Vilket typsnitt ska man använda i uppsats

L&#;r dig nedteckna vetenskapligt. H&#;r f&#;r ni råd samt strategier f&#;r för att förbättra ditt skrivande.

Skrivråd samt språkhjälp

Kompendium angående akademisk text

I detta här kompendiet äger oss samlat råd samt konkreta råd angående akademiskt skrivande, framför allt skrivande från uppsatser.

ni får bland annat känna till vad vilket menas tillsammans med akademisk ord, hur ni planerar samt strukturerar ord samt vilket såsom kännetecknar akademiskt språk:

Att nedteckna akademisk skrivelse ( kB)

Fraser inom akademiska texter – länktips 

Vid akademiskt skrivande behöver ni formulera dig så för att dina resonemang bör bli tydliga.

ni använder då ofta fraser liksom är specifika för just akademisk text. Här finns många utmärkt råd liksom är kapabel hjälpa dig inom ditt skrivande: 

Frasbanken (Karolinska institutet Universitetsbiblioteket)

Skrivande - några råd samt exempel

• Att uttrycka framtid

  I svenskan finns detta olika sätt för att uttrycka för att något sker inom framtiden.

  detta såsom skiljer dem olika uttryckssätten åt existerar angående dem förhåller sig neutralt mot den framtida händelsen alternativt ifall dem signalerar exempelvis enstaka förutsägelse, intention alternativt uppmaning.

  Verb inom presens + tidsadverbial såsom uttrycker framtid

  • När kommer du?
  • Jag gård mot London inom morgon.
  • Om numeriskt värde veckor börjar jag vid mitt nya jobb.

  Verb inom presens + kontext vilket inbegriper framtid

  • Tror ni för att detta blir världsfred någon gång?
  • Alla förväntar sig för att dem får enstaka trygg ålderdom.
  • Jag hoppas för att allt löser sig mot detta bästa.

  Kommer för att + infinitiv (med ett innebörd från förutsägelse alternativt en antagande ifall enstaka incident inom framtiden)

  • Det kommer för att regna kurera veckan.
  • Jag kommer för att sakna dig!
  • Vi kommer för att behöva en större bostad ifall oss får fler barn.

  Tänker + infinitiv (med ett innebörd från intention alternativt planering)

  • Lisa tänker studera tyska nästa termin.
  • Jag tänker inte någonsin mer förtära kött.
  • Vad tänker ni utföra tillsammans kniven?

  ska + infinitiv (med enstaka innebörd från skyldighet, tvång, uppmaning alternativt för att talaren besitter fått sin kunskap ifrån någon annan)

  • Han bör erhålla nya ansvarsområden inom företaget.
  • Det bör visst nederbörd av snö inom morgon.
  • Från samt tillsammans med inom solens tid bör samtliga medarbetare föra statistik ovan vilket dem utför beneath ett arbetsdag.

• Obest&#;md produkt alternativt artikell&#;s form?

  Lärare alternativt enstaka lärare?
  Efter verben vara, bli, utses, utnämnas samt väljas står vissa substantiv utan skrivelse då dem betecknar ett samling alternativt kategori likt någon tillhör.

  De viktigaste är:

  • yrke
  • andra sysselsättningar
    • Hon existerar skidåkare.
    • Hon existerar frimärkssamlare.
    • Hon utsågs mot ordförande inom kväll.
  • rang, titel
  • ideologi
  • parti
  • religion
  • nationalitet

  Men angående betydelsen blir individuell samt beskriver hur någon existerar måste man nyttja artikel. detta gäller angående substantivet besitter en adjektiv före:

  • Hon existerar ett skicklig lärare.

  Detsamma gäller ifall beteckningen följs från ett relativsats:

  • Hon blev ett författare, vilket stred till kvinnans rätt.

  Observera för att enstaka sektion substantiv uttrycker värderingar snarare än gruppmedlemskap.

  dem måste äga artikel:

  • Hon existerar en geni. (Hon existerar lika smart vilket en geni.)
  • Hon existerar ett apa. (Hon beter sig likadant vilket enstaka apa.)

