Hur många bor i mexikos huvudstad
Mexico City
Mexico City (staden Mexiko, spanska: Ciudad dem México,[2] tidigare även D.F. till Distrito Federal) existerar Mexikos huvudstad. detta existerar detta viktigaste ekonomiska, fabriksrelaterade samt kulturella centret inom landet, samt den största staden tillsammans cirka 8,8 miljoner invånare 2009.[1]Mexico Citys storstadsområde (Zona Metropolitana sektion Valle dem México) ägde cirka 21,0 miljoner invånare kalenderår 2009,[1] vilket fullfölja detta mot en från dem folkrikaste inom världen.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namnet Mexico kommer ifrån detta namnet vilket aztekerna använde angående sig själva, "Mexica", uttalat mesjíka. Efter den spanska erövringen blev Mexico (uttalat mékjikå) namnet vid huvudstaden, samt långt senare blev detta namnet på grund av all landet. Vanligtvis kallar mexikanarna staden på grund av Mexico.
då detta finns fara till förväxlingar används Distrito Federal, kortat DF (uttalat "De effe"), alternativt detta mer officiellt klingande Ciudad dem México, Mexiko ort. då mexikanerna önskar precisera för att dem talar angående landet Mexiko, används oftast "La República Mexicana".
Mexico City äger fått namnet Ciudad dem los palacios, "palatsens stad".
Informellt kallas staden även Anahuac vilket vid nahuatl betyder vattenhimmel samt existerar namnet på grund av Mexikodalen.
Antal invånare: 129,4 miljoner (2024) Huvudstad: Mexico CityInvånarna kallas "capitalinos" (huvudstadsborna) alternativt "defeño". Inflyttade mot staden kallas chilangos.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Mexico City ligger inom en zon präglat från 3 000 kalenderår äldre precolumbiansk (före Columbus) tradition. Själva stadens saga går dock bara tillbaka mot perioden motsvarande europeisk medeltid.
Tenochtitlán
[redigera | redigera wikitext]Staden grundlades 1326 tillsammans med namnet Tenochtitlán. i enlighet med legenden skulle aztekernas långa vandring avslutas vid den lokal var dem såg enstaka örn förtära enstaka orm vid ett kaktus, vilket förmå ses inom Mexikos flagga. Detta observerades vid enstaka ö inom Texcocosjön, samt var anlade aztekerna sin huvudstad.
var kunde dem driva en rikt jordbruk vid småöar samt anlagda småöar, således kallade chinampas.
Den tätort liksom träffade dem spanska erövrarna kalenderår 1519 kunde mäta sig tillsammans dem största europeiska städerna samt dominerades från ett rad pyramider, den största vigd mot guden Huizilopochtli. Diken anlades på grund av för att skydda staden mot översvämningar samt broar byggdes till för att ett fåtal förbindelse tillsammans förstäderna vid fastlandet.
Grannön Tlatelolco fungerade liksom den stora marknaden inom staden. Invånarantalet nära denna period beräknas mot omkring 200 000 mot 300 000.
Den spanska erövringen
[redigera | redigera wikitext]Spanjorerna ankom området tid 1519. Efter några start militärangrepp mot spanjorerna avgjorde aztekkungen Moctezuma II för att inbjuda dem mot huvudstaden.
Spanjorerna beneath Hernán Cortés samt flera tusen allierade krigare ifrån Tlaxcala samt Golfkusten tillbringade vintern mellan 1519 samt 1520 vilket Moctezumas gäster. Förhållandet mellan dem samt aztekerna blev emellertid allt mer påfrestat, både vid bas från spanjorernas törst efter rikedomar samt då spanjorerna reagerade negativt vid dem människooffer likt pågick.
detta slutade tillsammans med för att Moctezuma inledningsvis blev tagen såsom fångar samt därefter dödades från antingen spanjorer alternativt från missnöjda azteker. Efter Moctezumas död flydde spanjorerna ifrån staden den 30 juni 1520 samt numeriskt värde tredjedelar från dessa blev mördade alternativt offrade mot gudarna inom detta vilket kallas La noche triste, den sorgliga natten.
Cortés kom emellertid undan mot sina allierade inom Tlaxcala. Samtidigt härjades staden från sjukdom, ett då okänd sjukdom inom Amerika, likt tog existensen från ett massiv andel från befolkningen. inom april 1521 angreps staden från Cortés samt en hundratal spanjorer samt cirka 100 000 stamkrigare ifrån Tlaxcala, Golfkusten samt andra fiender mot aztekerna.
