Prata ivrigt för sin sak

PRATA pra3ta2, v. -ade; o. (i förb. pratas vid) PRATAS pra1tas, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING (tillf.; DN(B) ,nr , s. 3); PRATARE, PRATERSKA, titta avledn.; jfr PRAT, sbst.1

tala; inom sht dels angående anförande nära diskussion l. inom vanlig samtalston l. anförande tillsammans lätt, vardaglig prägel, dels ngt nedsättande, symboliskt talet ss. mindervärdigt inom en l. annat avseende (se särsk. a γ, c, d, e); inom anv. tillsammans med pluralt subj.

ofta liktydigt med: samtala, talas vid; jfr PLADDRA, RESONERA, SLADDRA, SNACKA;dels intr., dels (i vissa anv.) tr. (se särsk. a, e). Prata tillsammans med ngn ifall ngt. Sitta samt prata. Arvidi 51(; utan angiven bet.). RARP 8: (). Någre pratade ifall sin härkomst samt höga Släkt. Dalin vred. 1: (, ). (Sven Duva) lät dem prata, stod helt lugn samt redde saken så: / Om jag (osv.) .

Runeberg 2: 52(). Prata ej inom (kort-)spel! Strix , nr 26, s. 8. oss diskuterade ej, oss bara satt samt pratade inom största allmänhet. SvD(B) , nr 19, s. &#x; jfr IN-,KALL-,NATT-,SMÅ-PRATAsamt LÄTT-PRATAD.&#x; särsk.

a) tr. (jfr e); jfr SÄGA,YTTRA,DRYFTA, v.,BERÄTTA.

α) tillsammans med obj. bestående från en allmänt neutralt pron. (i sht vad) l.

ett bisats inledd från vad. Lagerbring 1Hist. 1: (). Hvad inom Herrans namn pratar han?

Blanche Hitt. 31(). Den liksom pratar många, ljuger äfven många. Granlund Ordspr.(c. ). Nordström Landsortsb. ().

β) (mera tillf.) tillsammans mening l. dyl. ss. obj. för tillfället .. bör oss prata en förtroligt mening tillsammans buteljen. Carlén Rosen (). denna kunna prata nitton mening vid dussinet. Granlund Ordspr.(c.

).

γ) tillsammans innehållsobj. symboliskt en visst slags anförande, särsk. meningslöst l. dumt l. värdelöst anförande, inom liknande uttr. vilket prata dumheter, strunt, skräp, smörja, persilja, gallimatias; jfr d, e, f. Säfström Banquer. N 3 b(). idag pratar ni strunt igen. Wingård Minn. 1: 47(). han pratade persilja.

Wetterbergh Selln. (). Prata ej smörja. Olsson BlåUndr. 47(). särsk. (&#x;) inom uttr. prata historier, informera historier. Fischerström Mäl. 56().

δ) tillsammans obj. symboliskt detta kurs liksom dryftas. dem pratade politik kurera aftonen. Efter denna akademiska konstproduktion prata oss poesi mot dess klockan .. existerar 9. Edholm C15T 56().

(De) pratade vegetabilier. Hedberg Räkn. ().

ε) (vard.) tillsammans obj. symboliskt tungomål. Prata Tyska. Rosenstein 3: (). Auerbach().

ζ) tillsammans obj. o. bestämning vilket anger resultatet; särsk. (numera bl. tillf.) inom liknande uttr. likt prata ngn full, prata ngns öron att vara berusad eller övermättad o. d., prata därför många tillsammans med l.

på grund av ngn för att han blir fylld (o. påvärkad) från vilket liksom sagts; prata sju stugor att vara berusad eller övermättad, prata oerhört många. han .. pratade mig full ifrån morgon mot afton. Dahlgren Herrgårdssl. (i handl. fr. ). han kommer samtliga dagar samt pratar mina öron att vara berusad eller övermättad.

Nordforss(). denne .. pratade sju stugor att vara berusad eller övermättad. Runeberg ESkr. 1: (). Laura pratade hon snart litet munter igen. Knorring Förh. 2: (). Werin Brontë Blåst 35().

η) (&#x;) tillsammans direkt anföring ss. obj.: yttra, yttra; jfr e slutet. Intet kommer tu inom himmelen, at tu läs samt pratar, Herre, Herre. Swedberg Ungd. ().

b) inom vissa stående uttr.

o. förb. (jfr a ζ), t. ex. prata inom vädret, yttra ngt liksom saknar all bas l. ngt vilket detta icke existerar ngn fras tillsammans l. likt existerar dumt l. nonsens o. d.; prata inom nattmössan, icke riktigt känna till vilket man säger, yttra ngt fullkomligt barockt l. dumt (se NATT-MÖSSA 1 b); prata bredvid mun(nen), titta BREDVID inom 1 c,MUN, sbst.1 4 a; prata inom mun(nen) vid varandra, ifall numeriskt värde l.

flera personer: prata vid enstaka gång; jfr munhåla, sbst.1 4 j; prata inom sömnen, prata inom sömnen. Dalin Hist. III. 1: (). Alldeles tydlig existerar, för att han pratat inom vädret, utan för att känna till hvad denne talade angående. sekretessavtal , nr , s. 4. dem pratade inom munhåla vid varandra. Lagerkvist dryckesställe.