  Vissa substantiv kunna man förstå vid numeriskt värde olika sätt:

  • Hon existerar spelare. (Hon agerar betalkort, spel etc.

    likt yrke.)

  • Hon existerar ett spelare. (Hon tycker ifall för att spela.)
  • Hon existerar tjuv. (Hon försörjer sig vid för att stjäla.)
  • Hon existerar ett tjuv. (Hon existerar oärlig samt stjäl – enstaka alternativt upprepade gånger.)
  • Jag existerar ej affärsman. (Jag besitter en annat yrke: "Jag existerar ej affärsman, utan lärare.")
  • Jag existerar ej ett affärsman.

    (Jag lyckas inte någonsin tjäna valuta vid någonting.)

• Ordf&#;ljd inom huvudsatser samt bisatser

  Svenska språket följer bestämda regler till ordföljden inom huvudsatser samt inom bisatser. Därför förmå man producera särskilda satsscheman liksom visar inom vilken ordning orden oftast kommer. inom ordlistan hittar ni förklaringar mot begreppen inom satsschemat.

  En huvudsats existerar enstaka fullständig sats likt innehåller minimalt en subjekt samt en finit verb.

  Huvudsatsen kunna isolerad forma ett begriplig mening:

  Bisatsen däremot existerar ett sektion inom huvudsatsen.

  I det här kompendiet har vi samlat råd och konkreta tips om akademiskt skrivande, framför allt skrivande av uppsatser

  Därför är kapabel den ej stå isolerad utan kräver enstaka huvudsats. ett bisats förmå stå både före samt efter sin huvudsats. inom exemplet nedan står bisatsen före sin huvudsats:

  Det går för att variera ordföljden inom ett huvudsats genom för att placera olika delar från satsen vid fundamentplatsen. detta finita verbet hamnar dock ständigt direkt efter fundamentet.

  ett sektion mening samt formulering såsom anger period, plats, sätt alternativt omständighet (dvs. adverbialet) kunna ibland även stå inom fältet på grund av satsadverbial.

  I start från huvudsatser samt mellan dem kunna detta finnas:

  • konjunktioner/bindeord: och, samt, respektive, alternativt, dock, fast, utan, ty, på grund av, så
  • konjunktionella adverb: också, dessutom, därtill, likaså, vidare, dels–dels, dock, annars, inom varenda fall, nämligen, snarare, ändå, ju, alltså, således, därför, följaktligen
  • konjunkt.

    adv. + konj: både–och, såväl–som, ej bara–utan även, antingen–eller, varken–eller

  Ord såsom ej är kapabel inleda enstaka fras existerar exempelvis:
  absolut, ej, ej, förstås, gärna, ju, nämligen, även, ogärna, verkligen, väl

  • Förstås kunna granskning utföras vid fler än en sätt.

    (fel)

  • Också måste eleverna äga passage mot vuxna vid rasterna. (fel)

  Här är kapabel man välja för att inleda tillsammans med en annat satsadverbial:

  • Naturligtvis förmå granskning utföras vid fler än en sätt.
  • Dessutom måste eleverna äga resurs mot vuxna vid rasterna.

  Det existerar även möjligt för att flytta fram satsadverbialet inom satsen:

  • Undersökningen är kapabel förstås utföras vid fler än en sätt.
  • Eleverna måste äga även äga resurs mot vuxna vid rasterna.

  Satsschemat på grund av bisatser ser ut således här:

  Bisatser inleds tillsammans med en bindeord, således kallade bisatsinledare.

  Dessa är kapabel bestå av:

  • subjunktioner: att, därför för att, till för att, genom för att, sålunda för att, trots för att, utan för att, eftersom, fastän, ifall, innan, medan, då, ifall, då
  • frågeord: vad, vem, vilken/vilket/vilka, då, fanns, vart, hur, varför, hur flera, varifrån
  • relativa pronomen: som, vars
  • relativa adverb: där, dit

  I bisatser kommer ALLTID

  • subjektet före detta finita verbet:
    Maria går.
  • satsadverbialet före detta finita verbet:
    för att Maria ej gick.

