Vad finns det för ödlor
Ödlor
Ödlor (Lacertilia) existerar enstaka underordning inom klassen kräldjur. Ödlor existerar den artrikaste kräldjursgruppen samt förekommer inom flera olika habitat världen ovan, utom vid Antarktis. Variationen inom utseende samt levnadssätt existerar massiv, ifrån komodovaranen vilket är kapabel bli ovan 3 meter utdragen mot dem minsta geckoödlorna vilket bara blir några ett fåtal centimeter långa.
mot skillnad ifrån ormar äger ödlor inom dem flesta fall fyra ben, dock detta finns även enstaka sektion ödlor tillsammans tillbakabildade ben, såsom kopparödlan.
Dessa kalla blodade djur är vanligt förekommande över hela världen, från öknar till regnskogar och från marken till trädens topparÖdlor äger även ögonlock såsom kunna öppnas samt stängas samt synliga öronöppningar vilket ormar saknar, samt ormar besitter enstaka rad från något som är viktigt eller nödvändigt bredare fjäll vid buken vilket ödlor ej äger. Ödlor förmå inom vissa fall dessutom skifta färg mot skillnad ifrån ormar. i enlighet med kladistik existerar ormar enstaka undergrupp från ödlor.
Bryggödlor hör, trots för att dem vardagligt kallas ödlor, systematiskt sett ej mot underordningen ödlor (Lacertilia). Bryggödlor tillhör enstaka ytterligare kräldjursordning (Rhynchocephalia) samt existerar ej närmare släkt tillsammans underordningen ödlor. Vattenödlor hör ej heller mot underordningen ödlor, dem hör mot klassen groddjur (Amphibia).
Anatomi samt funktion
[redigera | redigera wikitext]Respirationssystem
[redigera | redigera wikitext]Ödlor äger lungor liksom existerar indelade inom flera olika kammare. dem liknar ormarnas lungor, dock äger ej ödlorna någon säck var bak likt ormarna äger.
Födan utgörs oftast av mindre ryggradslösa djur och ibland även av frön och frukterSpeciellt till ödlorna existerar för att dem ej kunna löpa samt andas samtidigt, vilket begränsar dem litet. dem förmå bara ta sig några steg löpande samt sedan måste dem stanna till för att andas.[1]
Matspjälkningssystem
[redigera | redigera wikitext]Ödlors matspjälkningssystem liknar groddjurens, dock tänderna hos ödlor existerar ej lika flera.
dem existerar istället mer inriktade samt sitter vid insidan från ben i käken. Dessa kallas till pleurodonta. Ödlornas tunga existerar många rörlig samt kunna sträckas ut långt. inom munnen finns flera sorters spottkörtlar.[källa behövs]
I övriga delen från matspjälkningssystemet finns även ett sektion specialiseringar, mot modell existerar matstrupen längre än hos groddjuren.
Väggen existerar uppbyggd tillsammans längsgående veck, sålunda för att stora byten enklare är kapabel nedslukas, då matstrupen vidgas. ifrån denna matstrupe existerar magsäckens väl avsatt samt nära övergången mot grovtarmen finns ett blindtarm.[2]
Utsöndringsorgan
[redigera | redigera wikitext]Ödlors utsöndringsorgan består från numeriskt värde små njurar.
Njurarna hjälper mot då ödlor alternativt andra reptiler bör utsöndra en sopor. Hos ödlor existerar avfallet kvävehaltigt, samt äger antingen ett lös struktur alternativt ett torr struktur. angående detta existerar ett fast struktur existerar den formad liksom enstaka pirog samt angående den existerar lös således existerar den formad vilket ett genomskinligt mineral såsom urinen.[3]
Ödlor sparar ofta vid vätska inom njurarna.
på grund av för att genomföra detta saknar ofta njurarna glomeruli såsom filtrerar blodet inom njurarna. dem flesta ödlorna besitter urinblåsa. detta finns dock vuxna ödlor såsom saknar ett sådan.[2]
Nervsystem
[redigera | redigera wikitext]Ödlornas nervsystem styrs från hjärnan samt ryggmärgsnerver, nerver liksom leder ifrån antingen ryggmärgen alternativt hjärnan samt en antal känselorgan.
Deras hjärna består från 12 par hjärnnerver. Ödlornas hjärnhalvor, såsom sitter inom detta viktiga associativa centret, existerar jämnt fördelat mindre än däggdjurens samt allmänt sett anses ej reptiler lika intelligenta likt däggdjuren.[4]
Rörelseorgan
[redigera | redigera wikitext]Både lodräta samt horisontella rörelser tillsammans huvudet är kapabel ske tillsammans med hjälp från leden liksom sitter mellan kraniet samt atlaskotan.
Djuret förmå alltså röra sig tillsammans med hjälp från dessa kotor vilket finns utspridda ovan kroppen samt dem vridande rörelserna tillsammans huvudet görs tillsammans hjälp från atlaskotan samt axiskotan. Dessutom underlättas ödlornas huvudrörelser tillsammans hjälp från frånvaron från dorsala utskott.
Ödlor är fascinerande reptiler som finns i en mängd olika former och storlekarpå grund av för att muskler samt ligament bör behärska hjälpa mot för att röra huvudet sitter detta små utskott vid halskotorna liksom hjälper mot för att binda samman. detta existerar alltså flera delar liksom hänger samman på grund av för att varenda kroppsdel bör behärska röra sig.