Båtar bars ovan bergen inom delar samt blev sammansatta samt sjösatta inom havet[källa behövs]. Aztekerna satte sig mot motangrepp, samt östaden blev omringad samt långsamt nedkämpad. ursprunglig den 13 augusti 1521 upphörde striderna, samt möjligen 40 000 dödades inom stadsdelen Tlatelolco, försvararnas sista skans.
Huvudstad inom Nya Spanien
[redigera | redigera wikitext]Staden nedsänkt fullständigt inom ruiner samt blev återuppbyggd ifrån grunden från spanjorerna.
Mexiko City är huvudstad i Mexiko och är även den största och mest befolkade staden i landet med 12 294 193 invånareberg ifrån den stora pyramiden användes mot för att bygga den inledande katedralen liksom stod vid identisk ställe. Staden döptes mot México samt plats spanjorernas utgångspunkt nära vidare erövring mot söder, väst samt norr. Staden fanns huvudstad till vicekungadömet Nya Spanien, samt tillsammans tillsammans med Lima inom Peru den viktigaste från samtliga spanska kolonistäder inom Amerika.
läka Mexiko, sydvästra delen från nutidens USA, Centralamerika, öarna inom Karibien samt Filippinerna styrdes ifrån Mexico City. Universitetet grundades 1551 samt existerar bland dem äldsta inom Amerika. Den inledande katedralen ersattes från den enorma Catedral Metropolitana ifrån 1573. beneath erövringen fanns emellertid dikena ödelagda varför staden ofta blev exponerad till översvämning.
dem fuktiga förhållandena gjorde även Mexico City mot enstaka osund tätort.
Befrielsekriget
[redigera | redigera wikitext]Upproret mot spanjorerna kalenderår 1810 startade inom delstaten Guanajuato. Den 30 oktober 1810 slog emellertid upprorsstyrkorna dem spanska trupperna nära Monte dem las Cruces nära Mexico City samt gavs chans för att erövra staden.
Ledaren Miguel Hidalgo valde senare för att ej angripa staden. inledningsvis tid 1821 blev staden erövrad från Agustín dem Iturbide. beneath denna tiden ägde staden 160 000 invånare samt fanns den största inom Amerika.
Självständighet
[redigera | redigera wikitext]De inledande årtiondena inom Mexico Citys saga vilket huvudstad inom detta självständiga Mexiko plats ganska turbulenta samt staden utvecklades många långsamt.
beneath kejsar Ferdinand Maximilian samt president Porfirio Díaz ifrån 1860-talet blev staden förskönad samt utbyggd samt en modell existerar den enorma avenyn Paseo dem la Reforma samt kulturpalatset Bellas Artes. Den mexikanska revolutionen ifrån 1910 ledde mot stopp inom tillväxten samt massiv nödsituation bland befolkningen. ifrån 1920-talet fortsatte staden växa kraftigt, samt staden blev förskönad från dem stora freskomålningarna skapade inom revolutionär glöd.
Staden besitter beneath 1900-talet haft ett explosiv tillväxt inom invånarantalet. tid 1950 ägde Mexico City 3 miljoner invånare, tid 2000 20 miljoner. Idag existerar dock tillväxten ej lika kraftfull.
Mexico City plats värdort till Olympiska sommarspelen inom oktober 1968. Spelen hotades från massakern vid protesterande studenter inom Tlatelolco den 2 oktober, några ett fåtal dagar före öppningsceremonin.
tid 1985 dödades 20 000 människor inom en jordskalv såsom mätte 8,5 vid Richterskalan.
Geografi samt natur
[redigera | redigera wikitext]Mexico City existerar beläget centralt inom inlandet inom den södra halvan från Mexiko, vid ett nivå ca 2 200 meter ovan havet. Staden omges från flera vulkaner tillsammans höjder vid ovan 5 500 meter ovan havet; högst existerar Popocatépetl inom syd.
Bergen stänger inne luftföroreningarna inom storstaden samt bidrar därmed mot försämring från luftkvaliteten.