  Kanske känner ni mot BIFF-regeln: inom bisatser står "inte" före detta finita verbet.

  Läs mer angående ordföljd inom huvudsatser samt bisatser i:
  Funktionell svensk grammatik () från Maria Bolander, Liber
  Handbok inom svenska såsom andraspråk () från Claes Garlén samt Gunlög Sundberg (utarbetad från Språkrådet), Norstedts

• Ordf&#;ljd inom indirekta fr&#;gor

  Direkta problem att diskutera existerar huvudsatser.

  dem innehåller antingen en frågeord (när, plats, hur etc.) alternativt förmå besvaras tillsammans med ja alternativt nej.

  • Var ligger biblioteket?
  • Ligger biblioteket inom närheten?

  En omväg fråga däremot inleds från mot modell Jag fråga, Vet du samt innehåller bisatser, var subjektet ständigt kommer före verbet, sålunda kallad linjär ordföljd.

  (Jämför tillsammans med dem direkta frågorna inom exemplet ovan, var verbet kommer före subjektet.)

  • Jag fråga fanns biblioteket ligger.
  • Jag behöver känna till ifall biblioteket ligger inom närheten.

  Indirekta problem att diskutera existerar vanliga inom text samt skapar ett formellare ton än direkta frågor.

  • Det äger ännu ej avgjorts vem såsom besitter skrivit den bästa uppsatsen samt vilket kostnad vinnaren får.
  • När priset delas ut samt vad detta består från vet ingen inom dagsläget.

  Tänk vid nästa inom indirekta frågor:

  • Sätt subjektet före verbet.
    • Jag önskar känna till + då + denne kommer.
    • Jag fråga + ifall + denne kommer.

  • Fyll subjektets område. ifall frågeordet existerar subjekt inom den direkta frågan – lägg mot som: vem vilket, vilken/vilket/vilka vilket, vad liksom, hur flera såsom, hur många såsom.
    • Hur flera kommer inom morgon?

      –> Jag fråga + hur flera + såsom kommer inom morgon.

    • Läraren undrade + vilket + såsom hände vid rasten.

  • Ändra individ samt verbtempus nära behov.
    • Var bor du? –> denna frågade mig plats + jag bor/bodde.

  • Använd punkt inom stället på grund av frågetecken.
    • När flyttade du?

      –> denna ville känna till + då + jag flyttade.

  • Men: Vet ni + då + ni flyttade? (Detta existerar enstaka omväg fråga, dock eftersom den förmå besvaras tillsammans ja alternativt nej bör den tecknas tillsammans frågetecken.)

• Ordf&#;ljd samt informationsstruktur

  En betydande regel inom svenskans ordföljd existerar för att detta tidsböjda verbet bör stå vid andra lokal inom satsen (se Ordföljd inom huvudsatser samt bisatser):

  Bortsett ifrån denna regel existerar detta möjligt för att variera ordföljden inom satsen.

  Hur ni strukturerar orden beror vid vad vilket redan besitter sagts, vad läsaren redan vet alternativt vilken kunskap ni önskar lyfta fram.

  Känd kunskap inom start, färsk inom slutet

  Oftast startar man enstaka fras tillsammans resultat såsom redan existerar känd på grund av läsaren samt avslutar tillsammans upplysning såsom existerar fräsch.

  detta likt plats nytt inom den föregående meningen blir känt inom nästa.

  En uppsats som kopieras upp blir däremot precis som den är vid inlämningstillfället, det vill säga: författaren lämnar in ett tryckfärdigt original

  vid därför sätt kopplas slutet vid ett fras mot start vid nästa, vilket skapar ett struktur likt fullfölja informationen enkel för att följa.

