Är det fritt fiske i östersjön

Regeringskansliet Faktapromemoria  2023/24:FPM3
Förordning angående fiskemöjligheter inom Östersjön 2024	2023/24:FPM3
Landsbygds- samt infrastrukturdepartementet
2023-09-29
Dokumentbeteckning
COM(2023) 492
Förslag mot RÅDETS FÖRORDNING ifall fastställande till 2024 från fiskemöjligheterna på grund av vissa fiskbestånd samt grupper från fiskbestånd inom Östersjön samt angående förändring från förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter inom andra dricksvatten.

Kommissionen presenterade den 28 augusti 2023 en förslag mot reglering från fiskemöjligheter på grund av 2024 på grund av vissa fiskbestånd samt grupper från fiskbestånd inom Östersjön samt inom vissa andra vätska. Fastställande samt fördelning från fiskemöjligheter inom Östersjön görs genom för att fastställa maximal rätt fångst (TAC) samt kvoter samt därtill knutna villkor.

Kommissionens förslag reglerar inom Östersjön arterna torsk, sill, skarpsill, lax samt rödspätta. Förslaget avser TAC inom numeriskt värde förvaltningsområden på grund av torsk, fyra förvaltningsområden på grund av sill, numeriskt värde förvaltningsområden på grund av lax, samt en förvaltningsområde likt omfattar all Östersjön till skarpsill respektive rödspätta.

Utanför Östersjön avser kommissionens förslag vitlinglyra. inom förslaget saknas ännu ett rad konkreta fångstnivåer, samt kommissionen kommer därför för att komplettera förslaget vad gäller sill inom västra Östersjön, sill inom centrala Östersjön, sill inom Bottniska viken, skarpsill, rödspätta, torsk inom västra Östersjön samt torsk inom östra Östersjön.

Skälet mot detta existerar för att kommissionen avvaktar ytterligare vetenskapliga råd ifrån Internationella havsforskningsrådet (ICES) till berörda arter.

Ut ovan förslag mot TAC innehåller kommissionens förslag även förslag mot lekstängningsperioder till skydd från torsk samt förslag ifall för att fritidsfiske vid torsk samt lax inom Östersjön fortsätter för att regleras vid EU-nivå beneath 2024.

inom avsikt för att komma mot rätta tillsammans med den felrapportering från lax (såsom öring) vilket tidigare tid framgått från Internationella havsforskningsrådets (ICES) vetenskapliga råd föreslår kommissionen även för att förlänga detta förbud mot för att fiska öring utanför fyra sjöfart relaterat mil likt infördes till inledande gången vid EU-nivå 2019.

Regeringens omfattande mål existerar för att förvaltningsåtgärder bör beslutas inom linje tillsammans med den gemensamma fiskeripolitikens uppgift samt principer.

då detta gäller fiskemöjligheter anser regeringen således för att detta existerar angeläget för att nå målen ifall beståndsstorlek ovan den nivå vilket förmå ge maximalt hållbar utdelning (MSY), för att den gemensamma fiskeripolitikens syfte ifall landningsskyldighet möjliggörs, för att den vetenskapliga rådgivningen samt försiktighetsansatsen utgör grunden till besluten samt för att den fleråriga Östersjöplanen till torsk, sill samt skarpsill bör tillämpas på grund av dem bestånd liksom omfattas från planen.

Regeringen stödjer kompletterande åtgärder (inkl. lekfredningsperioder) såsom existerar inom linje tillsammans fleråriga planer. Regeringen anser för att dessa åtgärder bör existera ändamålsenliga, grundas vid vetenskapliga råd samt ej oproportionerligt drabba detta svenska lokala kustnära fisket. Detta inom avsikt för att åtgärderna bör bidra mot ett förbättrad havsmiljö, återhämtade fiskbestånd samt för att detta hållbara kustnära småskaliga fisket bör artikel hållbart samt dess konkurrenskraft hållbart värnas.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen för att land bör verka på grund av försiktigt satta fiskemöjligheter, därför för att fiskbeståndet ges chans mot återhämtning, inom enlighet tillsammans med den fleråriga planen.

Sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år – ett beslut som får skarp kritik

Regeringen föreslår även för att förslaget inom delar justeras därför för att slutresultatet blir ändamålsenligt, grundat vid vetenskapliga råd samt ej oproportionerligt drabbar detta svenska lokala kustnära fisket samt den råvaruförsörjning mot den svenska beredningsindustrin såsom besitter likt avsikt för att skicka varor mot humankonsumtion.

1.1           Ärendets bakgrund

Kommissionen lämnar årligen förslag ifall fiskemöjligheter inom Östersjön på grund av nästkommande kalenderår. Kommissionen definierade inom sitt årliga kommunikation angående den gemensamma fiskeripolitikens genomförande dem elementär principer likt kommissionen avser utgå ifrån då dem visar upp förslag angående fiskemöjligheter genom fastställande från maximal rätt fångst (TAC) samt kvoter på grund av 2024.

Meddelandet diskuterades nära Jordbruks- samt fiskerådet inom juni 2023.

Den 28 augusti 2023 presenterade kommissionen en förslag mot förordning då detta gäller fastställande från fiskemöjligheter inom Östersjön till 2024 samt vissa fiskemöjligheter inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig utanför Östersjön.

1.2           Förslagets innehåll

Kommissionens förslag på grund av 2024 reglerar inom Östersjön arterna torsk, sill, skarpsill, lax samt rödspätta samt inom viss mån öring.

Förslaget innehåller även förslag vilket gäller vitlinglyra inom Nordsjön. Kommissionen besitter angett för att förslaget mot TAC samt kvoter på grund av 2024 inom Östersjön överensstämmer tillsammans med målen samt principerna inom den gemensamma fiskeripolitiken, inklusive målet angående beståndsstorlek ovan den nivå liksom kunna ge maximalt hållbar utdelning (MSY) samt tillsammans den fleråriga Östersjöplanen på grund av torsk, sill/strömming samt skarpsill inom Östersjön.

Kommissionens förslag avser TAC till dem numeriskt värde förvaltningsområdena till torsk, TAC på grund av dem fyra förvaltningsområdena till sill, TAC till dem numeriskt värde förvaltningsområdena till lax samt TAC på grund av skarpsill samt rödspätta inom bota Östersjön beneath 2024. Förslaget avser även TAC till vitlinglyra inom Nordsjön till perioden 1 november 2023 mot 31 oktober 2024.

Kommissionens förslag inkluderar inom nuläget endast förslag på grund av ett minskning från TAC till lax inom Egentliga Östersjön, enstaka ökning från TAC till lax inom Finska viken samt ett sänkning från TAC till sill inom Rigabukten.

På tisdagen beslutade EU:s ministerråd om fiskekvoter för nästa års fiske i Östersjön

Förslag vid fångstnivåer saknas till dem andra bestånden från sill, samt på grund av rödspätta, skarpsill samt torsk.

Även angående förslag mot TAC saknar konkreta fångstmängder föreslår kommissionen en förbud mot riktat fiske från sill inom västra Östersjön, sill/strömming inom centrala Östersjön, sill/strömming inom Bottniska viken samt torsk inom bota Östersjön.

Detta innebär för att endast oundvikliga bifångster tillåts till dessa bestånd. på grund av lax inom Egentliga Östersjön således innebär förslaget detta förbud mot riktat laxfisket såsom införlivades till 2022 för att även gälla Ålands ocean samt Bottenhavet. Kommissionens förslag innebär även för att detta tidigare undantaget till riktat sillfiske inom västra Östersjön på grund av små ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans passiva redskap vilket mot modell garn tas försvunnen.

Förslaget medför även för att detta befintlig undantag till fiske från sill på grund av humankonsumtion beneath stängningsperioden på grund av skydd från torsk inom södra Östersjön tas försvunnen.

inom samt tillsammans med för att kommissionen föreslår för att stänga fisket efter sill inom Östersjön inom varenda dricksvatten vilket landet fiskar inom samt för att undantag tas försvunnen på grund av småskaligt fiske efter sill inom västra Östersjön tillsammans med passiva redskap, samt för att undantag på grund av fiske efter sill beneath torskstängningsperioderna ej existerar inkluderad inom EU kommissionens förslag bedöms dem negativa effekterna från förslaget bli påtagliga till detta lokala kustnära fisket samt till produktionen från sill på grund av humankonsumtion.

tillsammans med en förslag angående förbud mot sillfiske tillåts endast fångster från sill vilket fångas då man fiskar efter andra arter, vilket mot modell skarpsill alternativt siklöja. mot ovan redovisade utmaningar kommer dem negativa effekterna från kriget inom Ukraina.

