Några områden där ni har

Dagens skogar besitter påverkats beneath århundraden,  till samt tillsammans med årtusenden, från samverkan mellan människa samt natur. fanns inom landskap oss äger odlat, bott, svedjat samt dämt upp vätska bestämmer många från fanns detta växer träd samt vilken träd detta existerar. samt dessutom vilka arter vilket finns inom landskapet.

Olika landsdelar äger påverkats olika många samt inom olika takt.

inom norra landet plats fångstkulturer tillsammans med jaktverksamhet samt fiske  förhärskande beneath utdragen tidsperiod. Bosättningarna fanns främst  knutna mot landremsa vid havet samt älvdalarna.

Längre söderut äger odling samt betesdjur varit en inslag inom landskap beneath flera tusen kalenderår. Skogarna inom södra land besitter bytt utseende flera gånger angående.

beneath medeltiden skapades detta halvöppna kulturlandskapet inom Sydsverige likt sedan levt kvar ända in inom vår tid.

Kanske plats artmångfalden inom landet liksom störst just innan industrialiseringen. Mänskliga aktiviteter ägde då tillfört nya miljöer, dock ännu ej raderat ut dem ursprungliga miljöerna. detta fanns alltså område till både öppenmarksarter samt skogens arter.

De senaste 300 hundra år besitter varit enstaka omvälvande period på grund av människorna, skogen samt landskap inom stort.

Befolkningstillväxten äger varit snabb samt tekniksprången stora.

Vi får en större språklig variation: fler kommunikationsmedier, texttyper, genrer och språk

Förändringar inom jordbruket samt bergsbruket äger även lett mot stora förändringar från skogsbruket.

Jordbruket

Odling, bete, bränsle samt virke

Användningen från jordbruksmarken samt skogsmarken hänger ihop. Skogen äger gett lokal till odling, svedjebruk samt betesmark mot djuren. Skogen besitter även stått till bränsle samt byggnadsvirke.

Den snabba befolkningsutvecklingen ifrån 1700-talet samt framöver gjorde för att grundlig skogsområden blev tagna inom krav till jordbruk.

I Värmland, Bergslagen samt södra Norrland satte svedjejordbruket spår, både inom skogen samt inom struktur från kulturlämningar. dem inledande svedjejordbrukarna ifrån land i norden kom beneath slutet från 1500- samt start från 1600-talet.

Staten uppmuntrade uppodlingen från skogsområdena genom skattelättnader, dock efterhand blev man skrämd för att skogen skulle ta slut.

Små förskjutningar här och var kan ändå ses

Foto inom K Ihna (Wikipedia commons).

Men marken räckte ändå ej på grund av för att mätta dem flera munnarna. vid 1800-talet utvandrade plats fjärde svensk. Störst areal jordbruksmark ägde oss 1927.

Därefter skedde enstaka dramatisk omställning från jordbruket. Människor övergav ruralt område samt fann sin försörjning inom städerna. Introduktionen från mineralgödsel gjorde jordbruket effektivare samt den odlade arealen minskade.

Skogen kommer tillbaks

Under kurera 1900-talet bredde skogen åter ut sig ovan detta liksom människan tidigare omvandlat mot öppen mark, ängar samt hagar.

detta skedde både genom naturlig igenväxning, sådd samt odling. Den planterade skogen blev likåldrig, tätare samt bestod inom upphöjd utsträckning från gran.

expand_more Everyone has a talent to some extent, in a special way, of a different kind

dem skötta skogarna växte utmärkt dock plats ej lika attraktiva på grund av skogens flera växter samt vilt. Oskötta skogar samt naturskogsrester blev därför mot viktiga reträttplatser på grund av flera arter.

Under 1900-talet planterades många jordbruksmark igen. Foto Bosse Backström/SKOGENbild.

Bergsbruket

Beroende från träkol

Utvinningen från järn, koppar samt silver inom Mellansveriges gruvor fanns ett betydelsefull förutsättning till Sveriges ställning vilket stormakt beneath 1600-talet.

Järnet ifrån Bergslagen gav landet ett inflytelserik ställning vid världsmarknaden ända in vid 1800-talet.

Det tidiga bergsbruket fanns helt beroende från rik passage mot ved samt framför allt träkol. detta fanns enklare för att transportera järnet mot skogstillgångarna än vice versa. Därför fanns förädlingen från malmen spridd ovan stora områden.

Områden var den biologiska mångfalden beneath utdragen period fick stå tillbaka.

Bergsbruket fordrade enorma mängder ved på grund av koltillverkning mot masugnarna. Foto Emil Låftman, Tekniska museet. Wikipedia commons.

Bruken anlägger färsk skog

Behovet från ved samt virke gjorde för att bruken började köpa upp stora skogsområden inom närheten från gruvorna.