  För för att behärska presentera färsk, okänd alternativt speciell kunskap senare inom meningen existerar detta vanligt för att inleda tillsammans med detta alternativt detta är/var på det sättet är kapabel man placera den nya informationen senare inom meningen.

  • Det finns ingen tidigare undersökning inom detta denna plats ämnet. [I stället för: ingen tidigare undersökning finns inom detta denna plats ämnet.)
  • Det existerar viktigt för att illuminera ämnet ifrån olika håll. [Istället för: för att illuminera ämnet ifrån olika håll existerar viktigt.]
  • Det existerar ej dem anställda såsom små frukter från växter ansvaret till företagets förluster. [I stället för: dem anställda små frukter från växter ej ansvaret på grund av företagets förluster.]

  Ett annat sätt för att ändra informationsstrukturen inom enstaka fras existerar för att nyttja en verb inom passiv form.

  • Styrelsen utnämnde Ali mot protokollförare.

    –> Ali utnämndes mot protokollförare från styrelsen. –> mot protokollförare utnämndes Ali.

• Platsh&#;llartv&#;nget inom svenska

  För för att ett sats bör uppfattas precis måste den innehålla både en subjekt samt en tidsböjt verb ( läser, läste). på grund av för att inga luckor bör uppstå inom satsen fyller år man ibland dessa platser tillsammans mening vilket saknar personlig innebörd ( det).

  Svenskan besitter alltså både en således kallat subjektstvång samt en verbtvång.

  a) Subjektstvång
  I dem flesta satser behövs en subjekt.

  angående en naturligt subjekt saknas används termen detta inom stället.

  • Det snöar.
  • Regnar detta ej längre?
  • Det bör bli skönt tillsammans semester.
  • Känns detta förbättrad idag då ni äger skiljt er?

  När man önskar presentera fräsch kunskap senare inom satsen startar man tillsammans termen det.

  • Det sitter ett lapp tillsammans med instruktioner vid anslagstavlan.

  Om subjekt saknas inom indirekta problem att diskutera använder man termen som.

  Frågeordet vem existerar bisatsinledare.

  • Vem kommer inom morgon? –> Jag fråga vem som kommer inom morgon. [indirekt fråga]

  b) Verbtvång
  Det finita (tidsböjda) verbets lokal får ej artikel tomt. Därför använder man ibland ganska betydelsetomma verb såsom artikel, bliva (bli) alternativt utföra liksom ersättningsverb samt platshållare.

  • Skriver utför den likt äger något för att berätta.
  • Instruerade gjorde företagets chefstekniker. [Den denna plats typen från meningskonstruktion utför för att händelsen (= verbet) får större fokus än personen såsom agerar.]

  Ett undantag existerar koordinerade fraser samt satser var både subjekt samt finit verb är kapabel uteslutas angående dem existerar identiska inom dem satser vilket samordnas. vid sålunda sätt slipper man upprepa identisk mening flera gånger inom satsen.

  Fraser samt satser tillsammans med identisk grammatiska struktur är kapabel samordnas tillsammans mening såsom och, samt, alternativt, utan alternativt men.

  • Politikern talade samt (politikern) visade bilder bota kvällen.
  • Åhörarna sa för att dem varken blev uttråkade alternativt (blev) trötta.

• Skillnaden mellan preteritum samt perfekt

  För för att uttrycka för att något redan besitter hänt förmå man antingen nyttja preteritum (imperfekt) alternativt perfekt.

  dem numeriskt värde formerna används vid olika sätt.

  Preteritum används på grund av för att förklara enstaka avslutad incident inom förfluten tidsperiod, då man tänker vid ett bestämd tidpunkt. Ofta finns detta inom dessa satser en exponerad tidsadverb såsom visar vid dåtid, mot modell då, för fem minuter sedan, inom morse, inom går, inom somras, förra året, .

  • Jag flyttade distansarbete
  • I går städade jag mitt skrivbord.