Åsikter som uttrycks är skribentens egna

Utöver förslag mot TAC innebär kommissionens förslag även förslag ifall lekfredningsperioder till torsk samt för att fritidsfisket vid torsk fortsätter för att regleras vid EU-nivå beneath 2024 tillsammans med skillnaden för att detta tidigare undantag på grund av kustnära fiske efter sill besitter tagits försvunnen. Kommissionen föreslår även för att förlänga förbudet mot för att fiska öring utanför fyra sjöfart relaterat mil likt infördes 2019 till för att komma mot rätta tillsammans med den felrapportering från lax (såsom öring) vilket pekats ut från ICES.

vilket gäller lax föreslår kommissionen för att utöka den reglering liksom funnits vid område beneath 2023 mot även för att omfatta Ålands ocean samt Bottenhavet. Regleringen tillåter en fortsatt hållbart fiske vid dem starka laxbestånden inom Bottenviken samtidigt liksom skyddet till dem svaga laxbestånden ökas ytterligare.

Detta genom för att endast tillåta en riktat kustnära laxfiske inom Bottenviken beneath sommaren, medan riktat fiske från lax inom områden söder angående Bottenviken, tillsammans undantag från Finska viken, var dem flesta svaga laxälvar finns, föreslås existera förbjudet. Förslaget förväntas påverka laxfiskare inom Bottenhavet negativt såsom mot massiv sektion fiskar odlad lax.

Även fritidsfisket vid lax fortsätter för att regleras vid EU-nivå beneath 2024. Förslaget existerar ett expansion från regleringen ifrån 2022 samt 2023, då den kommer gälla Ålands ocean samt Bottenhavet.

eftersom kommissionen ej besitter lagt förslag till nivåer vid fiskemöjligheter till östlig samt västlig torsk, rödspätta, skarpsill, samt sill (med undantag från Rigabukten) går detta inom nuläget ej för att utföra enstaka djupare bedömning från förslaget.

1.3           Gällande svenska regler samt förslagets konsekvens vid dessa

Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik existerar en fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4           Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget besitter inga budgetära konsekvenser på grund av statsbudgeten. Förslaget bedöms ej heller ett fåtal några ekonomiska följder på grund av Europeiska unionens ekonomisk plan.

Kommissionen besitter ej presenterat någon uttrycklig jämställdhetsanalys från förslaget.

enstaka konsekvensanalys från kommissionens förslag besitter ej redovisats inom samband tillsammans redovisningen från förslagets innehåll.

2.1           Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens omfattande mål existerar för att förvaltningsåtgärder bör beslutas inom linje tillsammans med den gemensamma fiskeripolitikens uppgift samt principer.

Regeringen anser således för att fiske- samt vattenbruksverksamheterna bör artikel miljömässigt hållbara vid utdragen sikt samt förvaltas vid en sätt såsom existerar förenligt tillsammans målen ifall för att att nå ett mål eller resultat nytta inom ekonomiskt, socialt samt sysselsättningshänseende. Därtill bör dem bidra mot för att trygga livsmedelsförsörjningen såsom ett sektion från en hållbart livsmedelssystem.

Fiskbeståndet bör stärkas samtidigt liksom en hållbart hållbart småskaligt fiske värnas. Regeringens mål existerar därför även för att åtgärderna bör existera inom linje tillsammans Livsmedelsstrategin samt Agenda 2030.

då detta gäller fiskemöjligheter anser regeringen således för att detta existerar angeläget för att nå målen ifall beståndsstorlek ovan den nivå likt är kapabel ge maximalt hållbar utdelning (MSY), för att den gemensamma fiskeripolitikens syfte angående landningsskyldighet möjliggörs, för att den vetenskapliga rådgivningen samt försiktighetsansatsen utgör grunden på grund av besluten samt för att den fleråriga Östersjöplanen på grund av torsk, sill samt skarpsill bör tillämpas på grund av dem bestånd liksom omfattas från planen.

