Relationen mellan usa och sovjet

Det kalla kriget plats enstaka period från skarpa motsättningar utan konventionellt konflikt, mellan främst Sovjetunionen samt USA, deras respektive primära politiskt relaterade övertygelser (kommunism samt kapitalism) samt deras respektive allierade stater, ifrån omkring 1945, noggrann efter andra världskrigets slut, mot omkring 1990.

likt slutpunkter på grund av konflikten nämns ofta Berlinmurens fall den 9 november1989, återförenandet från Tyskland den 3 oktober1990 samt Sovjetunionens sammanbrott den 25 december1991. Även Michail Gorbatjovs maktövertagande inom Sovjetunionen inom mars 1985 brukar ses likt ett betydelsefull sektion. detta finns ingen självklar förklaring mot begreppet "Kallt krig" dock bör äga för att utföra tillsammans "frostiga/kyliga" relationer mellan USA samt Sovjetunionen, samt för att kriget inte någonsin blev "varmt", detta önskar yttra ingen direkt armé sammandrabbning mellan stormaktsblocken.

Relationerna beneath detta kalla kriget fanns flera gånger kyliga, dock ledde inte någonsin mot något officiellt konventionellt konflikt mellan USA samt Sovjetunionen. Deras militära styrkor möttes dock ofta inom väpnad konflikt beneath mindre konflikter, mot modell Koreakriget. Perioden dominerades ifrån tidigt 1950-tal från därför kallad terrorbalans samt kapprustning mellan dem numeriskt värde stora blocken.

inom Europa delades kontinenten inom numeriskt värde delar från järnridån, var västalliansen Nato stod mot Warszawapakten. Ibland talar man ifall numeriskt värde kalla konflikt, en inledande ifrån 1945 mot slutet från 1960-talet (med detta tidiga 1970-talet präglat från nedrustningsavtal), samt en andra ifrån 1970-talets slut, medan den period från relativ avspänning däremellan inom sålunda fall ej skulle räknas liksom kallt konflikt.

Sedan 1990-talet beräknar man dock ofta kurera perioden.

Det kalla kriget besitter vid olika sätt starkt påverkat samt präglat främst Europa, dock även Afrika, Asien, Centralamerika samt Sydamerika. Väpnade konflikter inom dem senare områdena underblåstes inom praktiken ofta genom för att enstaka stridande part allierade sig tillsammans med något från blocken inom detta kalla kriget, vilket inom sin tur föranledde deras motståndare mot för att söka hjälp hos detta andra blocket.

vid därför vis kunde man erhålla valuta samt vapen.

En brännpunkt mellan stormakterna (supermakterna) plats detta delade Tyskland, samt särskilt Berlinfrågan. Berlin delades beneath ockupationen efter andra världskriget inom Västberlin samt Östberlin, var Berlinmuren mellan 1961 samt 1989 skilde dem numeriskt värde halvorna åt.

Relationerna mellan Öst samt Väst efter världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Under 1930-talet ägde både Sovjetunionen samt USA inom detta längsta undvikit för att bli inblandade inom en nytt konflikt inom Europa.

tillsammans nazityskland ägde Sovjetunionen undertecknat Molotov-Ribbentroppakten inom augusti 1939 (i vilken en hemligt tilläggsprotokoll gav Sovjetunionen rätten för att ta i besittning östra Polen, land i baltikum, Lettland, land i norden samt Bessarabien inom Rumänien), vilken mot synes gav Sovjetunionen säkerhet mot tysk invasion beneath andra världskriget, något liksom dock kom vid skam 1941 inom samt tillsammans med Operation Barbarossa, varefter Sovjetunionen sällade sig mot dem allierade.

då enstaka team angående allmän värnplikt skulle förlängas inom USA inom augusti 1941 gick den igenom representanthuset tillsammans bara enstaka rösts majoritet.

Deras militära styrkor möttes dock ofta i väpnad konflikt under mindre konflikter, till exempel Koreakriget

ej förrän detta japanskaanfallet vid Pearl Harbor inom månad 1941 gick USA in inom kriget vid dem allierades blad.

Sedan detta, framför allt efter den till Sovjetunionen fördelaktiga utgången från slaget nära Stalingrad 1943, allt mer stod uppenbart för att dem allierade skulle stå liksom segrare inom kriget, samlades ledarna till Storbritannien, USA samt Sovjetunionen nära ett serie konferenser på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något Europas politiska kommande efter kriget.

Redan nära Teherankonferensen inom november 1943 ägde Stalins krav vid för att flytta Polens gränser västerut accepterats från Roosevelt samt Churchill. inom månad 1945 hölls en toppmöte inom Jalta var Churchill, Roosevelt samt Stalin ingick ett överenskommelse ifall för att hålla fria omröstning inom Polen.

Då ägde Stalin redan gjort tydligt för att den sovjetunionenkontrollerade polska regeringen inom Lublin skulle bli Polens lagliga statsmakt, ej exilregeringen inom London. detta fanns även enighet på grund av för att Lublinregeringen skulle ombildas sålunda för att även polacker ifrån utlandet skulle ingå.

enstaka deklaration för att samtliga befriade människor skulle erhålla producera demokratiska institutioner efter eget tycke antogs. Jaltakonferensen behandlade även Tysklands samt tillhör österrike uppdelande inom fyra ockupationszoner till dem respektive allierade stormakterna, vilket skulle äga kritisk innebörd till Tysklands framtida delande. Sovjetunionen gick även tillsammans vid för att anfalla Japan tre månader efter detta för att Tyskland kapitulerat, vilket skedde inom samt tillsammans den sovjetiska invasionen från Manchuriet samt den norra delen från Koreahalvön inom augusti mot september.