  Perfekt används på grund av för att förklara något vilket äger skett nära ett obestämd tidpunkt inom förfluten period.

  Perfekt beskriver ett papper vilket besitter anknytning mot nuet. Tidsadverb liksom ofta finns inom dessa satser existerar nu, inom ljus, den denna plats sommaren, inom tid, den denna plats veckan, detta denna plats året.

  • Nu besitter jag väntat vid dig inom tre timmar!
  • Den denna plats veckan äger oss arbetat starkare än vanligt.

  Perfekt beskriver en status alternativt enstaka papper vilket äger resulterat inom enstaka viss kunskap hos ett person.

  • Tanya äger bott inom Köpenhamn, sålunda denna är kapabel visa oss runt inom staden.

  Perfekt används på grund av för att förklara enstaka papper såsom påbörjats inom förfluten period dock liksom ännu existerar aktuell.

  • Jag äger bott inom götet inom 20 tid samt jag trivs många bra.

  Perfekt används till för att uttrycka för att något besitter skett nyligen.

  Det vanligaste är att man går upp ett par grader i storlek för rubriken (18p för nivå 1 och 14p för nivå 2 kan vara lämpligt), Eventuellt kan man också sätta den i fet stil

  denna plats använder svenskan ofta termen just.

  • Jag äger just flyttat mot Göteborg.

• Substantiv tillsammans med best&#;md betydelse

  Substantiv tillsammans bestämd innebörd – känd referent
  Bestämd struktur från substantiv använder man tillsammans med innebörden du vet vem alternativt vad jag talar om.

  samtliga inom kommunikationssituationen vet alltså vilken referent man talar ifall. Denna referent förmå existera känd från olika anledningar.

  1. Referenten äger omtalats tidigare:
     Lena äger både en bostad samt enstaka sommarstuga. Huset besitter denna köpt samt sommarstugan besitter denna ärvt.
  2. Referenten kunna pekas ut inom talsituationen:
     Vem ansvarar till för att den denna plats kaffeautomaten fungerar?
     (Personerna står framför kaffeautomaten samt tittar vid den samtidigt.)
  3. Referenten existerar isolerad inom sitt stöt inom sammanhanget:
     Kronprinsessan äger äntligen blivit mamma.
     (Vi äger enstaka kronprinsessa liksom existerar unik inom land på grund av tillfället.)
      Det finns många likt tyder vid för att miljön existerar inom fara.
     (Vi människor delar ett samt identisk miljö.

     detta finns ingen ytterligare miljö för att oroa sig för.)

  4. Referenten existerar underförstådd alternativt självklar inom sammanhanget:
     Hunden sprang snabbt iväg. Tassarna gjorde avtryck inom sanden.
     (Det existerar självklart för att hundar äger tassar.)
     Då fortsätter oss för att städa inom morgon.

     förmå ni ta tillsammans dig dammsugaren då?
     (Det existerar naturligt för att nyttja ett rengöringsapparat då man städar.)

  5. Referenten existerar ett art, typ, sort, ras alternativt liknande:
     Många existerar rädda på grund av vargen.
     Tv:n kunna existera många viktig till utan sällskap människor.
     (Här handlar detta angående ett kategori från företeelser – djurarter respektive tekniska apparater – samt ej angående enstaka individer alternativt föremål.)

  Olika sätt för att visa för att en substantiv besitter bestämd betydelse
  Man förmå signalera bestämd innebörd hos en substantiv är kapabel tillsammans hjälp från olika markörer.

  Tillsammans tillsammans ett sektion liknande markörer används substantiv inom bestämd form eller gestalt. tillsammans med vissa andra markörer används inom stället substantiv inom obestämd form.

  • Bestämdhetsmarkörer till substantiv inom bestämd form eller gestalt tillsammans med bestämd innebörd
    • bestämd nyhet + en adjektiv inom bestämd form. När en substantiv inom bestämd form eller gestalt besitter en adjektiv framför sig måste man inom regel sätta ut enstaka speciell adjektivartikel före adjektivet.

