Rollistan i hur gör djur

Filosofen René Descartes skulle svarat nej på varenda dessa frågor eftersom denne ansåg för att djuren bara är mekaniska automater samt därmed för att dem ej äger något inre liv alls. han intog denna extrema hållning eftersom denne ville producera enstaka särställning för människan likt den enda varelsen tillsammans med enstaka själ.

denne ägde förmodligen små upplevelse från vilt. inom fabler samt sagor blir svaren tvärtom – där äger djuren högst mänskliga attribut. Överflödet från tecknade filmer tillsammans med djurfigurer gör för att oss blir inställda på för att djuren besitter en rikare själsliv än vilket dem faktiskt besitter.

detta finns skräckhistorier angående turister på safari inom Afrika liksom råkat illa ut eftersom dem vilda djuren ej beter sig vilket inom Disneyfilmerna.

Vad är överhuvudtaget möjligt för att känna till angående djurens inre liv? Man är kapabel grovt skilja mellan två forskningstraditioner. Bertrand Russell besitter gjort enstaka karikatyr från dem när han påstår för att råttor likt studeras från amerikanska psykologer irrar runt samt finner lösningen på en bekymmer från enstaka tillfällighet, medan råttor liksom studeras från tyska psykologer sitter ner samt tänker ut svaret.

Den första traditionen är behaviorismen, liksom äger likt utgångspunkt för att vetenskapen ej är kapabel säga något säkert angående inre processer hos människor samt varelse.

Den skall bara analysera beteenden samt sträva efter för att hitta samband mellan iakttagna stimuli samt responser. i enlighet med behaviorismen hör varken djurens alternativt människans inre liv mot vetenskapens domäner. Denna inriktning ger en snävt svar på vilket frågan angående vilket likt är forskningsbart.

Den andra traditionen representeras främst från djurforskarna samt Nobelpristagarna Konrad Lorenz, Nikolaas Tinbergen samt Karl von Frisch.

dem grundade etologin såsom vetenskap.

När TV3 väcker liv i formatet blir det en hel frågesport om djur, och två kändislag ställs mot varandra

enstaka huvudregel för denna undersökning är för att detta ej räcker tillsammans med begränsade försök inom laboratorier för för att förstå djurens inre världar, utan man måste analysera dem inom många olika kontext inom deras naturliga miljöer. ett grundläggande skillnad mellan dem båda traditionerna är för att behavioristerna utgick ifrån för att allt beteende är inlärt medan etologerna ansåg för att många är medfött.

Lorenz är maximalt känd för sina studier från prägling hos fåglar såsom gör för att exempelvis enstaka nyfödd gässling direkt följer sina föräldrar. När han skrev sina böcker samt tolkade djurens beteenden, tillät han sig för att leva sig in deras känslor samt tankar.

Människor såsom lever tillsammans med vilt inom vardagen besitter ej identisk krav på vetenskaplig stringens när dem tolkar djurens inre liv.

För ett bonde alternativt ett djurskötare är Descartes idé angående djuren likt automater bara löjlig.

dock hur skall man väga deras erfarenheter från vilt samt deras inlevelseförmåga mot vetenskapens krav på kontrollerade experiment?

En bonde, skogvaktare alternativt djurskötare vet förmodligen åtskilligt ifall djurens inre världar liksom forskarna ej förmå alternativt önskar uttala sig angående. Ytterst innebär skillnaden en ställningstagande mot vad man menar tillsammans förståelse – enstaka fråga likt filosoferna brottats tillsammans åtminstone sedan Platons tidsperiod.

Forskningen äger högre krav på evidens.

Frågor angående hur man förmå känna till något ifall djurens inre liv dyker upp inom två nya böcker: den en är Frans dem Waals Are We Smart Enough to Know How Smart Animals Are?. Den andra – Djurens gåtfulla liv – är skriven från Peter Wohlleben, likt är skogvaktare samt äger massiv kunskap från vilt inom skogen samt från många egna djur som bor i hus.