Från start nedsänkt staden vid småöar ute inom Texcocosjön, dock stort insjövatten existerar idag nästan uttorkad. Bara inom sydost, inom Xochimilco, finns kvarlevor kvar från stort insjövatten. Uttappningen från stort insjövatten samt sänkningen från grundvattennivån besitter medfört för att vissa äldre bostad sjunker alternativt drabbas från sättningar, samt stora summor valuta satsas vid för att ta existera vid husen.
detta finns, trots folkmängden, ställe på grund av grönområden innanför stadsgränsen samt all den södra delen från Distrito Federal utgörs från skogsområden.
Distrikt
[redigera | redigera wikitext]Mexico City existerar indelat inom 16 område (delegaciones).
| Nr | Delegación | Invånare 2008[1] | Yta (km²)[4] | Invånare/km² |
|---|---|---|---|---|
| 01 | Álvaro Obregón | 718 602 | 96,03 | 7 483 |
| 02 | Azcapotzalco | 421 700 | 33,54 | 12 573 |
| 03 | Benito Juárez | 362 264 | 26,72 | 13 558 |
| 04 | Coyoacán | 626 835 | 54,03 | 11 602 |
| 05 | Cuajimalpa dem Morelos | 186 087 | 70,73 | 2 631 |
| 06 | Cuauhtémoc | 530 565 | 32,69 | 16 230 |
| 07 | Gustavo A.
Madero | 1 178 903 | 87,65 | 13 450 |
| 08 | Iztacalco | 389 938 | 23,21 | 16 800 |
| 09 | Iztapalapa | 1 852 251 | 113,45 | 16 327 |
| 10 | Magdalena Contreras | 234 026 | 63,51 | 3 685 |
| 11 | Miguel Hidalgo | 357 918 | 46,39 | 7 715 |
| 12 | Milpa Alta | 126 691 | 288,13 | 440 |
| 13 | Tláhuac | 367 127 | 85,91 | 4 273 |
| 14 | Tlalpan | 619 250 | 311,62 | 1 987 |
| 15 | Venustiano Carranza | 442 155 | 33,77 | 13 093 |
| 16 | Xochimilco | 421 733 | 118,13 | 3 570 |
| Totalt | 8 836 045 | 1 485,49 | 5 948 |
Storstadsområde
[redigera | redigera wikitext]Enligt den definition liksom presenterades 2005 bestod storstadsområdet, Zona Metropolitana sektion Valle dem México, från Mexico City samt ytterligare 59 kommuner.[5] Området breder inom huvudsak ut sig norr samt öster angående staden samt omfattar flera stora förorter, bland annat Chimalhuacán, Ciudad López Mateos, Ciudad Nezahualcóyotl, Cuautitlán Izcalli, Ecatepec dem Morelos, Naucalpan dem Juárez samt Tlalnepantla.
Detta plats ägde i enlighet med senaste officiella befolkningsprognos totalt 19 981 801 invånare kalenderår 2009 vid ett yta från 7 854 km².[4] kalenderår 2008 utökades definitionen på grund av storstadsområdet tillsammans med ytterligare kommuner inom delstaten Hidalgo, vilket ökade detta totala invånarantalet mot strax ovan 21 miljoner.[1]
Ibland brukar högre befolkningssiffror anges, vilka ofta baseras vid äldre prognoser ifrån perioder då området räknades likt världens möjligen snabbast något som ökar i storlek eller antal storstadsområde.
Befolkningstillväxten äger avtagit kraftigt beneath dem senaste numeriskt värde decennierna samt ligger idag vid ett ökning från ungefär 160 000 invånare per tid, jämfört tillsammans med enstaka ökning vid uppåt enstaka halv miljon invånare per tid vilket maximalt.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]På bas från höjden ovan havet besitter Mexico City en behagligt subtropiskt höglandsklimat.
Endast mellan april samt juni blir detta många varmt mitt vid dagen, tidvis ovan 30 °C, resten från året ligger dagstemperaturen runt 20 °C, något lägre vintertid, något högre sommartid. vid sommaren ligger nattemperaturen vid 10-12 °C, vid vintern är kapabel den vandra ned mot noll. ifrån oktober mot femte månaden i året existerar detta torrperiod, samt ifrån juni mot september existerar detta regntid då detta är kapabel komma kraftiga dock kortvariga nederbörd.
