Hur fick.man tag.på salt i bondesamhället

Bondesamhället

Folket vid gården

I detta svenska bondesamhället beneath 1700- samt 1800-talet talade man ej därför många ifall familjen utan ifall "folket vid gården". mot gårdsfolket hörde bondens släkt, möjligen några släktingar samt dessutom tjänstefolket: drängar samt pigor.

Drängarna samt pigorna kunde artikel små människor, ungdomar likt arbetade tills dem fick ett personlig gård, samt äldre människor såsom ej ägde kunnat skaffa personlig mark. vid enstaka svensk gård bodde oftast ej fler än tio personer. detta fanns svårt för att skaffa fram föda mot fler. ett gård ägde ofta drängar samt pigor ifall husbonden samt husfrun plats unga samt ägde små ungar.

då barnen blev större samt kunde hjälpa mot tillsammans arbetet vid gården behövdes inom regel inga pigor samt drängar. Bondefamiljerna brukade ej äga därför flera ungar.

Det gamla bondesamhället

Man gifte sig sent, kvinnorna fanns ofta 25 kalenderår alternativt äldre, männen omkring 30. dock traditionerna fanns olika inom olika delar från landet.Människorna inom torp samt backstugor ägde inget tjänstefolk. Istället arbetade dem själva på grund av andra. dem bodde inom kärnfamiljer (mamma, far, barn), dock måste ofta skicka barnen likt lillpiga alternativt lilldräng mot någon bonde redan då dem fanns små.

Bilden mot motsats till vänster existerar ifrån köket inom mangårdsbyggnaden vid Kvekgården utanför Enköping.

Ett bondesamhälle är ett geografiskt område där den ekonomiska verksamheten till största delen består av jordbruk

Foto Hans Högman, 1992.I bondesamhället plats detta ej förälskelse samt älskade likt bestämde vem man gifte sig tillsammans. Vilken släkt man kom ifrån, hur massiv gård familjen ägde mm fanns viktigare.Man behöver bara vandra tillbaka mot start från 1900-talet till för att detta skulle äga varit otänkbart till enstaka gift kvinna inom landet för att vandra utomhus utan hårbeklädnad.

Håret fick ej framträda utan man dryckesställe ständigt någon struktur från något som bärs på huvudet såsom hattar eller mössor. Detta levde längst bort period kvar vid landsbygden.Känd existerar den bakgrund ifall enstaka kvinna inom enstaka bondby likt skulle uträtta en ärende tidigt vid morgonen. denna struntade inom huvudbonaden samt ägde bara nättsärken vid sig (något beneath dryckesställe man ej, kläder under fanns inte) då denna gick ut.

Trots den tidiga timmen möter denna enstaka nästintill.

I det svenska bondesamhället under 1700- och 1800-talet talade man inte så mycket om familjen utan om ”folket på gården”

Snabbt likt ögat lyfter denna särken därför för att håret täcks. detta plats viktigare för att skyla håret än resten från kroppen.I bondesamhället sattes dem gamla "på undantag". detta betydde för att dem lämnade ovan gården mot något från barnen samt flyttade mot ett mindre stuga vid gården, undantagsstugan. Man skrev en kontrakt (undantagskontrakt/födorådskontrakt/fördelskontrakt) var detta stod vad dem unga skulle ge dem gamla varenda år: ved, säd, hö osv.

Detta kallades födoråd samt födorådstagare.Pigor samt drängar, liksom möjligen arbetat läka sitt liv vid gården, fick ofta stanna då dem blev gamla.

Det kan också kallas agrarsamhälle eller jordbrukssamhälle

dem kallades inhyse-hjon.Att sitta vid undantag innebar för att försäljaren från enstaka jordbruksfastighet ägde korrekt för att till sin återstående livstid behålla brukanderätt mot ett mindre bostad/stuga alternativt en mindre jordområde såsom undantas ifrån köparens korrekt för att fullt ut förfoga ovan den överlåtna fastigheten.

Förmånstagaren behåller sin riktig även angående fastigheten skulle säljas vidare. Detta reglerades inom en kontrakt, undantagskontrakt.Detta plats många vanligt nära överlåtelse från ett jordbruksfastighet ifrån enstaka generation mot nästa.Men samtliga vid ruralt område bodde ej vid bondgårdar. detta fanns flera fattiga samt sjuka vilket måste klara sig vid detta vilket bönderna ville ge dem.

inom mitten från 1800-talet började man auktionera försvunnen fattiga små människor samt gamla mot dem såsom ägde lägst krav vid kompensation ifrån socknen till för att ta grabb angående dem. Ofta fick barnen jobba hårt vid gården dit dem kom. Aktionerna tillsammans fattiga människor fortsatte ända mot 1918.

Drängar samt pigor

Drängar respektive pigor fanns tjänstefolk vid bondgårdar.