Man insåg även värdet från för att anlägga fräsch skogsområde till för att hållbart förse sig tillsammans med skogsråvara. Skogsbruket övergick ifrån för att existera exploaterande mot för att artikel producerande. Detta skogsbrukskoncept skulle senare erhålla spridning både norr- samt söderut inom landet.

Under perioden 1850-1950 förändrades produktionsmetoderna på grund av järnhanteringen.

Träkolet behövdes ej längre samt dem skogar man skapat kunde istället användas inom sågverk samt inom massaindustrin.

– Det var några av mina doktorandkollegor från Gävle som talade så gott om ”sin” högskola och beskrev en arbetsplats där man trivdes, där det var högt engagemang och närhet till kollegor och ledning, säger hon

Kolningsepoken upphörde omkring 1950.

Det tidiga skogsbruket

Dimensionshuggning...

Dimensionshuggning tillsammans tillsammans med vedtäkt existerar dem äldsta huggningsformerna var man tagit grabb angående träden.

Dimensionshuggning plats vanligast inom Norrland samt då avverkades dem grövsta samt maximalt värdefulla träden medan yngre samt klenare träd lämnades kvar.

Dimensionshuggna skogar besitter inom efterhand ofta beskrivits såsom sönderhuggna trasskogar, åtminstone sett tillsammans med ett skogsbrukares ögon. tillsammans med biologens ögon kunna dem dock äga utvecklats mot värdefulla samt artrika biotoper idag.

När sulfit- samt sulfatprocesserna möjliggjorde massaframställning beneath andra halvan från 1800-talet blev även dem klenare träden intressanta.

inom stället till för att bara plocka ut dem största träden blev detta idag lönsamt för att avverka allt gagnvirke vid ett trakt.

Dimensionsavverkat bestånd inom Båtsa kronopark, Arjeplog. Avverkningen gjordes 1899 samt fotot existerar ifrån 1922. Enstaka tallplantor besitter kommit upp.

Foto Karl Erik Kallin. Skogsbiblioteket, SLU.

...och vedtäkt

I Bergslagen samt andra delar från land behövdes stora mängder ved till bergsbruket. på grund av träkolstillverkning användes både barr- samt lövträd. bota bygder rensades vid lättillgängliga träd. Bara inom dem svårtillgängliga områdena lämnades skogen kvar. Södra Sveriges bondeskogar brukades vid en annat sätt.

var behöll skogen länge sin mångbruksfunktion samt kvar är kapabel man vid flera håll titta spåren från dem gamla inhägnade inägomarkerna samt utmarkerna var djuren betade. Djurbetet kunde vandra hårt åt skogen samt träden avverkades främst mot ved samt husbehovsvirke.

Det mekaniserade skogsbruket

Tekniksprång samt högre produktivitet

Efterkrigstidens skogsbruk präglades från stora tekniksprång samt ett klar inriktning mot ökad virkesproduktion.

Målet plats för att förhindra den virkesbrist likt befarades vid bas från skogarnas ålderssammansättning.

Barkningsmaskinen Valo på baksidan ett Fiat skogstraktor.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages

Foton ifrån Skogsbilder, Skogsbiblioteket, SLU.

Från 1950-talet blev trakthyggesbruket ledande samt plats beneath en antal decennier detta enda godkända skogsbrukssättet. beneath den tidiga trakthyggesepoken byggdes även nätet från skogsbilvägar ut kraftigt samt skogarna blev tillgängliga på grund av avverkning vid en sätt vilket inte någonsin tidigare.

Maskinerna blev förbättrad samt hyggena allt större.

detta ledde mot ett dramatisk produktivitetsökning inom skogen beneath 1960-80 talet. Samtidigt blev skogsbrukets effekter inom landskap tydligare samt allt fler vände sig emot skogsbrukets metoder.

Produktivitetsutvecklingen inom skogen, kubikmeter per dagsverke. Skogforsk, bild Anna Marconi.

Växande konflikt mellan produktion samt naturvård

De kalhyggen såsom blev tagna upp vid 1960- samt 70-talen plats ibland både stora samt kala.

Lövträd skulle ersättas tillsammans ekonomiskt mer intressanta barrträd. Nya snabbväxande trädslag likt contortatall introducerades inom massiv skal vid 1970- talet. Kraftiga markberedningsmetoder, gödsling, dikning, genetisk förädling samt mindre omloppstider skulle även bidra mot för att öka produktionen.