Alliansens sammanbrott

[redigera | redigera wikitext]

Den 23 mars 1945 meddelade Sovjetunionens utrikesminister Molotov för att valen inom länderna inom Östeuropa skulle behållas inom sovjetisk stil, detta önskar yttra tillsammans kandidater utsedda från ockupationsmakten. USA:s nytillträdde president Truman skällde ut Molotov då dem träffades den 23 april.

nära Potsdamkonferensen 15 juli mot 2 augusti 1945 stod detta uppenbart för att ingen överenskommelse kunde nås angående fria omröstning inom Östeuropa. inom juli 1945 erkändesCurzonlinjen liksom Polens nya gräns mot Sovjetunionen.

Truman kunde dock ej utföra många mer eftersom denne ville demobilisera snabbt. Efter Japans kapitulation minskade den amerikanska armén ifrån 8,3 miljoner mot 1,9 miljoner soldater.

inom kongressen fanns flera vilket ville för att USA skulle återvända mot enstaka isolationistisk politik samt inom kongressvalet 1946 gick oppositionspartiet republikanerna vidare. Före sin död ägde Roosevelt tagit på grund av självklart för att framtida konflikter skulle behärska undvikas genom för att inom detta längsta tillmötesgå sovjetiska önskemål.

inom länder vilket Polen, Ungern, Rumänien samt Bulgarien såg Sovjetunionen mot för att detta installerades Sovjetvänliga regeringar beneath hösten samt vintern 1946. Dessa plats vanligen formellt sett koalitionsregeringar tillsammans med både borgerliga samt socialistiska partier, dock socialistiska partier ägde vanligtvis detta största inflytandet.

Sovjetunionen försökte även bli kvar vid Bornholm dock tvingades lämna den danska ön. Hösten 1946 utropades Rumänien samt Bulgarien mot folkrepubliker. beneath inledande halvåret 1947 skedde därför ett omsvängning från den amerikanska utrikespolitiken:

• Den 12 mars 1947 framträdde Truman inför kongressen var han begärde 400 miljoner dollar inom stöd åt Grekland samt Turkiet.

  denne presenterade även Trumandoktrinen var denne ansåg detta artikel USA:s plikt för att hjälpa nationer för att stå emot utländsk aggression samt ockupation.

• Den europeiska ekonomin ägde haft väldigt svårt för att återhämta sig samt USA befarade för att den ekonomiska nöden skulle orsaka politisk instabilitet inom länder likt land i västeuropa samt Italien.

  Den 5 juni 1947 talade USA:s utrikesminister George C. Marshall nära Harvard University samt presenterade Marshallplanen på grund av för att ge ekonomiskt stöd åt länderna inom Europa. detta åvilade dem europeiska länderna själva för att presentera ett program till återhämtningen. Efter en planeringsmöte inom Paris inom juni 1947 stod detta dock uppenbart för att länderna inom Östeuropa ej skulle ta emot hjälpen.

  Den 3 juli kallade Molotov planen till "en otillåten inblandning inom dem europeiska ländernas angelägenheter". beneath 1948-1952 kostade Marshallhjälpen 11,8 miljarder dollar. Hjälpen administrerades från Organization for europeisk Economic Cooperation, OEEC.

Slutet vid freden inom Europa

[redigera | redigera wikitext]

Då Sovjetunionen ägde drabbats hårt från striderna vid östfronten plats dess förmåga för att påverka världspolitiken betydligt mer begränsad än USA:s.

Nationens säkerhet ägde varit grundstenen inom sovjetisk politik sedan 1920-talet, då kommunistpartiet officiellt slog ovan ifrån Trotskijs världsrevolution mot Stalins policy tillsammans med "socialism inom en land".

Efter andra världskriget fanns ej Sovjetunionen inställt vid expansionism utan vid för att säkra landets krigshärjade västra gräns. Stalin ansåg för att Japan samt Tyskland återigen skulle behärska utgöra hot inom framtiden (ungefär 1960-talet), varför han samt hans statsmakt lät införa därför kallade "Moskvatrogna" regeringar inom dem länder såsom utgjorde enstaka "buffertzon" mot västra europa, detta önskar yttra Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien samt Östtyskland.

Sedan kommunismens fall 1991 har Ryssland löst antagit demokratiska och kapitalistiska strukturer

Meningsskiljaktigheterna ovan efterkrigsplanerna handlade ursprunglig maximalt ifall Öst- samt Centraleuropa, inom synnerhet demokratifrågan inom Polen. Sovjetunionen, vilket ägde tappat bort eller missat 20 miljoner människor inom kriget, ägde numeriskt värde gånger vid 30 tid blivit invaderade från Tyskland genom Polen samt tappat bort eller missat tiotals miljoner ytterligare beneath dem tidigare 150 år, plats fast beslutet för att undanröja samtliga möjligheter på grund av Tyskland för att återigen behärska föra konflikt.

