigera | redigera wikitext]Yrkestitlar samt befattningar skrivs ständigt tillsammans med gemena tecken, även angående yrkestiteln äger ursprung inom engelskan, såsom key konto manager samt controller.
Branscher
[redigera | redigera wikitext]Branscher skrivs ständigt tillsammans gemena tecken, även angående branschens namn besitter ursprung inom engelskan, såsom life science samt private banking.
Genrer samt stilar
[redigera | redigera wikitext]Genrer samt stilar skrivs ständigt tillsammans med gemena tecken, även angående genrens namn besitter ursprung inom engelskan, såsom hiphop samt new wave.
Versalisering inom andra språk
[redigera | redigera wikitext]Danska
[redigera | redigera wikitext]I danskan följde man fram mot 1948 identisk principer liksom inom tyskan (se nedan). Numera skriver man vid en sätt vilket mer liknar dagens svenska.[1]
Engelska
[redigera | redigera wikitext]Substantiv samt egennamn
[redigera | redigera wikitext]Följande mening samt ordgrupper skrivs tillsammans start versal:[11]
- pronomenet I ('jag')
- egennamn, även God, the Lord ('Gud', 'Herren') tillsammans med flera
- namn vid veckodagar samt månader
- titlar vid personer, mot modell Mister Smith
- nationaliteter samt språk
Rubriker samt titlar
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde sätt för att notera rubriker samt titlar inom engelskan: title case samt sentence case.
I title case används massiv begynnelsebokstav på grund av inledande samt sista termen samt till samtliga mening vilket ingår inom rubriken utom föremål eller textstycken (a, an, the), koordinerande konjunktioner (and, but, for, nor, or, so, yet) prepositioner tillsammans färre än fem tecken, infinitivmärkeetto samt as ifall detta följs från en substantiv.
inom mening likt satts samman tillsammans med bindestreck existerar huvudregeln för att båda besitter massiv begynnelsebokstav (Twenty‑One). Undantag existerar till detta inledande för att led likt ej existerar inledande ledet inom sammansättningen skrivs tillsammans små begynnelsebokstav angående detta existerar en småord vilket skrivs tillsammans med små tecken då detta uppträder självständigt (Step‑by‑Step), till detta andra för att kombinationer var inledande ledet existerar en prefix liksom ej existerar en självständigt mening äger små begynnelsebokstav vid andra sammansättningsledet (Anti-inflammatory), samt på grund av detta tredjeplats för att kombinationer var inledande ledet består från endast ett tecken besitter små begynnelsebokstav vid andra ledet (T‑shirt).
Formatet title case existerar standard inom amerikansk engelska[12] samt existerar många väl spritt inom titlar vid filmer samt litterära verk.[11]
Prepositioner såsom existerar ett sektion från vanligt förekommande predikatsuttryck (med betonad preposition) såsom Go On, Come On samt Show Up versaliseras dock.
Sentence case existerar vanligt inom engelska utanför Nordamerika. detta innebär för att rubriken alternativt titeln skrivs likt enstaka vanlig fras, detta önskar yttra inledningsordet versalt samt resten vilket inom enstaka vanlig fras, mot exempel: As inom lay dying.
Förkortningar
[redigera | redigera wikitext]Bruket existerar olika inom brittisk engelska samt amerikansk engelska.
Anledningen till att en ingress används är för att läsaren snabbt ska kunna få en sammanfattning av innehållets art eller att den på något sätt ska locka med sig läsaren i textenExempel: "voltage standing wave ratio" blir v.s.w.r. inom England dock VSWR inom USA.
Yrkestitlar samt befattningar
[redigera | redigera wikitext]En yrkestitel skrivs versalgement angående den står direkt före alternativt efter namnet vid den liksom innehar titeln, exempelvis our Sales Director, John Smith alternativt John Smith, Sales Director.
inom samtliga andra fall skrivs yrkestiteln tillsammans med gemena tecken, mot modell The company will recruit a new sales director this year.
Franska
[redigera | redigera wikitext]Versalisering inom fransk text följer inom upphöjd grad identisk grundregler vilket inom svenskan. Dock finns skillnader ej minimalt inom start från enstaka fras/titel/rubrik.
angående enstaka rubrik alternativt titel inleds tillsammans bestämd nyhet, bör nästa mening versaliseras.
I flera egennamn vilket består från ordsammansättningar versaliseras endast detta efterställda huvudordet.[13] Således skrivs detta franska termen på grund av jultomtepère Noël samt enstaka väg inom Parissom rue dem Provence.
Tyska
[redigera | redigera wikitext]I tyskan versaliseras substantiv.[1] Däremot versaliseras ej andra mening, sålunda länge dem ej existerar egennamn.
SI-enheter
[redigera | redigera wikitext]SI-enheter skrivs gement då dem skrivs ut, mot modell meter, newton samt farad tillsammans undantaget grad Celsius var grad alternativt grader skrivs gement dock detta efterföljande Celsius tillsammans start versal.
Förkortningarna inleds tillsammans versal på grund av enheter såsom namngetts efter personer – newton blir N, farad (av Faraday) blir F samt grad Celsius blir °C. Övriga enheter förkortas tillsammans med små tecken, exempelvis meter blir m samt kort tid blir s. en undantag existerar liter vilket inom bland annat medicinsk vård förkortas L på grund av för att undvika förväxling tillsammans med siffran 1.
Prefixförkortningar såsom innebär någonting liksom existerar mindre än alternativt högst tusen gånger större än den definierade enheten skrivs ut tillsammans med gemener (k på grund av kilo, c till centi, μ till snabbkokare tillsammans flera) (tidigare användes dock D till deka). Förkortningar liksom innebär någonting såsom existerar större än tusen gånger den definierade enheten förkortas tillsammans versal (M på grund av mega, G på grund av giga, T på grund av tera, tillsammans med flera).