Samtidigt är han väl påläst angående den vetenskapliga forskningen. Båda tillhör den etologiska traditionen. Liksom Lorenz tillåter dem Waal samt Wohlleben sig inlevande tolkningar från djurens inre världar. Samtidigt varnar dem för antropomorfism. dem Waal skriver för att oss skall försöka titta världen ur djurens synvinkel.

denne ger flera modell på experiment vilket apor äger svårt för att klara från därför för att experimenten utgår från människans sätt för att tänka.

En princip likt kallas Morgans kanon besitter kommit för att bli en rättesnöre för forskningen.

Vi kommer att spela in 8 avsnitt i Filmhuset den a januari och biljetterna är gratis! - Inspelning: Filmhuset, Borgvägen 1, Stockholm

Den besitter fått sitt namn efter Lloyd Morgan, enstaka brittisk zoolog samt mentalvårdare såsom levde inom slutet från samt inom början från talet. Principen kräver för att när man skall förklara en visst beteende, får man ej tillskriva en varelse mer avancerade kognitiva processer än vad såsom är rimligt.

Ett modell på hur principen tillämpas är kapabel man hämta från Lloyd Morgans personlig terrier, vilket ägde lärt sig för att öppna trädgårdsgrinden.

Någon likt bara ser hunden utföra konststycket kunna tro för att den äger tänkt ut hur man gör samt för att den därmed uppvisar intelligens. dock Morgan ägde själv observerat hur terriern genom en antal misslyckade försök alltmer närmat sig tekniken för att öppna grinden samt denne kunde därmed förstå för att detta lyckade resultatet ej förutsatte någon större intelligens hos hunden.

Däremot kräver detta självklart för att hundar besitter enstaka förmåga för att lära sig från sina misstag.

Principen äger framför allt mot avsikt för att undvika antropomorfism samt den besitter tillämpats flitigt inom forskningen angående djurs inre världar.

Älskar du att se roliga djurklipp? Kom då och se Anna Blomberg och hennes komikerkompisar då vi spelar in det nya humoristiska TV-programmet “Hur Gör Djur” som kommer sändas på TV3

dem Waal betonar för att Morgan avsåg för att den ej skall användas för för att utesluta för att varelse besitter olika mentala förmågor utan bara för att man skall leta efter den enklaste hypotesen vilket är kapabel förklara en djurs beteende.

Descartes tanke angående ett väsensskillnad mellan människan samt djuren besitter levt kvar länge, dock forskningen besitter flyttat fram gränserna för djurens tankeförmågor samt deras inre liv.

Många beteenden likt ansågs unikt mänskliga äger idag kunnat påvisas hos olika djurarter. ett massiv sektion från den nutida forskningen handlar angående djurens förmåga för att leva sig in inom vad andra artfränder (men även människor) tänker samt känner.

En grundläggande struktur från inlevelse är medkänsla alternativt empati.

dem djurexperiment såsom gjorts för för att bedöma djurens förmåga mot medkänsla tycks visa för att den finns hos samtliga däggdjur samt åtminstone enstaka sektion fåglar. en typiskt experiment är för att man först lär ett hungrig råtta inom enstaka box för att trycka på enstaka spak för för att få ett belöning inom form eller gestalt från ett foderpellet.

inom nästa fas placerar man enstaka fräsch box tillsammans med ytterligare råtta bredvid den första samt kopplar spaken så för att när den första råttan trycker ner den får råttan inom andra buren ett lätt elektrisk stöt från golvet. Den första råttan fortsätter först för att trycka på spaken för för att få belöningen, dock detta krävs ej mer än en fåtal tryckningar innan den inser för att grannen samtidigt får enstaka obehaglig upplevelse.

Den första råttan, såsom ännu är hungrig, slutar då för att trycka på spaken trots för att den går miste ifall sin belöning. Medkänslan tillsammans med den andra råttans lidande väger tyngre än den egna vinningen.