Detta fanns förenligt tillsammans dem amerikanska planerna beneath dem inledande numeriskt värde ockupationsåren, titta Morgenthauplanen, dock efterhand vilket konflikten växte ändrade USA attityd samt kom fram mot för att dem behövde en ekonomiskt starkt Västtyskland likt allierad inom Europa.

Winston Churchill fördömde Stalin till för att isolera en nytt sovjetiskt imperium tillsammans med ett järnridå genom Europa.

Sovjetunionen fordrade dessutom krigsskadestånd ifrån industrierna inom Västtyskland, vilket Truman vägrade. Stalin svarade tillsammans för att skärma från Östtyskland samt inleda ombildandet mot enstaka kommunistisk stat. 1948 införde Sovjetunionen Berlinblockaden varpå Storbritannien samt USA flög in livsmedel mot Västberlins befolkning genom Berlins luftbro.

1949 formaliserade USA sitt samarbete tillsammans med dem västeuropeiska staterna inom Nato. 1952 lade Stalin en förslag vid en neutraliserat samt återförenat Tyskland, dock detta avvisades från västmakterna.

Uppdaterad den 25 juli 2019

Sovjets bristande passage mot världshaven, ett återkommande fråga även på grund av rysk utrikespolitik långt före bolsjevikrevolutionen, fanns ytterligare ett punkt var Östs samt Västs intressen skilde sig åt. Stalin utövade påtryckningar vid Turkiet på grund av förbättrad passage mot Svarta havet genom Dardanellerna (sundet mellan Egeiska havet samt Marmarasjön), vilket skulle ge Sovjetunionen resurs mot Medelhavet.

Churchill ägde tidigare accepterat Stalins krav, dock för tillfället samlades Storbritannien samt USA samt tvingade gemensamt Sovjetunionen för att dra sig igen.

När den sovjetiska säkerheten ej fanns hotad, visade sig Stalin existera tämligen icke-aggressiv. Sovjetunionen drog sig igen ifrån norra Iran efter påtryckningar.

The United States and the Soviet Union engaged in a conventional and nuclear arms race that persisted until the collapse of the Soviet Union

Stalin stod dessutom nära sitt mening ifrån 1944 tillsammans med Churchill samt hjälpte ej dem lokala kommunisterna beneath detta grekiska inbördeskriget. Däremot fick rebellerna stöd ifrån Titos Jugoslavien. inom land i norden accepterade Stalin ett icke-kommunistisk statsmakt, samt sovjetiska trupper drog sig igen ifrån Tjeckoslovakien mot slutet från 1945.

1948 genomfördes ändå en kommunistiskt maktövertagande genom Pragkuppen.

Det kalla kriget beneath 1950- samt 1960-talen

[redigera | redigera wikitext]

Koreakriget

[redigera | redigera wikitext]

Både Nordkorea samt Sydkorea ägde umgåtts tillsammans med planer vid för att erövra den andra samt tidigt 1950 lyckades Kim Il Sung genom för att spela vid stormaktsrivalitet mellan Stalin samt Mao för att erhålla båda för att godkänna ett strategi till invasion från detta USA-stödda Sydkorea den 25 juni identisk kalenderår.

En kommunistisk succé inom Sydkorea skulle behärska hota USA:s maktsfär kring Japan samt USA fruktade för att detta även kunde tolkas liksom svaghet från Sovjetunionen samt leda mot förnyade aggressioner. Den risken fick Truman för att ge militären klartecken för att vandra in samt hjälpa sydkoreanerna. Truman fick även FN för att stödja insatsen.

Sovjetunionen ägde nära detta tillfället förklarat enstaka bojkott mot säkerhetsrådet liksom protest mot för att FN ej ville erkänna kommunistregimen inom Kina.^[1] Sovjetunionen kunde därmed ej nyttja sin vetorätt, vilket får ses vilket en från historiens största diplomatiska misstag.

Dock lyckades Truman egen utföra en ordentligt misstag begränsad därefter.

Genom för att låta sina trupper röra sig mot gränsen Kina-Nordkorea gav denne Kina enstaka anledning mot motanfall. inom oktober 1950 strömmade stora mängder kinesiskt infanteri ovan gränsen samt orsakade svåra förluster till dem amerikanska trupperna, liksom pressades tillbaka. Efter en tag stabiliserades striderna kring den trettioåttonde breddgraden, den ursprungliga gränsen mellan Nord- samt Sydkorea.

för tillfället befann sig Truman inom enstaka besvärlig situation, tillsammans med en fientligt Kina tillsammans goda relationer mot Sovjetunionen, samt enstaka försvarsbudget såsom fyrdubblats vid 18 månader.

Avkolonisering, tredjeplats världen samt supermakternas rivalitet

[redigera | redigera wikitext]

Koreakriget markerade för att detta kalla krigets fokus för tillfället flyttats ifrån Europa mot Ostasien.

Hädanefter skulle krigföring inom andra grabb inom tredjeplats världen existera ett betydande sektion från stormakternas strategier.

Efter andra världskriget drog sig västmakterna inom mångt samt många tillbaka ifrån sina forna kolonier. inom deras lokal återfanns enstaka brokig mängd länder inom avkoloniserade Afrika, region, Asien samt dessutom en ökande motstånd mot "nordamerikansk imperialism" inom Latinamerika.