Regeringens utgångspunkt existerar för att läget på grund av flera fiskbestånd, däribland Östersjötorsken samt Östersjösillen, existerar allvarligt. Regeringen stödjer kompletterande åtgärder vilket existerar inom linje tillsammans med Östersjöplanen till torsk, sill/strömming samt skarpsill inom Östersjön.

I Östersjön blir det fördubblade kvoter

Därtill anser regeringen för att åtgärder bör existera ändamålsenliga samt grundas vid vetenskapliga råd. Regeringen utvärderar kvar detaljerna inom kommissionens förslag inklusive ett djupare granskning avseende förslagets effekter på grund av havsmiljön, bestånden samt dem svenska fiskerinäringarna. Regeringen anser för att förslaget ej oproportionerligt bör drabba detta svenska lokala kustnära fisket samt råvaruförsörjning mot den svenska beredningsindustrin vilket äger likt avsikt för att skicka varor mot humankonsumtion.

Detta inom avsikt för att hållbart möjliggöra detta hållbara fisket till humankonsumtion samt värna Östersjöns ekologiska balans genom livskraftiga fiskbestånd. självklart beståndssituationen till torsk stödjer regeringen åtgärder till skydd från torskens lek, samt anser för att utformningen bör återspegla bästa tillgängliga vetenskap samt omfatta dem djup var torsk potentiellt leker samtidigt undvika dem negativa effekterna på grund av detta svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk inom områden samt djup var torsk ej leker.

I rådets pressmeddelande skriver man att kvoterna är i linje med den vetenskapliga rådgivningen från forskare vid Internationella havsforskningsrådet (ICES), men det är en sanning med en modifikation, menar Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow

Regeringen anser för att regleringen från fiskemöjligheterna på grund av lax bör utformas samt fiskemöjligheter fastställas vid enstaka nivå vilket tillåter en fortsatt hållbart fiske vid dem hållbara laxbestånden samt odlad lax samtidigt såsom skyddet till dem svaga laxbestånden ökas ytterligare samt förekomst från laxsjukdomar beaktas.

då detta gäller fritidsfiske anser regeringen allmänt för att reglering från fritidsfiske inom inledande grabb existerar varenda medlemsstats ansvar samt för att EU-lagstiftning vid detta enhet endast bör övervägas inom specifika fall samt ifall den är kapabel tillföra mervärde. självklart beståndssituationen till vissa från Östersjöns bestånd samt detta faktum för att fritidsfisket inom avgörande omfattning bidrar mot fiskedödligheten på grund av dessa bestånd anser regeringen för att detta till närvarande finns en mervärde inom för att reglera fritidsfisket från torsk samt lax inom vissa områden inom Östersjön inom ramen på grund av denna förordning.

då detta gäller övervakning samt efterlevnad konstaterar regeringen för att regelefterlevnaden existerar en viktigt element till för att säkerställa en hållbart fiske samt betonar vikten från för att fiskets aktörer konkurrerar vid lika villkor genom för att kontrollkraven uppfylls vid en likvärdigt sätt inom medlemsstaterna.

Apropå sill och strömming så har EU beslutat om nya fiskekvoter

Regeringen anser således för att detta existerar angeläget för att medlemsstaterna kommer mot rätta tillsammans med dem fall från bristfällig regelefterlevnad liksom påträffas samt stödjer för att medlemsstaterna tillsammans tillsammans kommissionen samt EU:s fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt jobb inom avsikt för att nå hållbart fiske.

landet bör verka till försiktigt satta fiskemöjligheter, sålunda för att fiskbeståndet ges chans mot återhämtning, inom enlighet tillsammans med den fleråriga planen. inom ljuset från avsaknad från förslag vid fiskemöjligheter på grund av dem flesta från bestånden inom Östersjön samt avsaknad från ett konsekvensanalys behöver enstaka komplettering från EU-kommissionens förslag anlända innan ett slutlig position ifrån regeringen kunna beslutas.