      Adjektivartikel kunna artikel den, detta alternativt dem. Denna produkt existerar adjektivets personlig artikel.

    • Den/det/de var, den/det/de på denna plats samt den/det/de
      • Den där/här pojken verkar trevlig.
      • Är detta där/här bordet alldeles nytt?
      • De där/här barnen äger haft ett svår uppväxt.
      • Jag önskar ej träffa den mannen igen.
      • Det bordet äger jag ärvt från mina morföräldrar.
      • Har ni träffat dem barnen tidigare
    • Bådadera, bäggedera, endera, ingendera, någondera, vardera, vilkendera
      • Hon avvisade bestämt bådadera/bäggedera förslagen.
      • Endera dagen får jag mitt examensbevis.
      • Det existerar viktigt för att ej stirra sig blind vid ettdera alternativet.
      • Ingendera byggnaden existerar ändamålsenlig.
      • Ingetdera resultatet existerar entydigt.
  • • andra, båda, bägge, en, förra, plats samt ett
      • Jag äger idag träffat den andra läraren.
      • Båda/bägge studenterna verkar ambitiösa.
      • Den en studenten äger bestämt sig till för att studera mot läkare.
      • Den förra läraren pausade endast numeriskt värde terminer.
      • Jag kommer för att prata allvar tillsammans plats samt ett från pojkarna.
      • På vart samt en från borden stod ett blomvas.
    • relativ bisats
      • Det var existerar pojken såsom bör börja inom min klass.
    • prepositionsfras
      • Det lilla bordet inom vardagsrummet existerar nytt.
  •  Bestämdhetsmarkörer på grund av substantiv inom obestämd form eller gestalt tillsammans bestämd betydelse Även substantiv inom obestämd struktur förmå äga enstaka bestämd innebörd.

    dem vanligaste markörerna på grund av bestämdhet existerar då:

    • denna/detta/dessa (lite mer formellt)
      • Denna modell besitter flera fördelar.
      • Vi besitter väntat länge vid detta tillfälle.
      • Tillverkningen kunde gå vidare, tackar vare dessa möjligheter.
    • den/det/de före relativ bisats (som)
      • Den modell vilket företaget använder äger varenda tänkbara fördelar.
      • Det situation vilket oss varenda avvaktar vid verkar ej infinna sig.
      • De möjligheter vilket för tillfället öppnar sig ägde oss inte någonsin behärska föreställa oss.
    • min, din, hans, hennes, vår, er, deras, sin, samt genitivformer (ägande)
      • Företagsledningen verkade uppskatta min modell.
      • Hans modell fick större uppskattning än hennes.
      • Äntligen kom deras situation för att presentera sig till åhörarna.
      • Studenternas möjligheter för att erhålla skrivvägledning ser olika ut vid landets högskolor.
    • ingen, någon, nästa, identisk, varenda, vilken
      • Vi hittade ingen modell vilket passade.
      • Något situation för att diskutera uppsatsen uppstod aldrig.
      • Tillverkaren insåg för att nästa modell måste existera mer användarvänlig.
      • Lärarna existerar tydliga tillsammans med för att identisk regler gäller till varenda inom gruppen.
      • Du måste ta varenda situation inom akt för att presentera dina företagsidéer ifall ni bör lyckas.
      • Vilka möjligheter man besitter inom existensen beror delvis vid ens sociala arv, anser många.

• Substantiv tillsammans med obest&#;md betydelse

  Substantiv tillsammans med obestämd innebörd – okänd referent
  När betydelsen är obestämd används substantiv inom obestämd struktur enskild (ental) alternativt plural (flertal): (modell, tillfälle, möjligheter).

  När man önskar presentera färsk resultat alternativt ifall man talar ifall enstaka referent vilket är okänd sätts den obestämda artikeln (en, ett) normalt ut inom singular:

  • Vi ägde svårt för att hitta enstaka modell vilket oss fanns nöjda tillsammans. mot slut dök en tillfälle upp liksom gjorde för att oss fann detta oss sökte.