Mitt inom denna avkolonisering fann sig Sovjetunionen inom enstaka gynnsam position likt chef till samt allierad mot världens "antiimperialister" samt motståndsrörelser, vilka återfanns ej minimalt inom tredjeplats världen. Den rollen plats dessutom ytterligare lyckad inom Afrika, eftersom flera icke koloniserade nationer vid kontinenten inom jämförelse tillsammans med Sovjet framstod liksom svaga samt viljelösa motståndare mot kolonialismen.

Eisenhoweradministrationen, "massiv vedergällning" samt revolter inom Östeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Eisenhowers utrikesminister John Foster Dulles plats den ledande figuren inom USA:s utrikespolitik beneath 1950-talet. Dulles plats enstaka mer radikalantikommunist än sina föregångare. denne avvisade uppdämningspolitiken liksom Trumanadministrationen fört samt förespråkade istället en energisk "befriande" liksom denne förutspådde skulle leda mot enstaka tillbakagång på grund av kommunismen.

enstaka hörnsten inom utrikespolitiken plats doktrinen ifall massiv vedergällning såsom Dulles introducerade 1954. Massiv vedergällning gick ut vid för att trovärdigt hota tillsammans USA:s överlägsna arsenal från kärnvapen samt avskräcka enstaka eventuell attack. Detta ansågs likt en nödvändigt sätt för att avskräcka Sovjetunionen ifrån aggressioner.

1953 påbörjade Dwight D. Eisenhower en försök för att slutföra Koreakriget. Försöket genererade detta labila vapenstillestånd liksom råder än inom ljus. tillsammans med Koreakriget avslutat lyckades Eisenhower dra ner vid dem militära utgifterna tillsammans ett tredjedel utan för att utföra några eftergifter inom detta kalla kriget.

nära flera tillfällen lyckades USA störta fientligt inställda regeringar inom länder tillsammans med hjälp från CIA. för att Sovjetunionen ej ingrep nära dessa störtanden får väl närmast ses liksom en effekt från för att risken på grund av en atomkrig inom en sådant läge vore överhängande.

Men samtidigt ägde enstaka färsk, dynamisk samt reformativ chef tagit nära inom Sovjetunionen.

Nikita Chrusjtjov satsade vid för att producera kontakter tillsammans Indien samt andra nyckelländer inom tredjeplats världen. Genom utvecklandet från vätebomben1953 samt uppskjutandet från den inledande satelliten, Sputnik, 1957 stärkte Sovjetunionen sin kraft samt sitt anseende inom världen.

I Europa såg Chrusjtjov mot för att forma Warszawapakten1955 vilket en motdrag mot den nya västtyska krigsmakten, samt denne beordrade byggandet från Berlinmuren 1961 på grund av för att stoppa massflykten ifrån Östberlin.

Muren visade sig artikel en uselt drag ur PR-synpunkt, dock han tog delvis igen detta vid enstaka partnerskap tillsammans KubasFidel Castro vilket nyligen tagit makten inom enstaka revolution 1959.

Förutom dessa händelser, fanns detta andra vilket etablerar 1956-1962 likt den inledande stora vändpunkten inom detta kalla kriget. Kulmen vid dem något som har blivit sämre eller försämrats relationerna nåddes 1962 tillsammans med Kubakrisen.

1956 satte Sovjetunionen in armé mot ett antisovjetisk revolt inom Ungern (se Ungernrevolten), samt 1968 marscherade sovjetiska trupper in inom Tjeckoslovakien samt krossade den således kallade Pragvåren, enstaka försmak från vilket såsom skulle bringa kommunismen vid fall runt 1990. Dessutom försämrades relationerna mellan Sovjetunionen samt Kina. Rivaliteten mellan dem kommunistiska staterna skulle senare leda mot samförstånd mellan USA samt Kina.

Kalla kriget inom Väst- samt Centralasien

[redigera | redigera wikitext]

Mellanöstern innehöll, samt innehåller ännu, världens största oljereserv. från denna anledning fanns USA, tillsammans sin samt kurera västvärldens stegrande bensinkonsumtion inom åtanke, många intresserat från goda relationer samt stabilitet mellan staterna inom område, eftersom man ville hålla Sovjetunionen utanför påverkan.

Därför blev USA oroat då den nationalistiske premiärministern inom Iran, Mohammad Mosaddegh började nationalisera brittiska samt amerikanska oljeintressen. 1951 förstatligade Mossadeq landets brittiskägda oljekällor.

Storbritannien vände sig mot Eisenhower vilket ledde mot för att CIA organiserade ett statskupp tillsammans hjälp från enstaka revolution, vilken genomfördes 1953.

inom fortsättningen kom USA för att stödja den dåvarande shahen, Mohammad Reza Pahlavi, såsom bara dagarna innan ägde flytt landet, rädd från stora demonstrationer mot Mosaddeghs stöd. han förblev ett nära bundsförvant mot USA dem närmaste 25 år, även då hans regim blev alltmer despotisk samt avskydd från befolkningen. vrede samt bitterhet kokade beneath ytan inom Iran inom ett hel generation, vilket mot slut resulterade inom Irans islamiska revolution1979.

Denna inom sin tur ledde vidare mot gisslankrisen vid ambassaden inom Teheran likt bidrog mot för att hindra president Jimmy Carters omval 1980. inom dygn existerar regimen inom Iran från USA utsedd mot för att existera ett sektion från ondskans axelmakter.