19(). &#x; särsk.

α) (&#x;) prata ur skolan, skvallra ur skolan ; jfr e. Deleen Meidinger (). Fryxell Ber. 7: (; efter handl. fr. ).

β) (&#x;) prata till skålen.

α') hålla skåltal. SKN , s.

β') prata på grund av sin existera l. dyl. Schulthess ().

c) inom mer l. mindre klar motsättning till: handla.

Janson CostaN 2: 96 ()

Linné Bref inom. 2: (). detta pratas på grund av många samt handlas på grund av litet. SvD(A) , nr , s. 6.

d) angående grundlöst l. orimligt l. barockt l. dumt tal; jfr a γ, b.

α) (mera tillf.) ss. vbalsbst. -ande; inom uttr. lösligt pratande o. d. Segerstedt Händ. 15(, ).

β) (vard.) inom fraser liksom användas till för att ge formulering åt en (värkligen menat l.

bl. låtsat) avvisande från vilket ngn sagt, t. ex. å prata, (så) ni pratar, prata ej, vilket pratar ni. (Fredrik) besitter gjort sina föräldrar den allrastörsta sorg! .. Åh prata. Almqvist Col. 27(). detta fanns ju likt en bröllopsbord detta här! .. ni pratar, du! kurrade denna. Sjödin StHjärt. ().

e) ifall anförande såsom utgöres från skvaller l.

rykten o. d.; ofta tr., tillsammans en allmänt neutralt pron. ss. obj.; jfr a γ samt prata, pratar ständigt därför många, besitter sålunda många för att prata ifall. Ge människor ngt för att prata ifall. denne bryr sig ej ifall vilket människor pratar. Björn Vestind. 63(). Hetty säger, för att människor pratar på denna plats inom huset ifall Rika, samt denna tecknade hän åt berg Örrings boende.

Ullman FlickÄra (). detta kunde undras vad denna gjorde denna plats. detta kunde börja pratas. Beijer BritaGrossh. (). &#x; särsk. (tillf.) ss. anföringsverb: (ryktesvis) säga; jfr a η. Björn Besynn. 67().

f) föra skrytsamt l. storordigt anförande o. d., skrävla, skryta; numera bl. ngn gg, tillf., inom uttr. prata stort. Hafwer man icke hördt monga tillsammans med massiv förmätenhet prata.

Swedberg Dödst. (). Prata stort. MoB 1: ().

g) oeg. l. bildl., angående fågelläte likt liknas nära prat. Snart derefter började bofinken prata samt småträta. Törneros (SVS) 1: (). Forsslund vilt ().

Särsk. förb. (i allm. ngt vard.): PRATA AV10 4. jfr avprata.

1) (numera bl. tillf.) gm prat locka l. lura från (ngn ngt).

Borg Luther 2: ().

2) inom uttr. prata ngt från sig o. d.

a) prata således för att l. mot dess man blir fri ifrån ngt. Fick denne bara prata af sig sin tankespänning. Öberg kraft. 1: ().

b) prata sålunda för att man mister ngt; särsk. inom uttr. prata huvudet från sig (jfr skalle 1 g). Palmblad Nov. 2: (, ). &#x;

PRATA BORT10 4. jfr bortprata.

1) prata sålunda för att l.

mot dess man blir fri ifrån (ngt); gm sitt prat anlända (ngt) för att försvinna. Tegnér (WB) 9: (). Ni besitter .. förmågan för att prata försvunnen den sämsta misstämning. Janson CostaN 2: 96().

2) resonera försvunnen (faktum, fel o. d.). Knorring Torp. 2: 93(). Faktum gick ej för att prata försvunnen. Fogelström Somm. ().

3) (numera bl.

tillf.) göra bort (ngn) tillsammans med sitt prat (så för att han icke äger ngt för att komma tillsammans med l. icke längre kunna reda sig l. dyl.) Andersson, såsom icke gerna låter prata försvunnen sig då han äger någon handel till grabb. Wingård Minn. 3: (). Sundén().

4) (tillf.) gm prat ett fåtal ngn för att köpa l.

övertaga (ngt). Högberg Utböl. 1: 57().

5) förnöta l. bortöda l. fördriva (tid) tillsammans prat, tillbringa (ngt) beneath prat.

Holmberg 2: 9(). dem .. prata försvunnen sin dygn.

Ni har

TurÅ , s. &#x;

PRATA EMOT10 04 l. MOT4. (numera bl. tillf.) yttra l. prata mot. CAEhrensvärd skrivelse 1: (). &#x;

PRATA ifrån, titta prata ifrån. &#x;

PRATA FÖR10 4.

1) (mera tillf.) prata på grund av l. övertala (ngn) o. d. Lagerbring 1Hist. 4: ().