Årsmedeltemperaturen ligger vid 16,5 °C. Årsnederbörden existerar inom medelvärde ca 900 millimeter. femte månaden i året existerar den varmaste månaden tillsammans med 18,6 °C, medan detta inom månad samt januari existerar kallast tillsammans 13,8 °C. maximalt nederbörd faller inom augusti tillsammans en snitt vid 194 millimeter, medan detta inom januari ligger vid 10 millimeter.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Eftersom Mexico City existerar säte till den federala regeringen inom Mexiko besitter staden ett speciell styrelseform. Traditionellt äger detta ej funnits några ordförande, stadsråd alternativt stadsstyren inom staden då den äger styrts direkt från presidenten.
Detta struktur gjordes angående beneath 1980-talet vid bas från ökande missnöje tillsammans den lokala demokratin.
detta politiska systemet reformerades samt staden fick sin personlig ordförande.
Dagens ordförande existerar den vänsterorienterade Claudia Sheinbaum. Ordförandens auktoritet existerar dock begränsad, sålunda enstaka ytterligare betydande politisk figur inom stadens styre existerar landets president Andrés Manuel López Obrador.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Denna stora tätort existerar överraskande enkel för att ta sig fram inom.
en från världens största tunnelbanesystem, Mexico Citys tunnelbana, förbinder varenda delar från Distrito Federal tillsammans med varandra, samt når även ut inom förorterna. Tunnelbanan besitter totalt 201,7 kilometer spår samt 175 stationer, varav dem flesta existerar underjordiska. till för att underlätta till analfabeterna äger samtliga stationer sin personlig tecken såsom enkel är kapabel igenkännas.
Längs dem långa, räta, avenyerna går fordon för kollektivtrafik. Den internationella flygplatsen, Benito Juarez, ligger inom den östra delen från stadsområdet samt kunna nås tillsammans med tunnelbanan.
Utländska turister bör undvika för att vinka in oregistrerade taxibilar ifrån gatan, då detta finns fara till dem blir rånade alternativt inom sämsta fall kidnappnade.
"Sitios" ifrån hållplatser alternativt radiotaxibilar existerar tryggast.
I juni 2005 blev därför kallade "Metrobús" infört efter förebild ifrån Leon (Guanajuato).
[1]Dessa fordon för kollektivtrafik äger enstaka reserverad fil längs tillsammans Avenida dem los Insurgentes, vilket medför för att dem undgår all biltrafik. Mikrobussarna blev borttagna ifrån denna aveny, samt myndigheterna hoppas därmed för att minska föroreningarna samt samtidigt ge passagerarna mindre resetider.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Mexico City besitter ett massiv andel immigranter, speciellt européer (fem miljoner).
Den största europeiska gruppen existerar spanjorer, liksom består från 2,5 miljoner. Judar (50 000), östasiater (600 000), amerikaner ifrån USA (500 000), centralamerikaner samt karibier (1 miljon), sydamerikaner (800 000) (då främst argentinier, 470 000) existerar dem största grupperna inom landet[källa behövs].
inom Mexico City finns även enstaka massiv andel araber, främst ifrån Libanon.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Kultur samt stadsliv
[redigera | redigera wikitext]Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Universitet
[redigera | redigera wikitext]Mexico City existerar staden till Universidad Nacional Autónoma dem México (UNAM).
UNAM existerar Nordamerikas äldsta högskola (grundat 1551) samt flera från landets presidenter äger studerat var. i enlighet med The Times Higher Education Supplement 2005 edition existerar skolan detta bästa universitetet inom den spansktalande delen från världen.
Andra högskola inom staden existerar Universidad Autónoma Metropolitana (UAM), Instituto Politécnico Nacional (IPN), Instituto Tecnológico Autónomo dem México (ITAM), Universidad sektion Nuevo Mundo (UNUM), Tecnológico dem Monterrey, Universidad La Salle, Universidad sektion Valle dem Mexico (UVM), Universidad Anáhuac samt Universidad Iberoamericana.
inom staden finns även en campus tillhörigt detta internationella universitetet Alliant International University.
Kommunala skolor
[redigera | redigera wikitext]Läroplanen på grund av Mexico Citys kommunala skolor sköts från den federala nivån Secretaría dem Educación Pública (SEP). Finansieringen tilldelas från Mexico Citys statsmakt.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Berömda attraktioner inom Mexico City existerar dess Zócalo, den centrala platsen tillsammans spansk domkyrka samt aztekiska ruiner, dem eleganta boulevarderna Paseo dem la Reforma samt Insurgentes, palatsmuseet Chapultépec vilket ligger vid toppen från ett backe samt omringad från ett park tillsammans med flera attraktioner, detta Nationella Antropologiska Museet, Finare konstpalatset, Tre kulturers torg inom Tlatelolcoområdet, samt basilikan Vår fru från Guadalupe.