CIA beneath kalla kriget

[redigera | redigera wikitext]

USA använde CIA på grund av för att störta flera regimer liksom misstänktes existera vid väg för att bli kommunistvänliga, exempelvis Guatemala 1954.

1958 skickade USA trupper mot Libanon till för att försvara dess proamerikanska regim. Mellan 1954 samt 1961 skickade Eisenhower ekonomiskt stöd samt militära rådgivare mot Sydvietnam, såsom senare skulle komma för att tas upp eller sugs in från detta kommunistiskaNordvietnam.

Relationerna under det kalla kriget var många gånger kyliga, men ledde aldrig till något officiellt konventionellt krig mellan USA och Sovjetunionen

Vietnam existerar ännu inom solens tid (2022) en från dem ett fåtal kvarvarande socialistiska länderna.

Den amerikanska politiken inom den tredjeplats världen misslyckades inom flera fall tillsammans för att producera stabila USA-vänliga regimer. Efter enstaka militärkupp inom Kairo 1952 tog ett nationalist nära namn Gamal Abdel Nasser ovan makten, vilket sedermera ledde mot för att Egypten förstatligadeSuezkanalen 1956.

Detta fanns start vid Suezkrisen. inom slutändan fick USA vandra ihop tillsammans Sovjetunionen inom FN på grund av för att hindra land i västeuropa samt Storbritannien ifrån för att att nå ett mål eller resultat enstaka armé seger ovan Egypten. Detta visade sig allvarligt, eftersom land i västeuropa blev förbittrat samt började ett mer självständig politik, framför allt mot arabvärlden.

Eisenhower motsatte sig franska samt brittiska imperiebyggande initiativ dels från försiktighet eftersom Sovjetunionen hotade tillsammans storkrig samt dels vid bas från för att Suezkrisen underminerade hans protester mot Sovjetunionens invasion från Ungern såsom börjat åtta dagar tidigare. senare skulle Eisenhower erkänna detta vilket sitt största misstag, eftersom detta försvagade hans numeriskt värde viktigaste allierade samt gjorde Nasser mot ett nationell hjälte inom arabvärlden.

Suezkrisen utgjorde enstaka vändpunkt vilket förebådade ett något som ökar i storlek eller antal klyfta mellan den gamla samt den nya världen rörande amerikansk hegemoni. Detta bidrog mot för att dem Europeiska stormakterna valde för att förbättra egna kärnvapen samt bildandet från EEG, allt på grund av för att minska beroendet från USA:s välvilja.

Den amerikanska ekonomin ägde börjat tappa hastighet jämfört tillsammans Japan samt Västtyskland liksom snabbt återhämtat sig ifrån andra världskrigets förödelse.

Kubanska revolutionen samt Grisbuktsinvasionen

[redigera | redigera wikitext]

1959 tog Fidel Castro makten vid Kuba samt störtade den tidigare USA-stödde diktatorn Fulgencio Batista, vilket flydde tillsammans med Kubas statskassa.^[2] Den nya kommunistregimen förstatligade inhemska samt samtliga utländska tillgångar vid Kuba, vilket ej sågs tillsammans blida ögon från USA såsom införde handelsembargon gentemot Kuba.

Relationerna mellan dem numeriskt värde länderna härsknade.

Kalla kriget var en geopolitisk och ideologisk konflikt mellan å ena sidan USA och deras allierade i västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i Östeuropa

Några månader efter John F. Kennedys inträde liksom USA:s president invaderade den 18 april1961 runt 2000 exilkubaner, ledda samt övade från CIA, detta kubanska fastlandet nära Playa Giron inom avsikt för att störta Castro.^[3] Invasionen misslyckades kapitalt, delvis vid bas från för att Kennedy vägrat för att ge amerikanskt flygunderstöd åt trupperna.^[3]

I start från 60-talet ägde Nato kapacitet för att slå ut enstaka massiv sektion från Sovjetunionens städer nära ett militärkonflikt genom utplacerade robotbaser samt flygfält.

Warszawapaktens möjligheter för att slå mot detta amerikanska fastlandet plats däremot begränsad. Chrusjtjov tänkte genom Operation Anadyr inom hemlighet placera kärnvapenbestyckade kort- samt medeldistansrobotar samt luftfarkost vid Kuba. Därmed skulle han tillkännage detta tilltag på grund av FN:s generalförsamling, samt således visa sig ifall ett försvarare från socialistiska länders suveränitet,^[4] något liksom bevisligen fanns hotat inom samt tillsammans med den misslyckade CIA-ledda Kuba-invasionen nära Grisbukten.

vid detta viset kunde dem snabbt samt billigt kompensera sitt underläge då detta gällde robotar tillsammans utdragen hur långt något sträcker sig eller når. Chrusjtjov räknade tillsammans för att den nytillsatte, unge samt oerfarne presidenten, likt dessutom nyligen förödmjukats från fiaskot inom Grisbukten, ej skulle våga sätta hårt mot hårt.

Det visade sig för att Chrusjtjov ägde gjort enstaka felbedömning. Kubakrisen inleddes tillsammans för att Kennedy valde för att sätta hårt mot hårt samt förklarade enstaka marinblockad mot Kuba till för att hindra nya robotar ifrån för att anlända. Redan detta fanns egentligen enstaka krigshandling i enlighet med internationell team, dock detta formulerades såsom enstaka "karantän" till för att mildra reaktionerna.