Under slutet från 1960-talet samt start från 1970-talet besprutades hyggen samt ungskogar ifrån luften tillsammans hormoslyr till för att motarbeta lövträdsuppslag.

dem lövfattiga äldre skogarna inom Mellansverige vittnar ännu angående denna epok. vid 1970-talet delade även staten ut bidrag mot dem ägare av mark liksom omförde spontant igenväxande jordbruksmark mot barrträdsplanteringar. Samtidigt blev kalytorna fler samt den uppväxande skogen alltmera jämnårig samt trädslagsren.

Det mekaniserade skogsbruket förmådde beneath några decennier förändra den svenska skogen ganska radikalt.

dem gamla träden blev färre, den döda veden likaså. Skogarna blev mörkare samt tätare. vid andra platser fanns skogen helt 15 borthuggen.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen

Variationen inom skogslandskapet minskade samt detta uppstod bristande vid både föda, hem samt lämpliga livsmiljöer på grund av flera från skogens invånare.

Men detta fanns krafter såsom verkade till ett förändring. sidled tillsammans den tekniska utvecklingen inom skogen började även den moderna naturvården ta fart.

Det moderna skogsbruket

Grunden på grund av detta moderna naturvårdsarbetet lades egentligen redan inom 1960 års naturvårdsutredning var organisationen, inriktningen samt arbetssätt till detta svenska naturvårdsarbetet fann sina former.

I naturvårdsutredningen lyftes bland annat nödvändigheten från ett generell naturvårdshänsyn fram, nära sidan från områdesskyddet till dem maximalt värdefulla naturområdena.

var pekade man även vid för att huvudansvaret på grund av den generella hänsynen borde ligga ner vid dem liksom brukar skogen.

Men detta skulle dröja innan tankesättet fick genomslag. 1975 kom dem inledande skrivningarna ifall naturhänsyn inom skogen. 1979 infördes krav vid hänsyn mot florans, faunans samt kulturmiljövårdens intressen inom skogsvårdslagen. dock inom praktiken hände ej sålunda många mot gagn till naturvården inom skogen.

Naturvården tar fart

På 1970-talet lanserades begreppen flora- samt faunavård från några vetenskapsman vid högskola för skog.

Artfaktablad började upprättas, forskningsprojekt initierades, flera handböcker blev tagna fram samt praktiska kurser genomfördes.

I mitten från 1970-talet kom även detta inledande "rödlistorna" ovan hotade samt missgynnande arter.

Det grundläggande svenska språksystemet – stavning, böjning, ordbildning, skrivregler, grammatik – förblir dock stabilt

Genom för att samla förståelse angående missgynnade samt hotade arter försökte man lära sig mer ifall hur arternas förekomst hängde samman tillsammans markanvändningen. 1990 ledde detta mot bildandet från Artdatabanken likt idag existerar Sveriges kunskapscentrum till arter samt naturtyper.

Under 1980-talet stärkte naturvården sina positioner både nationellt samt internationellt.

detta infördes restriktioner rörande dikning samt avverkning inom fjällnära områden, den kemiska lövbekämpningen vid skogsmark förbjöds samt ädellövskogslagen infördes. Sakta började naturhänsynen inom skogen vinna terräng.

År 1993 avgjorde riksdagen för att produktionsmålet samt miljömålet inom skogen skulle ges lika värde. Skogsbrukets sektorsansvar på grund av naturhänsynen inom skogen tydliggjordes även.

Sedan dess besitter naturhänsynen fast utvecklats samt förbättrats.

Hänsynsträd samt högstubbe, modell vid tidig naturhänsyn. Foto Mats Hannerz.

Åtgärderna börjar ge effekt

Det tar period för att förändra en skogslandskap. Sedan 1990-talet besitter ungefär ett femtedel från varenda bestånd avverkats, samt dessa skogar skiljer sig markant ifrån dem såsom avverkades beneath 1960- mot 1980-talen.

Den nya täckt område såsom växer upp innehåller lämnade hänsynsträd, sparad död ved, hänsynsytor samt hänsynsområden.

På sikt kommer den lämnade hänsynen för att sätta spår inom varenda bestånd. ifall 5 % från virket lämnas liksom hänsyn nära varenda avverkning kommer läka skogslandskapet vid sikt för att innehålla 5 % hänsyn, utöver frivilligt samt formellt skyddade områden.

Förbindelselänkar samt kantzoner kommer även för att knyta ihop skogslandskapet därför för att detta blir mindre fragmenterat.

Naturvårdsarbetet inom skogen kommer inte någonsin för att bli "färdigt". detta handlar istället angående en fortlöpande jobb samt konstanta förbättringar. dem faktiska effekterna från hänsynen existerar svåra för att mäta samt bedöma, dock detta finns flera positiva indikator inom miljömålsuppföljningarna.

Dagens naturhänsyn omfattar mer åtgärder såsom denna plats tillsammans sparad död ved, kantzoner samt hänsynsytor.

Foto Lena Gustafsson.