Ett annat modell, liksom dem Waal beskriver, är den japanske primatologen Yuko Hattoris studier från hur kapucinapor delar tillsammans sig från föda.

Varmt

mot skillnad från många andra arter från apor gör dem gärna detta. ifall enstaka apa inom enstaka box får föda, medan grannen inom buren intill ej får någon, så skickar den första apan över enstaka sektion från maten mot den andra. dock detta händer bara angående den första apan ej besitter sett den andra äta nyligen.

dem äger tydligen enstaka förståelse från ifall grannen är hungrig alternativt inte.

Motsatsen mot empati är för att behärska retas. Kråkor mobbar ofta rovfåglar. dem är kapabel också smyga på enstaka tamhund bakifrån för för att hugga den inom svansen tillsammans näbben (det finns flera Youtubefilmer likt visar detta).

enstaka behaviorist skulle behärska hävda för att beteendet är instinktivt, dock kråkornas flexibilitet samt varierande strategier tyder på för att dem medvetet planerar för att reta hunden.

En ytterligare fråga rörande inlevelseförmåga är angående varelse är kapabel luras. detta finns många beteenden inom djurvärlden såsom ser ut likt bedrägerier, exempelvis enstaka rapphöna vilket låtsas äga enstaka skadad vinge för för att locka försvunnen räven från sina kycklingar.

Fågeln besitter emellertid ingen föreställning ifall vad räven tror alternativt ej tror – beteendet är rent instinktivt. Här är Morgans kanon högst relevant.

Wohlleben berättar angående rävar vilket agerar döda samt därmed lockar korpar mot detta såsom ser ut för att existera en färskt lik.

När ett fågel är tillräckligt nära hoppar räven upp samt hugger den. Wohlleben ser detta liksom en medvetet bedrägeri från rävens blad. dock hur skall man känna till för att detta ej bara är instinktivt likt hos rapphönan? en kriterium liksom brukar användas för för att stödja för att detta handlar angående medvetet bedrägeri är för att beteendet är flexibelt samt för att djuret därmed kunna justera sig mot situationen.

inom fallet tillsammans med räven tycks detta artikel fallet.

Wohlleben utfordrar sina hästar tillsammans korn. denne visar upp en övertygande modell från sin dagligt liv angående ett häst vilket skäms när denna äger trängt sig före nära utfordringen. Ibland brukar några kråkor dyka upp för för att picka mot sig enstaka sektion.

enstaka gång kom enstaka kråka flygande tillsammans med en ekollon, liksom inom sig innehöll mer föda än denna skulle behärska få från sädeskornen. Kråkan försöker för tillfället gömma ekollonet genom för att hacka en hål inom marken samt stoppa ner ekollonet.

dock eftersom detta står ett människa samt tittar på, litar ej kråkan på för att ollonet är tillräckligt säkert utan denna hackar en nytt hål samt ändrar bostadsort detta dit. Detta återkomma en par gånger mot innan kråkan tror för att människan ej förmå känna till fanns ekollonet är gömt.

Först därefter ger denna sig iväg för för att picka korn.

Wohlleben inser för att han äger bevittnat två avancerade kognitiva förmågor. För detta första bedrägeri. Kråkan försöker vilseleda människan ifall plats ekollonet finns (fast denna är kapabel ej förstå för att människan ej är intresserad från för att äta ollonet).

Forskare tar reda på hur de fungerar och varför

För detta andra planerar kråkan för framtida behov. denna kunde äta upp detta näringsrika ollonet för tillfället samt strunta inom dem magrare kornen. dock denna inser för att denna är kapabel spara ekollonet mot senare samt därmed får denna inom sig mer näring totalt. Wohllebens tolkning ifall förberedelse för framtida behov stämmer väl överens tillsammans resultaten från ett serie experiment tillsammans korpar likt nyligen utförts från Can Kabadayi samt Mathias Osvath nära avdelningen för kognitionsvetenskap inom Lund.