Efter några dagar vid randen mot atomkrig beordrade Chrusjtjov för att skeppen skulle vända igen samt robotarna monteras ned. inom själva verket ägde USA samt Sovjetunionen via hemliga diplomatiska kanaler förhandlat fram en utbyte, såsom gick ut vid för att angående USA drog åter sina robotar ifrån Turkiet samt lovade för att ej invadera Kuba, skulle Sovjetunionen ta försvunnen robotarna vid Kuba.

inom världens ögon ägde dock Sovjetunionen gjort enstaka massiv prestigeförlust samt USA enstaka motsvarande profit. Den på denna plats förhandlingen ägde ägt lokal ovan några skrivelse var Nikita inom en från dem lovade för att ej invadera Kuba angående USA fästa ner samt tog försvunnen sina robotar ifrån Turkiet. Kennedy gjorde då enstaka väldigt vågad chansning samt svarade ej vid detta brevet.

Nikita tog försvunnen sina baser vid Kuba medan USA:s stod kvar inom Turkiet. dock efter någon kalendermånad tog USA ner sina baser inom både Turkiet samt Italien.

Berlinkrisen 1961

[redigera | redigera wikitext]

Berlinkrisen 1961 fanns den sista stora incidenten beneath detta kalla kriget gällande statusen på grund av Berlin samt Tyskland efter andra världskriget.

inom start från 1950-talet började Östblocket för att begränsa emigrationsrörelsen. Dock fortsatte hundratusentals östtyskar för att emigrera mot Västtyskland genom en "kryphål" mellan Östberlin samt Västberlin, var dem fyra ockuperande makterna ifrån andra världskriget ägde makten ovan förflyttelsen.

Emigrationen resulterade inom enstaka massiv "kompetensflykt" ifrån Östtyskland mot Västtyskland bland yngre utbildade yrkesverksamma.

tid 1961 ägde nästan 20% från Östtysklands befolkning emigrerat mot Västtyskland. inom juni ställde Sovjetunionen en nytt ultimatum såsom fordrade för att dem allierades styrkor skulle dra sig tillbaka ifrån Västberlin.

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa

Begäran avvisades dock USA begränsade sina säkerhetsgarantier mot Västberlin. Den 13 augusti reste Östtyskland ett taggtrådsbarriär såsom således småningom skulle byggas ut mot för att bli mot Berlinmuren, liksom inom sin tur täppte mot kryphålet. inom oktober inträffade även Berlinkonfrontationen.

Från konfrontation mot détente (1962–1979)

[redigera | redigera wikitext]

Vietnamkriget

[redigera | redigera wikitext]

Åren mellan revolutionen vid Kuba 1959 samt nedrustningavtalen beneath 1970-talet kännetecknades från en närmast krampaktigt grepp från dem båda supermakterna angående sina respektive maktsfärer.

Minsta eftergift mot den andra sidan kunde tolkas likt ett svaghet. enstaka sådan upplevd svaghet ägde kunnat ge den andra sidan enstaka fördel inom propaganda. inom USA plats detta känt såsom dominoteorin. Föll en enda nation mot kommunismen, skulle dessa ge stöd åt kommunister inom andra länder, vilket antogs skulle behärska starta ett ohejdbar serie från kommunistledda revolutioner inom flera länder.

Lyndon B. Johnson lät 22 000 soldater landstiga inom Dominikanska republiken1965 till för att undanröja risken för att erhålla ytterligare ett Castro inom sitt närområde. Brezjnev lät trupper ifrån Warszawapakten vandra in inom Tjeckoslovakien på grund av för att upprätthålla den nyformulerade doktrinen ifall "socialistiska länders internationella plikt för att skydda samt säkra socialismens segrar varhelst dem hotas".

Samma kalenderår placerade Johnson 575 000 soldater inom Sydvietnam på grund av för att stärka den sviktande antikommunistiska regimen samt dämpa detta kinesiska inflytandet inom distrikt. Den amerikanska allmänhetens tro vid "ljuset inom slutet från tunneln" slogs sönder den 30 januari1968 då Nordvietnam satte igång Tetoffensiven.

Offensiven plats ur armé synpunkt en stort samt kostbart misslyckande på grund av Nord, dock visade sig istället bli ett enorm propagandaseger. Den amerikanska militären ägde utmålat FNL vilket besegrat samt nära en slutgiltigt sammanbrott. Istället kom enstaka massiv samt välkoordinerad offensiv.

När Nixon blev vald inledde han en långsamt tillbakadragande ifrån kriget.

Strategin plats för att successiv bygga upp den sydvietnamesiska armén sålunda för att den skulle behärska sköta kriget egen. Detta blev grunden mot den därför kallade Nixondoktrinen. då Nixondoktrinen användes angående Vietnam kallades den ofta "vietnamisering" samt betonade då målet för att Sydvietnam skulle försvaras från sydvietnameser.

År 1969 blev detta känt för att enstaka amerikansk löjtnant, William Calley, en kalenderår tidigare ägde beordrat sin pluton för att döda varenda invånarna inom ett bygd, massakern inom My Lai. Plutonen hann döda mängder från försvarslösa bybor innan dem blev stoppade från numeriskt värde soldater inom enstaka helikopter vilket lyckades hejda massakern genom för att placera sig själva mellan dem civila samt förövarna.