Ödlorna besitter revben såsom sträcker sig näst intill längs läka ryggraden, samt dem existerar olika långa/stora beroende vid fanns dem sitter.
nära halskotorna existerar revbenen exempelvis mindre medan dem existerar längre nära bröstbenet/bålens främre sektion. Ödlornas ben existerar korta samt sitter vinklade utifrån kroppen, vilket leder mot för att dem äger kroppen väldigt nära marken.[2]
Hormonsystem
[redigera | redigera wikitext]Ödlornas hormonsystem, dem endokrina körtlarna, består från tre olika körtlar.
Sköldkörteln, bisköldkörteln samt bukspottkörteln.
Ödlor är den artrikaste kräldjursgruppen och förekommer i många olika habitat världen över, utom på Antarktisdetta endokrina systemet existerar väldigt uselt dokumenterat eftersom ej tillräckligt antal reptiler besitter diagnostiserats. Bukspottkörteln existerar knut mot tolvfingertarmen samt besitter ett ljusrosa nyans. Själva körteln består från alfa- samt beta-celler såsom inom sin tur producerar glukagon samt insulin, vilka medför för att blodsockernivåerna inom blodet stabiliseras.
ifall detta inom blodet finns på grund av lite glukos produceras glukagon samt angående detta finns till många glukos produceras insulin.
Sköldkörtlarna samt bisköldkörtlarna är kapabel äga olika struktur samt dem kunna därför variera beroende ödleart.
Medlemmarna lever i Europa, Afrika och AsienKörtlarna förmå artikel antingen raka (colon), krökta (svettlökar) alternativt grenade (gasters pylorus). Bisköldkörteln existerar ihopkopplad medan sköldkörteln antingen existerar lätt alternativt ihopparad.[5]
Fortplantningssystem
[redigera | redigera wikitext]Vid svansroten äger dem flesta sorters ödlor doftkörtlar. Dessa körtlar agerar enstaka massiv roll nära parningen samt hanen äger ganska stora körtlar på grund av för att behärska locka mot sig honorna.
Körtlarna sitter oftast framför anus alternativt vid låret samt fylls tillsammans en material likt existerar gult, hårt samt nästan lite vaxliknande.
De föredrar soliga, varma och främst torra habitatReptilhanar äger numeriskt värde penisar vilket sitter vid fanns sin blad från svansroten, tillsammans med undantag från bryggödlorna. Penisarna existerar små samt ’‘räfflade’’ mot utseendet. Hanen besitter tillfälle för att välja vilken penis han önskar nyttja mot befruktningen.[6]
Under parning förstora svällkropparna samt tillsammans med hjälp från detta förmå spermierna simma ovan mot honans kloak.
Spermierna förs in inom honans kloak via enstaka fåra vid hanens könsorgan liksom sitter vid svansen, därför äger hanarna längre svans än honorna. Kloaköppningen existerar avlång likt ett löpa samt sitter tvärsöver svansbasen. Honorna besitter säckliknande äggstockar, enstaka massiv gulesäck samt en väldigt hårt skal vilket skyddar fostret.
Dock lägger ej samtliga ödlor oval form. Vissa föder levande ungar. Istället till för att att ge liv ut äggen går honorna tillsammans med äggen inne inom sig samt föder sedan levande ungar.
Över hela världen finns det tusentals olika arter av ödlorÖdlor existerar ej vilt likt håller fast nära sina vanligtvis för fortplantning hos djur speciellt länge; oftast lämnar dem dem väldigt tidigt.[7]
Många reptiler gräver ner sina oval form inom småsten alternativt lövhögar. Äggen ruvas då istället från den värme likt solen ger. Redan beneath inledande parningssäsongen blir små ödlor könsmogna, medan detta på grund av större ödlor förmå ta flera år.[2]
Hjärta samt blodomlopp
[redigera | redigera wikitext]Alla ödlor besitter en trerummigt hjärta, tillsammans med numeriskt värde förmak samt ett kammare.
Den enda kammaren pumpar blod både mot lungorna samt mot kroppens kroppsdel, ej såsom hos däggdjur samt fåglar, såsom besitter fyra lokal, numeriskt värde förmak samt numeriskt värde kammare.[8]
I detta fyrrummiga hjärtat pumpar motsats till vänster kammare blodet mot lungorna, från vilket ställe detta sedan går mot vänster förmak samt via detta mot vänster kammare, såsom pumpar detta mot organen var blodet avger sitt syre.
detta syrefattiga blodet pumpas därefter mot motsats till vänster kammare, samt kretsloppet existerar fullbordat.[8]
De båda kretsloppen existerar alltså skilda hos däggdjur samt fåglar, dock seriekopplade hos ödlor (och dem flesta andra kräldjur). enstaka fördel tillsammans med denna konstruktion existerar för att varelse tillsammans med fyrrummigt hjärta förmå äga lägre tryck inom detta mindre lungkretsloppet, samt högre inom detta kretslopp liksom går mot dem övriga organen.[8]
Varanödlorna äger ett mera komplicerad konstruktion, likt delvis imiterar detta fyrrummiga hjärtat.
Hos dessa pressas då hjärtat kontraheras den yttersta delen från förmaksseptumet (skiljeväggen mellan förmaken) mot hjärtats skiljevägg, vilket delar upp kammaren inom numeriskt värde hålrum utan förbindelse mot varandra. på det sättet kunna dem pumpa ut blodet tillsammans med lågt tryck mot lungorna samt tillsammans en högt tryck mot resten från kroppen.[9]