Vad är skillnaden på murbruk och putsbruk

Puts existerar en tunt ytskikt från bruk vid mot modell byggnader, invändigt samt utvändigt. Putsen, putsbruket, besitter använts liksom fasadmaterial sedan antiken. Putsens avsikt existerar för att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt för att ge enstaka fin yta.

Putsade fasader existerar kända sedan medeltiden inom Norden samt förekommer kvar nära nybyggen. Anskaffningskostnaden existerar relativt upphöjd, dock inom stället står sig fasaden tillsammans med normalt underhåll inom minimalt femtio tid vilket kunna försvara anskaffningskostnaden.^[1]

Putsbruk består från bindemedel, ballast samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Ballasten existerar vanligen småsten, bindemedlet existerar olika proportioner från mot modell cement, gips, kalk alternativt plast. Putsbruk delas in inom hållfasthetsklasserna A–E, var A existerar hårdast samt E mjukast. detta liksom avgör hårdheten inom vanlig fasadputs existerar blandningen cement/kalk. B- samt C-bruk existerar idag vanligast nära putsning.

Siffrorna 50/50/700 betyder att det finns lika mycket kalk och cement i bruket

D samt E används främst mot äldre byggnader.

Olika sorters puts

[redigera | redigera wikitext]

De olika sorterna från putsbruk kunna klassas utifrån hårdhet ifrån A mot E, var A existerar den starkaste varianten. Putsbruk består från bindemedel, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ballast samt eventuella tillsatser.

Ballast kunna artikel allt ifrån finaste småsten mot grövre fraktioner beroende vid vilken yta man önskar producera. Ballastens fraktionskurva agerar sedan tillsammans tillsammans påslagsteknik samt efterbehandling enstaka massiv roll till hur ytan alternativt fasaden ser ut. allmänt sett skiljer man då vid slätputs, spritputs samt slamning.^[1]

Cementbruk

[redigera | redigera wikitext]

(A-bruk).

Cementbruk "brinner" (härdar/hydratiserar) snabbare än kalkbruk, besitter förbättrad vidhäftning samt existerar starkare. för att putsa enstaka tegelfasad alternativt trästomme tillsammans med cementbruk existerar direkt olämpligt från detta skäl vilket anges vid ytterligare ställe inom denna produkt - cementputsen blir helt enkelt till kraftfull.

Kalkcementbruk (KC-bruk)

[redigera | redigera wikitext]

(B/C-bruk), både kalk samt cement ingår.

Ju mer cement ett puts och murbruk innehåller desto hårdare blir bruket

Kalkcementbruk blev vanligt vid 1950-talet, samt existerar den inom dygn vanligaste formen från putsbruk. Blandas 1 sektion kalkcement mot 3 delar småsten mot murning samt putsning. enstaka äldre fasad såsom putsats tillsammans med rent kalkbruk skall ej bättringsputsas tillsammans KC- bruk då detta existerar starkare än kalkbruket samt därför riskerar för att hålla emot rörelse förbättrad än kalkbruket vilket ger sprickor mot resultat.

Hydrauliskt kalkbruk (Kh-bruk)

[redigera | redigera wikitext]

(D-bruk) Hydrauliskt kalkbruk – Kh-bruk (100 % hydrauliskt) alternativt KKh-bruk (hydraulisk/lufthärdande mix). Utöver kalk, innehåller detta ämnen såsom kisel-, aluminium- alternativt järnoxider, vilket fullfölja för att putsen härdar inom vätska. Högre andel från dessa ämnen ger större hydraulisk verkan samt starkare bindning.

Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken

Hydrauliskt kalkbruk används nära renovering från äldre byggnader var högre hållfasthet alternativt frostbeständighet behövs, än nära putsning tillsammans med vanligt luftkalkbruk.

Kalkputs (K-bruk)

[redigera | redigera wikitext]

(E-bruk) Lufthärdande kalkputs innehåller, utöver vätska, inom stort sett bara släckt kalk (kalciumhydroxid) samt småsten.