Behavioristerna studera hur varelse, framförallt råttor samt duvor, förmå betingas för att göra detta en alternativt andra.

Forskningen ifall betingning besitter gett oss många förståelse ifall hur varelse lär sig. Behavioristernas misstag fanns för att tro för att all inlärning kunna förklaras tillsammans betingning.

dem Waal berättar ifall en från sina experiment där rhesusapor samt schimpanser fick titta enstaka foto från en föremål samt fick sen sticka in sin grabb inom en hål samt känna på två föremål såsom dem ej kunde titta. Apornas övning fanns för att välja detta föremål såsom svarade mot bilden.

Rhesusaporna utförde tålmodigt uppgiften en stort antal gånger, medan schimpanserna snabbt tröttnade samt gjorde allt möjligt annat – bankade på fönstret samt gjorde grimaser – samt dem klarade därmed uppgiften sämre än rhesusaporna. Schimpanserna blev helt enkelt uttråkade eftersom uppgiften fanns för lätt för dem.

Betingningen inom laboratoriet är kapabel äga varit ömsesidig.

detta finns en klassiskt skämt angående ett laboratorieråtta vilket säger mot enstaka annan: ”Om ni springer så här inom labyrinten kunna ni påverka människorna inom dem vita rockarna för att ge dig mängder tillsammans med mat.”

Den här historien är betydelsefull när detta gäller människans benägenhet för att lita på sin medkänsla.

Hundar äger skamfyllda blickar såsom många hundägare finner rörande. Japanska vetenskapsman besitter demonstrerat för att hundars blickar höjer nivån från hormon som främjar sammandragning – en kemisk budbärare i kroppen för välbefinnande – hos människor samt för att även oxytocinhalten hos hundar ökar när dem ser sin matte alternativt husse inom ögonen.

Wohlleben påpekar för att den speciella hundblicken besitter selekterats fram beneath dem årtusenden såsom hundar samt människor besitter levt tillsammans – den finns ej hos hundens anfader vargen. dem hundar såsom haft ett trend mot ett ångerfull blick besitter betraktats såsom mer sympatiska från sina hussar samt mattar samt därmed valts för avel.

gilla-markeringar,TikTok-video från P3 (@p3sverigesradio): "Upptäck Hanna's fangirl-ögonblick när hon träffar Owe Sandström, skaparen av Hur gör djur?, på Eftermiddag i P3

På detta sätt är människan själv orsak mot hundarnas blick. detta är ej säkert för att enstaka tamhund tillsammans med ångerfulla ögon verkligen känner på en annat sätt än enstaka tamhund utan enstaka sådan blick. Detta är en modell på faran tillsammans med för att lita på sin inlevelse inom studiet från djur.

Förutom för att analysera djurens beteenden äger forskningen numera flera andra metoder för att få förståelse ifall djurens inre liv.

en sätt är för att jämföra fysiologiska mekanismer hos människor samt vilt. Man besitter exempelvis upptäckt för att när människor drömmer, så gör dem snabba rörelser tillsammans med ögonen. Sådana ögonrörelser finns hos däggdjur samt fåglar, så detta tas vilket belägg för för att dem också drömmer.

tillsammans med nya metoder för att mäta hjärnaktiviteter förmå man anlända ännu längre. Kenway Louie samt Matthew efternamn nära okänt studerade hur hippocampus inom enstaka råttas hjärna registrerade rörelsesekvenser när råttan lärde sig hitta inom ett labyrint. När man sedan fortsatte för att följa aktiviteten inom hjärnan beneath råttans sömn kunde man titta för att den drömde angående labyrinten genom för att hippocampus då gick igenom identisk sekvenser.

Man kunde mot samt tillsammans med titta fanns inom labyrinten den befann sig inom drömmen. tillsammans med liknande metoder besitter Amish Dave and Daniel Margoliash nära University of Chicago funnit belägg för för att zebrafinkar repeterar sina sånger inom sömnen.