Staden äger omkring 160 museer, ovan hundra konstgallerier samt cirka 30 konserthallar.
Teotihuacán
[redigera | redigera wikitext]Utanför staden ligger ruinerna från staden Teotihuacán liksom blomstrade mellan omkring kalenderår 100 samt 600, samt maximalt känd existerar sol- samt månpyramiderna. Platsen finns tillsammans med vid Unescos världsarvslista.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Centro histórico
[redigera | redigera wikitext]Centralt inom Mexico City ligger Zócalotorget. nära torget ligger stadens gamla katedral, ruiner ifrån den gamla Tenochtitlan samt Palacio Nacional. Runt detta ligger Centro histórico, detta historiska centrumet, en sektor fyllt från kyrkor, stor byggnad för kungligheter samt byggnad inom kolonialstil.
detta historiska centrumet finns uppsatt vid Unescosvärldsarvslista.
Över hälften av landets befolkning bor i de centrala delarnaMot väst ligger Alameda, en öppet parkområde tillsammans palatset Bellas Artes, huvudscenen till scenkonst inom Mexiko.
La Reforma
[redigera | redigera wikitext]Stadens centrala väg existerar Paseo dem la Reforma. Denna 12 kilometer långa aveny anlades ifrån start från kejsar Maximilian vid 1860-talet.
Längs denna aveny ligger flera berömda monument, bland annat detta maximalt kända, El Ángel dem la Independencia. "Självständighetsängeln" byggdes kalenderår 1910 på grund av för att fira hundraårsjubileet på grund av Mexikos självständighet, samt existerar starkt inspirerat från Siegessäule inom Berlin.
för Distrito Federal) är Mexikos huvudstadSöder ifall Reforma finns nöjeskvarteret Zona Rosa, tillsammans med gator uppkallade efter europeiska storstäder (Calle Oslo existerar enstaka små bakgata), samt elegant shopping samt uteliv.
Chapultepec
[redigera | redigera wikitext]Den berömda höjden Chapultepec, "gräshoppskullen", ligger inom utkanten från centrumet.
vid höjden ligger den 6 km² stora parken tillsammans identisk namn, tillsammans Chapultepecslottet inom mitten. Chapultepec fanns enstaka betydelsefull lokal redan beneath aztektiden, samt äger sedan dess haft ett huvud roll inom landets saga. Idag existerar parken en populärt rekreationsområde till stadens invånare samt innehåller bland annat stadens historiska museum samt enstaka djurpark.
Det nationella antropologiska museet besitter enstaka bred representation från landets precolumbianska traditioner (före Columbus) vid bottenvåningen. vid övervåningen presenteras hur dessa kulturer ser ut idag. Detta existerar en från världens finaste arkeologiska museer samt ofta är kapabel gäst erhålla titta representanter till totonacfolket visa fram "voladores"-ceremonin (med fyra uppochnedvända flygande män).
Coyoacán
[redigera | redigera wikitext]Området Coyoacán inom söder, liksom tidigare plats ett personlig tätort, existerar en annat trivsamt plats tillsammans med restauranger. på denna plats finns både målarparet Diego Rivera samt Frida Kahlos bostad, "Blå huset", samt huset var Lev Trotskij blev dödad tid 1940.
inom söder ligger även universitetsområdet UNAM, tillsammans monumentala väggmålningar ifrån denna konstforms blomstringstid beneath den inledande halvan från 1900-talet.
Guadalupe
[redigera | redigera wikitext]I den norra delen från staden ligger Guadalupebasilikan, den viktigaste pilgrimsplatsen inom Amerika.
Staden är belägen på en höjd på 2240 meter över havet och har en total yta på 1484 km²på denna plats visade sig Jungfru Maria sig kalenderår 1531 samt idag räknas den mörkhyade Vår fru från Guadalope liksom Mexikos samt kurera den amerikanska dubbelkontinentens skyddshelgon dock även vilket skyddshelgon på grund av Filippinerna. Hennes romersk-katolska minnesdag existerar den 12 månad.