Calley fick enstaka förhållandevis lindrig dom inom krigsrätten samt fick senare amnesti från Nixon. Händelsen spädde vid den redan kraftiga antikrigsopinionen inom USA.

Miljoner vietnameser dog liksom ett resultat från kriget. Exakta siffror finns ej, dock Vietnam släppte 1995 enstaka sammanställning liksom visade vid 1,1 miljon döda nordvietnamesiska samt Viet Cong-soldater samt 4 miljoner döda civila (2 miljoner civila vid plats sida).

vid den sydvietnamesiska samt amerikanska sidan beräknas mellan 200 samt 250 000 sydvietnamesiska soldater äga mist existensen tillsammans tillsammans 58 000 amerikaner, 4 000 sydkoreaner, 500 australiensare, 350 thailändare samt 30-40 nyzeeländska soldater.^[11] Den starka opinionen inom USA kombinerat tillsammans bristen vid stöd bland den vietnamesiska befolkningen samt amerikanska förluster bidrog mot för att USA mot slut drog sig ur kriget.^[12]

Invasionen från Tjeckoslovakien

[redigera | redigera wikitext]

År 1968 utspelade sig ett period från politisk liberalisering inom Tjeckoslovakien plats känt liksom Pragvåren.

en "handlingsprogram" gav nya reformer såsom inkluderade ökad tryckfrihet, yttrandefrihet samt rörelsefrihet, tillsammans tillsammans enstaka finansiell betoning vid konsumtionsvaror, chansen mot enstaka flerpartiregering, begränsningar från den hemliga polisens inflytande samt en potentiellt tillbakadragande ifrån Warszawapakten.

Som svar vid Pragvåren invaderades Tjeckoslovakien den 20 augusti 1968 från den sovjetiska armén tillsammans tillsammans med allierade makter ur Warszawapakten.

Invasionen följdes från enstaka utvandringsvåg var uppskattningsvis 70 000 tjecker samt slovaker flydde landet. Den totala summan uppgick senare mot 300 000. Warszawapaktens invasion utlöste intensiva protester ifrån Jugoslavien, Rumänien, Kina samt diverse västeuropeiska kommunistpartier.

Brezjnevdoktrinen

[redigera | redigera wikitext]

I september 1968 beneath en anförande nära detta Polska förenade arbetarpartiets femte kongress, enstaka kalendermånad efter invasionen från Tjeckoslovakien, skisserade Brezjnev Brezjnevdoktrinen var han hävdade rätten för att kränka suveräniteten inom samtliga länder likt försökte ersätta Marxismen–leninism tillsammans med kapitalism.

beneath talet sade Brezjnev:

När krafter likt existerar fientligt inställda mot socialismen försöker vända utvecklingen från något socialistiskt nation mot kapitalism blir detta ej bara en bekymmer till detta berörda landet utan en gemensamt bekymmer till samtliga socialistiska länder.

Doktrinen fann sitt ursprung inom Marxismen–leninismens misslyckanden inom stater likt Polen, Ungern samt Östtyskland likt stod inför ett sämre levnadsstandard inom kontrast mot välståndet inom Västtyskland samt resten från Västeuropa.

Kinesiskt-amerikanskt närmande

[redigera | redigera wikitext]

Som en direkt effekt från den kinesisk-sovjetiska splittringen nådde spänningarna längs den kinesisk–sovjetiska sin kulm kalenderår 1969 samt USA:s president Richard Nixon bestämde sig till för att utnyttja konflikten mot för att flytta maktbalansen mot väst beneath kalla kriget.

Kineserna ägde eftersträvat förbättrade förbindelser tillsammans amerikanerna till för att ett fåtal en övertag gentemot sovjeterna.

I månad 1972 gjorde Nixon en närmande mot Kina, genom för att utflykt mot Peking samt möta Mao Zedong samt Zhou Enlai. nära denna tidpunkt uppnådde Sovjetunionen grov kärnkraftsparitet tillsammans med USA; beneath tiden försvagades Amerikas påverkan inom tredjeplats världen från Vietnamkriget samt relationerna tillsammans västra europa kyldes ned.

Även angående konflikter fortsatte beneath slutet från 1960-talet samt start från 1970-talet började spänningarna för att lätta.

Försämrade relationer beneath detta sena 1970-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet fortsatte KGB, beneath ledning från Jurij Andropov, för att förfölja sovjetiska personligheter såsom Aleksandr Solzjenitsyn samt Andrej Sacharov, likt kritiserade detta sovjetiska ledarskapet inom hårda ordalag.

Indirekta konflikter mellan supermakterna fortsatte beneath denna period genom avspänningen inom tredjeplats världen, särskilt beneath politiska kriser inom region, Chile, Etiopien samt Angola.

Även angående president Jimmy Carter försökte sätta ett gräns på grund av kapprustningen genom krydda II-avtalet 1979 underminerades hans ansträngningar från andra händelser detta året, inklusive den iranska revolutionen samt den nicaraguanska revolutionen, likt båda avsatte proamerikanska regimer, samt hans vedergällning mot sovjetisk inblandning inom Afghanistan inom december.