Dessa benämningar användes inom start även på grund av ogifta söner samt döttrar vilket arbetade hemma vid föräldrarnas gård. Dessa benämningar används kvar bl.a. inom land till pojkar samt flickor.I land således kom anställda för att kallas till tjänstedrängar respektive tjänstepigor till för att skilja dem ifrån gårdarnas egna söner samt döttrar.

Sedermera kom benämningen drängar samt pigor enbart för att användas på grund av anställda.Andra benämningar på grund av anställda vid bondgårdarna plats förutom tjänstefolk även tjänstehjon samt legohjon.

Drängar

En dräng plats således ett jordbruksarbetare samt utförde grövre sysslor vid gården.

Foto Hans Högman, 1992

Drängarna plats vanligen ogifta samt anställdes inom regel vid helårskontrakt. Deras jobb lydde beneath tjänstehjonsstadgan. beneath 1700- samt 1800-talen fanns drängarna färre mot antalet än pigorna, utom inom Bohuslän samt Skåne, var fisket resp. detta tunga jordbruket fordrade mansarbeten inom större omfattning. vid dem större gårdarna bodde drängarna ofta inom enstaka speciell drängkammare alternativt inom enstaka separat byggnad, ett sk.

drängstuga.Bilden mot motsats till vänster existerar ifrån drängkammaren vid Kvekgården, Enköping. Foto Hans Högman, 1992.

Pigor

En piga plats ett tjänsteflicka likt arbetade vid bondgårdar samt vanligen städslad årsvis.

I bondesamhället var det inte förälskelse och kärlek som bestämde vem man gifte sig med

dem arbetade tillsammans ett mängd olika arbetsuppgifter. vid frakt samt stora gårdar ägde dem mer inriktade data vilket kökspiga, lagårdspiga etc.

Legostadgan

Mellan 1664 samt 1926 reglerades förhållandet mellan arbetsgivaren samt hans tjänstefolk inom en antal legostadgor. Fram mot 1920 tillät dessa stadgor arbetsgivaren för att utöva aga.

Efter 1858 fick detta dock aga endast ske mot män beneath 18 samt kvinnor beneath 16 kalenderår.

Hansan hade monopol på den handeln och var verksam så långt bort som i Ukraina

Löner samt anställningstid reglerades även från stadgorna. Förutom föda samt husrum samt klädesplagg fick tjänstefolket även ett mindre kontantsumma. Den inledande legostadgan utfärdades 1664 samt följdes från nya stadgor 1686, 1723, 1739, 1805 samt 1833; den sistnämnda upphävdes ursprunglig 1926. Slankveckan alternativt friveckan plats ett fri sju dagar vilket medgavs på grund av tjänstefolk liksom bytte arbete eller position inom en organisation, allt i enlighet med legostadgan Drängen alternativt pigan skulle inställa sig inom sin nya service senast sju dagar efter flyttdagen.

Flyttningsdag alternativt flyttdag plats den solens tid då en legohjonsavtal upphörde. Utanför huvudstaden fanns detta den 24 oktober, inom huvudstaden även 24 april (enligt 1833 års legostadga). Innan dess ägde tjänstefolk anställts nära Mickelsmäss (29/9) till en kalenderår. Detta datum ändrades dock nedsänkt inom böndernas arbetsår.

inom samband tillsammans med byte från position samt bostadsort fick man enstaka veckas ledighet (i städer 4 dagar), den sk. friveckan alternativt slankveckan.

Husagan

Husbonden ägde riktig för att kroppsligen bestraffa både fru, unge samt tjänstefolk. i enlighet med dem medeltida landskapslagarna ägde husbonden korrekt för att tillsammans med måtta aga både sin fru, sina unge samt sitt tjänstefolk.

inom 1734 års team fanns inga bestämmelser ifall mannens riktig för att aga sin fru dock däremot bestämmelser angående föräldrars korrekt för att aga sina unge. Husbondens samt husmoderns korrekt för att aga sitt tjänstefolk reglerades framför allt inom dem olika legostadgorna. tid 1920 avskaffades helt samt hållet husbondens korrekt för att aga sina tjänstehjon.

Sörkörare

Sörkörare fanns beteckningen vid dem bönder inom södra- samt mellersta Norrland vilket tillsammans med ridhäst samt släde vintertid (sk.

forkörning) for mot huvudstaden samt städerna runt Mälardalen på grund av för att sälja gårdens varor såsom skinn, skogsfågel, hantverk samt lärft (linnetyg).Mer angående sörkörare.

Relaterade länkar

•Begrepp ifrån detta gamla bondesamhället•Socknen samt sockenstämman•Adeln•Fäbodar samt fäbodliv•Gamla jakt- samt fångstmetoder•Om mantal, jordatal, mm.

Källor

1.Nyfiken vid landet, UR, 2.Nationalencyklopedin

Föregående sida

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Överst vid sidan

English