    Modellen vilket oss för tillfället använder oss från äger skapat nya möjligheter för företagets finansiering.

  Substantiv tillsammans allmän innebörd – ingen bestämd referent
  I svenskan finns ett särskild variant från obestämd form eller gestalt, nämligen så kallad naken alternativt artikellös struktur.

  Den använder man för för att förklara något tillsammans allmän innebörd utan för att detta finns någon bestämd referent. Substantivet äger då ej någon obestämd skrivelse alternativt något annat bestämningsord såsom anger mängd alternativt omfattning.

  Artikellös struktur används vanligen liksom följer:

  • vid substantiv inom flertal såsom betecknar företeelser likt är kapabel räknas
    • Böcker förmå man ej få för många av.
    • Hästar är imponerande djur.
    • Studier visar för att karies hos ungdomar ökar.
  • vid substantiv inom ental vilket betecknar företeelser vilket ej kunna räknas
    • Mjölk orsakar magproblem hos många.
    • Många drömde ifall för att hitta guld inom Klondyke.
    • Utan atmosfär förmå oss ej leva.

  Artikellös form eller gestalt från räknebara substantiv inom ental används främst inom följande fall:

  • vid substantiv likt betecknar företeelser såsom är kapabel räknas när funktionen alternativt yrket framhävs ("X tillhör kategorin)
  • Marko äger utbildat sig mot arbetsterapeut/frisör.
  • Kim Magnusson fungerar vilket finansiell rådgivare.
  • Hon är verksam vilket studievägledare.
  • Tami agerar rollen från utredare.
  • Maria är konstnär/fotbollsspelare/musiker/ordfö man inom stället skriver Maria är enstaka framgångsrik fotbollsspelare är målet snarare för att förklara hur Maria är vilket fotbollsspelare, än för att berätta för att denna hör mot kategorin fotbollsspelare.

  • vid substantiv inom ental liksom betecknar företeelser liksom förmå räknas när detta är typen samt ej detta enskilda exemplaret vilket framhävs
    • Visste ni för att grannen besitter köpt bil/hund/sommarstuga?
  • i fasta formulering (så kallade lexikaliserade fraser)
    • Tycker ni ifall för att jaga älg/plocka svamp/köra bil/åka tåg/spela golf?
  • i mer formella texttyper liksom lagar samt föreskrifter, samt inom rubriker
    • Klient anmodas för att skyndsamt sända in förteckning över förlorad egendom.

      [föreskrift]

    • Professor avstängd från högskola inom södra land. [rubrik]

• Svenskans tempussystem

  Nutidstempus
  När man berättar ifall ett incident tillsammans utgångspunkt inom talögonblicket, använder man nutidstempus. Fokus ligger då vid tidpunkten "nu", likt omfattar talögonblicket.

  • perfekt  har köpt (före nu)
  • presens köper (nu)
  • futurum kommer för att köpa (efter nu)

  Exempel:

  • Jag äger köpt enstaka färsk fordon samt snart kommer jag även för att köpa enstaka färsk cykel.
  • Vi gård då oss äger packat varenda våra väskor.
  • Du kommer för att ångra dig ifall ni ej tar den på denna plats chansen nu.

  Dåtidstempus
  Om man inom stället berättar ifall enstaka incident tillsammans med utgångspunkt ifrån ett tidpunkt vilket föregår talögonblicket, använder man dåtidstempus.

  Fokus ligger då vid tidpunkten "då", liksom ej omfattar talögonblicket.

  • pluskvamperfekt hade köpt (före då)
  • preteritum köpte (då)
  • futurum preteritum skulle köpa (efter då)

  Exempel:

  • Hon berättade för att denna skulle köpa ett bil.
  • När jag ägde köpt ett färsk automobil visade detta sig för att mina valuta plats slut.
  • Jag ångrade mig, eftersom jag ej tog chansen då jag ägde den.