2) (&#x;) utföra (en dam) sin kur (med vackra mening o. d.). Möller 1: ().

&#x;

PRATA I10 4. inbilla l. sätta inom (ngn ngt). Knorring Torp. 1: (). Nordström Amer. ().

Betydelse: Ihärdig och lifvad af ifver; (om sak) ganska trägen

&#x;

PRATA IFRÅN10 04 l. FRÅN4.

1) avhända (ngn ngt) gm prat. Lagerbring 1Hist. 4: ().

2) inom uttr. prata sig ifrån ngt l. ngt ifrån sig, prata sig fri ifrån ngt, gm prat laga därför för att man undgår ngt. Weste(). Runeberg 4: ().

3) (mera tillf.) inom uttr. prata ifrån sig, yttra (allt) vad man besitter vid hjärtat, prata ut.

strindberg Kamm. 4: 20(). &#x;

PRATA IHJÄL10 alldeles utmattad ut (ngn) tillsammans sitt prat. Wetterbergh Penning. (). jfr ihjälprata. &#x;

PRATA IKULL, KULL, titta prata omkull. &#x;

PRATA MOT, titta prata emot. &#x;

PRATA OM10 4. prata angående, informera. Nordforss(). Liljecrona RiksdKul. (). &#x;

PRATA OMKULL10 04 l. IKULL04 l.

KULL4. inom ett samtal l. dyl. alldeles göra bort (ngn) tillsammans med sitt prat (gm för att vederlägga hans argument l. förvirra honom således för att denne icke längre förmå reda sig o. d.). Törneros Bref 2: (c. ). SvD(A) , nr , s. kullprata. &#x;

PRATA PÅ10 4. vandra vid tillsammans sitt prat, gå vidare för att prata. Hedenstierna Jönsson 57().

&#x;

PRATA UT10 4.

1) (&#x;) (ut)säga (ngt); sjunga ut tillsammans (ngt). ifall jag pratar ut hvad såsom existerar sannt, samt hvad jag tänker. Bremer namn (). för att ett fåtal prata ut sin förargelse. strindberg Fagerv. ().

2) yttra (allt) vad man besitter vid hjärtat, prata ut. Björn Okände 79(). oss erhålla väl riktigt prata ut, då oss råkas.

Fröding meddelande (). &#x;

PRATAS VID10 4. talas nära, samspråka. Envallsson ÄdelmBönd. 17(). han samt Brunell gick undan till för att pratas nära. Olsson Nye ().

Ssgr, titta prat, sbst.1 ssgr.

Avledn.: PRATARE, m.||ig. individ likt pratar; inom sht förr äv.: pratmakare; numera företrädesvis ss. senare led inom ssg. SedolärMercur. 1: nr 8, s.

2(). ett talträngd samt narraktig pratare. Hof Underr. 32(). jfr (med oklar bet.): (Kläder rekvireras) på grund av Dwärgen Hanschen .. till dahlegåssen mot een dahlklädningh .. till lille Prataren mot 2:ne långa råckar m. m. KlädkamRSthm , s. b.Därs. , s. stor-pratare. &#x;

PRATERSKA, f. kvinna vilket pratar; inom sht förr äv.: pratmakerska; numera företrädesvis ss.

senare led inom ssg. Palmfelt Molière 82(). Eurén Kotzebue Orth. 2: 30(). jfr stor-, telefon-praterska. &#x;

PRATIG, adj. [jfr sv. dial. o. nor. dial. pratug, holl. pratig; möjl. äv. för att hänföra mot prat, sbst.1] (vard.) pratsam; äv. angående anförande o. d.: mångordig. SvLekar(GAAkad.) 1: 97(c. ). Lars Andersson, likt plats ett från dem pratigaste inom klassen.

Lundh EvLustg. ().

Gratis att använda

jfr stor-pratig.

Avledn.: pratighet, r. l. f. (vard.) pratsamhet. Heerberger NVard. 93(). &#x;

PRATSAM, adj.

förmågan att prata bort den värsta misstämning

[jfr nor. pratsam, holl. praatzaam; möjl. äv. för att hänföra mot prat, sbst.1] vilket pratar gärna (o. mycket), språksam, talför; meddelsam; motsatt: tystlåten; äv. ifall ngns sätt l. humör o.

Synonymer till

d. Serenius Rr 4 a(). Pratsam tunga förtalar sig ofta. Granlund Ordspr.(c.

1) prata så att l

). Den alkoholkonsumerande .. blir pratsam samt högröstad. Bolin VFöda (). Värdinnan, likt fanns vid pratsamt humör. Tjerneld RödAmar. 71(). särsk. ifall skriftlig skildring, stil o. d.: mångordig, svassande l. dyl. 3SAH LIX. 3: (). Åtminstone blevo svaromålen ibland mera pratsamt vidlyftiga än likt fanns strängt nödvändigt. GHT , nr 14, s.

Avledn.: pratsamhet, r.

l. f. språksamhet. Serenius Rr 4 a(). Krusenstjerna Pahlen 5: ().