Regeringen anser för att förslaget inom delar är kapabel behöva justeras inom avsikt för att mildra dem negativa effekterna till detta svenska lokala kustnära fisket samt den råvaruförsörjning mot den svenska beredningsindustrin liksom besitter liksom avsikt för att skicka varor mot humankonsumtion.

2.2           Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna äger lämnat preliminära synpunkter vid kommissionens förslag både inom detta regionala forumet till Östersjön, Baltfish, samt inom rådets förberedelse kroppsdel.

ett övervägande majoritet från medlemsstaterna äger bl.a. givit formulering på grund av för att dem preliminärt ej delar EU-kommissionens nya tolkning från den fleråriga förvaltningsplanen på grund av sill/strömming, skarpsill samt torsk inom Östersjön vilket leder mot förslaget angående för att stänga fisket efter sill från småskaliga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med passiva redskap inom västra Östersjön, samt stängning från fisket efter sill inom centrala Östersjön samt Bottniska viken.

ett majoritet från medlemsstaterna besitter även givit formulering på grund av för att inom dem ramar liksom ställs inom den gemensamma fiskeripolitiken samt inom den fleråriga förvaltningsplanen på grund av Östersjön undvika alltför stora svängningar inom TAC mellan år samt understrukit vikten från för att socio-ekonomiska effekter beaktas samt oproportionerliga negativa effekter begränsas.

2.3           Institutionernas ståndpunkter

Institutionerna äger ej yttrat sig.

2.4           Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget besitter ej remitterats. Regeringen besitter dock berett yrkesfiskets organisationer, Fiskbranschens riksförbund, företrädare på grund av berörda fiskberedningsföretag, Sportfiskarna, företrädare på grund av turbåtsnäringen, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden (WWF), Baltic Waters 2030, Coalition Clean Baltic (CCB), Stiftelsen till Östersjölaxälvar inom samverkan (ÖIS) samt Fiskesekretariatet (FISH) tillfälle för att nära samrådsmöten beneath augusti samt september 2023 yttra sig ifall fastställande från nästa års fiskemöjligheter.

Berörda Länsstyrelser äger hösten 2023 beretts tillfälle för att yttra sig genom Havs- samt vattenmyndigheten.

Den rådgivande kommitté till Östersjön (BS AC) besitter lämnat synpunkter direkt mot kommissionen. BS AC äger även direkt mot Baltfish samt Östersjöns medlemsländer lämnat specifika synpunkter ifall effekterna från kommissionens förslag, samt bland annat framhållit dem negativa effekterna på grund av fiskenäringarna samt dem beredningsföretag såsom existerar beroende från råvara ifrån fiske inom Östersjön.

Det stod klart när nästa års fiskekvoter

3.1           Rättslig bas samt beslutsförfarande

nyhet 43.3 inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt. Beslut saknas från rådet tillsammans kvalificerad majoritet vid förslag från kommissionen.

3.2           Subsidiaritets- samt proportionalitetsprincipen

Kommissionen anger för att förslaget omfattas från unionens exklusiva befogenhet inom enlighet tillsammans med nyhet 3.1 d inom fördraget angående Europeiska unionens funktionssätt.

Subsidiaritetsprincipen existerar därför ej tillämplig. Kommissionen anger vidare för att förslaget existerar förenligt tillsammans med proportionalitetsprincipen. Regeringen delar kommissionens granskning.

4.1           Fortsatt behandling från ärende

Kommissionens förslag mot förordning kommer för att diskuteras inom detta regionala forumet till Östersjön, Baltfish, samt inom rådet beneath september samt oktober 2023 tillsammans med målsättningen för att rådet bör nå ett politisk överenskommelse nära Jordbruks- samt fiskerådet den 23–24 oktober 2023.

4.2           Fackuttryck/termer

TAC: Total Allowable Catch; Maximal rätt fångst

Kvot: Kvoten existerar den sektion från TAC likt enstaka medlemsstat tilldelats i enlighet med ett fast fördelningsnyckel