Det nya kalla kriget (1979–1985)

[redigera | redigera wikitext]

Sovjets konflikt inom Afghanistan

[redigera | redigera wikitext]

Kommunistpartiet inom Afghanistan tog makten genom kuppmässiga förhållanden 1978.^[25] Den islamistiska befolkningen utropade jihad gentemot den kommunistiska regeringen.

Konflikten utvecklades mot en inbördeskrig. månad 1979 avgjorde Sovjetledningen för att invadera Afghanistan på grund av för att hjälpa vänsterregimen, tillsammans med stora styrkor delvis även till för att skydda Afghanistan mot iranskt samt pakistanskt stöd åt islamisterna.^[26] dock redan innan Sovjetunionens inmarsch ägde CIA vid Jimmy Carter begäran ge stöd mot den islamistiska motståndskampen, genom träningsläger inom Pakistan samt Afghanistan var detta tränades män ifrån kurera den muslimska världen^[27] samt beväpnades.^[28] Efter en något som ökar i storlek eller antal missnöje inom Sovjetunionen, delvis genom glasnost tillsammans företaget inom Afghanistan drog Sovjetunionen månad 1989 ut sina trupper ur Afghanistan.^[29]

Reagan samt dem nya spänningarna

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 1970-talet innebar sovjetiska interventioner inom Afrika, utplaceringar från medeldistansrobotar inom Europa samt framför allt invasionen inom Afghanistan1979 slutet vid avspänningen.

USA samt några andra länder bojkottade Olympiska sommarspelen 1980 likt hölls inom Moskva, varvid Sovjetunionen samt länder ur Östblocket bojkottade Olympiska sommarspelen 1984 inom Los Angeles. Valet från Ronald Reagan mot USA:s president inom november 1980 innebar för att upprustningen tilltog. USA ökade sina försvarsutgifter kraftigt samt startade Strategic Defense Initiative-programmet (populärt kallat Stjärnornas krig) vilket tvingade Sovjetunionen för att även öka sina försvarsutgifter, kanske enstaka bidragande orsak mot Sovjetunionens senare sammanbrott.

Tiden 1979-1985 kallas ibland "andra kalla kriget".

Sovjetunionens fall

[redigera | redigera wikitext]

När Leonid Brezjnev dog inom november 1982 tog ursprunglig Jurij Andropov ovan likt generalsekreterare, samt efter hans död inom månad 1984 tog inom sin tur Konstantin Tjernenko ovan identisk position. Båda tillhörde identisk generation vilket Brezjnev, samt innehöll positionen endast vykort tidsperiod.

Andropov förde dock fram Michail Gorbatjov liksom blev generalsekreterare den 11 mars1985.

Michail Gorbatjov plats endast 54 tid då han tillträdde. denne introducerade begreppen glasnost samt perestrojka. Genom för att allmänheten skulle ges tillfälle för att påpeka fel samt brister inom samhället plats tanken för att motståndet ifrån den konservativa partibyråkratin skulle brytas.

Gorbatjov startade även ett kampanj mot detta hejdlösa alkoholdrickandet. Den nya öppenheten gjorde Gorbatjov många populär inom väst dock enbart diskussioner kunde ej räta upp den haltande sovjetiska ekonomin, något vilket Reagan påpekade beneath sitt anförande tår denna mur! inom Berlin inom juni 1987. detta blev sålunda småningom uppenbart för att Gorbatjov ej tänkte tillämpa Brezjnevdoktrinen gentemot länderna inom Östeuropa, samt 1989 bröt folkliga uppror ut inom nation efter nation.

Genom Sovjetunionen drog även enstaka våg från patriarkalisk yra inom dem olika sovjetrepublikerna samt 1990 plats detta uppenbart för att Gorbatjov höll vid för att tappa greppet. beneath 1991 plats denne fullt sysselsatt tillsammans med för att nedteckna en nytt unionsavtal tillsammans sovjetrepublikerna såsom skulle utföra Sovjetunionen mot enstaka samarbete tillsammans Gorbatjov liksom president dock efter en misslyckat kuppförsök inom augusti1991 försvann intresset.

då republik efter republik utropade autonomi alternativt självständighet drog Gorbatjov den enda rimliga slutsatsen från detta samt avgick den 25 december1991. Sovjetunionen kollapsade samt splittrades. Den största delen från detta tidigare Sovjetunionen blev Ryssland ("Ryska federationen"). andra före detta Sovjetstater likt blev självständiga fanns Ukraina, Belarus, Kazakstan, Georgien, Uzbekistan, Armenien, Moldavien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Turkmenistan, land i baltikum, Lettland, Litauen samt Tadzjikistan.

Andra kalla kriget

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: andra kalla kriget

Efter millennieskiftet besitter ökade politiska samt ekonomiska konfliktlinjer lett mot anförande angående en nytt kallt konflikt. detta rör sig bland annat ifall Rysslands samt västvärldens motsättningar angående ifall Rysslands grannländer kunna bli medlemmar inom Nato.

Även ökande ekonomiska samt politiska kraft besitter lett mot hårdnande skiljelinjer mellan väst samt detta gammal öst.

Arabiska våren samt framväxten från Brics-samarbetet besitter spätt vid kvantiteten konflikter. inom samband tillsammans med Rysslands invasion från Ukraina 2022 etablerades inom praktiken enstaka fräsch finansiell samt politisk järnridå inom Östeuropa.^[30][31]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]