Xochimilco
[redigera | redigera wikitext]I detta sydöstra hörnet från staden ligger stadsdelen Xochimilco.
på denna plats existerar delar från Texcocosjön ännu bevarade samt denna plats finns kanaler mellan därför kallade chinampas, parkerar samt odlingar såsom ligger vid konstgjorda småöar.
denna plats existerar detta populärt för att hyra färgrika båtar således kallade trajineras på grund av för att åka vid kanalturer.
Sport
[redigera | redigera wikitext]"Fútbol" (fotboll), existerar Mexico Citys främsta idrott, samt flera team likt Club América, Cruz Azul samt Club Universidad Nacional besitter sin huvudarena inom Mexico City.
Aztekstadion (Estadio Azteca), hemarena på grund av Club América, existerar enstaka från dem största arenorna inom världen tillsammans med enstaka kapacitet till ovan 110 000 åskådare. CF Atlante, stadens fjärde största klubb, agerar även var. Mexico City besitter även enstaka olympisk arena nära Ciudad Universitaria såsom existerar hemarena till Pumas.
Mexico City plats värdort på grund av världsmästerskapet inom fotboll på grund av män kalenderår 1970 samt 1986. Azteca existerar den enda arena inom världen likt besitter hållit finalspelet beneath VM numeriskt värde gånger.
En ytterligare massiv, samt något som ökar i storlek eller antal, idrott inom Mexico city existerar baseboll. Staden besitter klubbar liksom Diablos Rojos dem Mexico (Röda djävlarna) inom Liga Mexicana dem Beisbol, en team liksom agerar hemmamatcherna vid Foro Sol-stadion.
Röda djävlarna delade tidigare arena tillsammans klubben "Tigres" tills klubben flyttade mot närbelägna Puebla.
Storstadsproblem
[redigera | redigera wikitext]Som enstaka från världens största städer besitter Mexico City flera bekymmer, bland annat fattigdom, kraftig trafik samt föroreningar. Stadens flera gatubarn existerar även en stort bekymmer.
Föroreningarna inom Mexico City existerar ökända. vid bas från dem höga bergen runt staden lägger sig föroreningarna likt en lock ovan staden. Värst existerar föroreningarna mellan månad samt juni medan detta existerar bäst förhållanden inom juli samt augusti, beneath regnperioden. Olika försök på grund av för att erhålla bukt tillsammans med problemen genomförs all tiden, några existerar mer lyckade än andra.
beneath ett tidsperiod förbjöds fordon tillsammans med vissa registreringsnummer för att köra inom staden vissa perioder.
Mexiko är en federation bestående av 31 delstater och ett federalt distrikt, huvudstaden Mexico CityIstället skaffade sig invånarna då numeriskt värde fordon. Mer lyckat äger detta varit för att ställa strängare krav vid motorerna samt bensinen.
Kriminaliteten exploderade inom staden såsom resultat från den ekonomiska krisen tid 1994 samt otryggheten spred sig. enstaka större polisstyrka samt en mer effektivt polisarbete äger emellertid reducerat kriminaliteten betydligt, samt nivån förmå idag jämföras tillsammans med storstäder inom USA.
Kidnappning existerar en stort bekymmer inom Mexico City. kalenderår 2003 blev ovan 3 000 tillfällen från kidnappning polisanmälda. Detta fullfölja Mexico City mot den tätort inom världen tillsammans flest kidnappningar. tillsammans enkla regler kunna dock turister uppleva sig ganska trygga samt dem flesta kidnappningsoffren tillhör landets medel- alternativt överklass.
Staden ligger inom en jordskalvsområde samt maximalt exponerad till ödeläggelser existerar området liksom ligger vid den gamla sjöbottnen, däribland stadens centrum. Något tryggare existerar dem stadsdelar liksom ligger inom den södra delen, då dem ligger vid ett fastare bas.
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]- Arequipa, Peru
- Beirut, Libanon
- Bogotá, Colombia
- Buenos Aires, Argentina
- Berlin inom Tyskland
- Chicago inom USA
- Cuzco inom Peru
- Los Angeles inom USA
- Madrid inom Spanien
- Nagoya inom Japan
- Peking inom Kina
- San Salvador inom El Salvador
- Seoul inom Sydkorea[6]
- Stockholm inom Sverige
- Nicosia, Cypern
- Guatemala City, Guatemala
- Kaliningrad, Ryssland
- Lima, Peru
- Panama City, Panama