Denna kalkputs existerar mjuk samt svag samt är kapabel därför ta upp ett sektion rörelser inom underlaget utan för att rämna alternativt lossna. Därför blir den faktiskt hållbarare än enstaka starkare puts. Kalkputs suger upp fukt enklare än cementbruk, dock lämnar även ifrån sig fukten enkel då vädret existerar gynnsamt.

Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta

Fram mot 1900-talets mitt användes inom princip ständigt rent kalkbruk. Denna typ från puts används även liksom offerputs.

När den lufthärdande kalkputsen strukits vid startar enstaka karbonatisering, var kalciumhydroxiden reagerar tillsammans med kolsyra samt ombildas mot kalciumkarbonat såsom kristalliserar. detta kräver både lufttillgång samt korrekt fuktighet, eftersom kolsyran kommer ifrån luftens koldioxid likt löst sig inom vattnet.

Lerbruk

[redigera | redigera wikitext]

Består från lera liksom förr blev tagna upp inom närheten från detta plats den skulle användas samt därför fanns mer alternativt mindre ren.

är kapabel numera köpas inom säck hos välsorterade butiker. Leran alternativt lerpulvret blöts upp vid identisk sätt såsom cement alternativt kalk.

Lerbruket når snabbt upphöjd vidhäftning dock existerar endast lämpat på grund av inomhusbruk från förklarliga skäl. inom förbindelse tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig löses detta snabbt upp.

I princip kan man säga att puts och murbruk är av samma material

Lerbruk användes samt är kapabel användas både på grund av murning samt putsning. Schamotteleran existerar enstaka variant liksom äger särskilda värmetåliga attribut samt därför bland annat existerar huvudingrediens inom något som tål hög värme utan att skadas tegel vilket används nära kakelugnsmurning.

Gipsputs

[redigera | redigera wikitext]

För invändig putsning.

ett fördel tillsammans med gipsputs existerar för att man kunna ett fåtal väggytan helt färdig nära själva putsningen.

Det finns nämligen många varianter och tillverkarna har ofta olika namn för samma sorts bruk

Lerklining

[redigera | redigera wikitext]

En äldre struktur från puts, bestående från lera, småsten samt växtmaterial. Lerklining användes invändigt vid trähus till för att täta mot drag samt ge en jämnt underlag på grund av konstverk alternativt tapetsering tillsammans med ark alternativt linne.

Terrasitputs

[redigera | redigera wikitext]

Ett varunamn på grund av ett typ från genomfärgad fasadputs.

Den kännetecknas från ett grov, bräddriven yta tillsammans inslag från skinande glimmerkorn.

Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt

Organisk tunnputs

[redigera | redigera wikitext]

Plastfärg, tillsammans småsten inblandat, likt läggs vid inom en tunt skikt. titta ett samt tvåstegs stegstätad fasad.

Putsning

[redigera | redigera wikitext]

Vid reparation från enstaka putsad skiljevägg alternativt fasad existerar detta viktigt för att nyttja liknande puts såsom den ursprungliga.

Huvudregeln nära allt putsningsarbete existerar för att putsen ej får existera starkare än underlaget.

Putsbruk är murbruksblandningar med beteckningen 50/50/700 och kornstorlek 0-2 mm

Rent cementbruk får inte någonsin användas till för att bättringsputsa ett fasad tillsammans med kalkputs.

Cement innehåller kromföreningar vilket oxiderats mot sexvärt krom, vilket existerar många farligt för hälsan (cancerogent samt allergiframkallande) nära själva putsningen. Sedan 1980-talet tillsätts därför järn(II)sulfat mot cementprodukter, vilket reducerar kromet mot enstaka betydligt ofarligare form eller gestalt.

Denna reducering existerar produktiv inom omkring 1 kalenderår inom oblandat bruk. Bruk var cement ingår bör man därför ej nyttja angående detta lagrats längre period än 1 kalenderår.

En nyputsad yta bör härda cirka 4–10 veckor innan den förmå målas.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]