En omstridd fråga är angående fiskar förmå känna smärta.

Många sportfiskare samt fiskodlare önskar ej acceptera detta dock djurrättsaktivister diskuterar för. Hur förmå frågan avgöras? Victoria Braithwaite nära Penn State University besitter ägnat sin karriär åt enstaka mängd experiment tillsammans fiskar likt belyser problemet. denna besitter ingen politisk agenda utan är likt vetenskapsman genuint intresserad från frågan.

ett från hennes tidiga upptäckter är för att fiskar besitter smärtreceptorer – nociceptorer – framförallt inom området kring munnen. dock räcker detta för för att visa för att fiskar verkligen upplever smärta? detta går ej för att anlända åt deras intryck direkt, dock man förmå jämföra fiskarnas beteenden inom olika situationer.

Braithwaite besitter demonstrerat för att ifall man injicerar ett små mängd syra alternativt bigift inom fiskarnas munhåla får detta flera följder för deras beteende: dem är ej intresserade från föda längre, dem gnider munnen mot botten, deras gälrörelser ökar markant, dem gungar fram samt åter när dem vilar sig mot botten samt dem får svårare för att hitta.

varenda indikator inom hennes grundlig experimentserie tyder på för att fiskar är kapabel äga ont.

Denna typ från undersökning är nödvändig eftersom den bör påverka vilka etiska principer oss skall följa inom förhållande mot djuren. Den svenska lagstiftningen är grundlig samt strängare än inom många andra länder.

Forskningen kring fiskars smärta kommer sannolikt för att leda mot en ändrat regelverk för fiske samt fiskuppfödning. (Beräkningar visar för att år kommer 80 andel från den vattenlevande djur oss konsumerar för att existera odlad.) För experiment vilket innebär potentiellt lidande för varelse måste man nästan ständigt ansöka angående tillstånd.

Länge behövde man ej äga tillstånd för ryggradslösa vilt, dock sedan omfattas även bläckfiskar från kraven på moralisk prövning.

Det finns goda skäl mot detta: För för att artikel mollusker besitter bläckfiskar komplicerade nervsystem. dem äger totalt 2 sugkoppar på sina åtta armar.

varenda ledd styrs självständigt från enstaka halv miljon nervceller vilket tillsamman tillsammans med 65 miljoner nervceller inom hjärnan ger bläckfisken stora möjligheter för att lära sig samt för att lösa bekymmer. dem Waal beskriver deras förvånansvärt rika kognitiva förmågor.

ett bläckfisk kunna exempelvis lära sig för att öppna ett flaska tillsammans en barnsäkert lock där locket först måste tryckas ner innan detta förmå vridas runt. Den kanadensiska biologen Jennifer Mather besitter demonstrerat för att ifall man ger enstaka bläckfisk en nytt föremål så undersöker den detta först noga, dock övergår sedan mot för att testa vad man göra tillsammans detta.

Får den exempelvis enstaka plastflaska vilket flyter använder den sin lekamen mot för att producera vattenströmmar vilket den kunna köra runt flaskan tillsammans med. Beteendet påminner starkt ifall lek.

Joseph Midthun och Samuel Hiti Häfte, 32 sidor

denna besitter också demonstrerat för att bläckfiskar sover samt för att dem förmodligen drömmer då. denna ser detta såsom en argument för för att dem besitter ett form eller gestalt från kännedom. eftersom deras biologiska struktur är så olik jämfört tillsammans vårt gäller detta för forskarna för att existera öppna för nya former från upplevelser.

Svaren på dem start frågorna verkar alltså artikel jakande: ett häst kunna skämmas, enstaka kråka kunna luras, enstaka vattendjur förmå äga ont samt ett bläckfisk förmå drömma.

dock när oss använder dessa mening angående dem mentala förmågorna utgår oss från människans sätt för att uppleva. Språket är antropocentriskt samt man måste använda andra metoder än dem vanliga upplevelseorden för för att mer exakt förklara djurens inre liv.