bullpuma.pages.dev









Finland har världens bästa skola

FSL har därför höga förväntningar på bland annat utredningen om ett nationellt lärarregister som nu görs vid Undervisnings- och kulturministeriet

Därför existerar Finlands skolor bättre

Ändå hamnade land i norden vid femte område bland OECD-länder, medan detta jublande land uppnådde ett nionde ställe, enstaka position såsom ägde kunnat existera betydligt lägre självklart detta unikt höga antalet uteslutna elever.2 Sveriges utfall kom sedermera för att kraftigt ifrågasättas, främst från Riksrevisionen, vilket strödde smolk inom glädjebägaren.

inom april skrev Riksrevisionen3:

”I samband tillsammans med Pisa-undersökningen undantogs en stort antal svenska studenter ifrån för att delta. Riksrevisionen konstaterar för att detta delvis gjordes vid felaktiga grundläggande principer eller fundament, samt för att regeringen samt Skolverket ej äger följt upp genomförandet.

detta besitter heller ej gjorts någon pålitlig analys inom efterhand.”

En redovisning ifrån SCB visar även för att kostnaderna på grund av grundskolan ökade tillsammans läka 29 andel mellan år samt &#;

Numera talas allt mindre angående saken. dock för att Sveriges ärorika comeback såsom inflytelserik skolnation grusades samt grumlades, svider säkert till dagens skolpolitiker samt skolbyråkrater.

till varken inom kostnader alternativt självbild ligger oss lågt.

Ökande skolkostnader

Sverige ligger regelmässigt inom övre halvan bland OECD-länder inom fråga ifall skolbudget. ett narrativ ifrån SCB visar även för att kostnaderna på grund av grundskolan ökade tillsammans kurera 29 andel mellan år samt , alltså perioden fram mot detta senaste PISA-resultatet.

samt såsom vän existerar detta just resultaten hos åringar inom grundskolan likt mäts inom PISA.4

Så enstaka niondeplats – alternativt tillsammans andra mått sämre – ger lite för att yvas ovan. Ännu mindre utifrån Sveriges höga ambitioner tillsammans med ”en lärcentrum på grund av alla”, enstaka mål inom bjärt kontrast mot dem senaste PISA-undersökningarna, liksom klart visar för att skolsegregationen existerar större än någonsin inom modern period.

för att välja ”rätt” utbildning mot dem egna barnen besitter blivit ett nyckelfaktor inom vårt världsunika valfrihetssystem, var vinstdrivande aktörer ges generöst spelrum. Även kommunaliseringen, vilket sjösattes , besitter bidragit mot 30 kalenderår från divergerande förutsättningar, var kommuner satsar signifikant olika vid skolan.5 detta gäller såväl elevkostnader samt läromedel vilket lärares löner samt behörighet.6 flera minns dåvarande skolminister Göran Perssons mening inom sina memoarer Min väg, mina val ifrån 7

”Jag existerar övertygad angående för att jag resonerade riktig, även ifall jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sånt motstånd.

Den statliga kopplingen gav dem ett högre ställning eller tillstånd inom förhållande mot andra kommunalanställda. Jag förstod deras motstånd, dock detta gamla systemet plats dödsdömt. ”

Just den okontrollerad segregationen besitter fått PISA-chefen Andreas Schleicher för att vid en melodramatiskt vis hävda för att ”Sverige äger tappat bort eller missat sin själ”8 Värre existerar för att detta annars därför rättskaffens samt föga korrupta landet landet för tillfället utmärkt sig såsom sifferdribblande inom PISA-sammanhang.

Varför den svenska skolsjälen äger försvagats alternativt förlorats råder detta skilda meningar ifall, helt inom linje tillsammans den slängiga samt slagiga skoldebatten.

Utbildningssystemet omfattar småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning

enstaka reaktion ifrån flera från mina finländska kollegor existerar för att detta käbblas många ifall skolan inom landet. Detta verifieras inom ett bedömning från den svenska respektive finska PISA-medierapporteringen, tillsammans med slutsatsen för att dem svenska artiklarna existerar mer politiserade samt ”bombastiska, medan PISA inom detta finländska materialet inom större utsträckning förankras inom enstaka lärorik diskurs samt omskrivs vid en mer nyanserat sätt”.9

Politiserad debatt

I denna politiserade skoldebatt tenderar högern för att skylla missförhållandena vid flumpedagogiken samt flumpedagogerna likt länge sägs äga dominerat skolan, medan vänstern pekar ut marknadskrafterna likt den stora boven inom dramat.

Sällan anknyts mot den mycket överväldigande mängd undersökning liksom visar för att den enskilt viktigaste faktorn inom skolutveckling existerar lärarens kompetens inom klassrummet.10

Eller speciell uttryckt: kompetenta pedagog ger studenter stora fördelar.

Här talas angående för att lärandevinster på grund av studenter liksom besitter ett högkompetent pedagog framför enstaka lågkompetent pedagog kunna existera upp mot fyra gånger högre.

Mellan 15 samt 30 andel från elevprestationerna beror direkt från vilket läraren är kapabel samt utför. alternativt speciell uttryckt: kompetenta pedagog ger studenter stora fördelar.11

Ofta sägs för att den svenska skolan äger varit exponerad till flera pedagogiska moden samt enstaka allmän förändringssjuka. Reformerna besitter duggat tätt, administrativa papperstigrar besitter flödat samt digitaliseringen besitter baxats in liksom ett frälsare, trots för att många undersökning visar för att ett avslappnad samt ogenomtänkt skärmanvändning både splittrar samt sänker vår viktigaste tillgång inom allt utbildning – den starka samt varaktiga koncentrationen.

Undersökningens fokusområde byts i samband med varje undersökning

Bland kollegor, liksom besökt land i norden samt deltagit inom därför kallad skolturism, hörs ofta kommentaren för att land i norden besitter enstaka utbildning såsom liknar den vilket oss ägde innan oss började förändra allt mot motsats till vänster samt vänster.

Till motsats till vänster samt vänster existerar talande inom sammanhanget, ej bara utifrån egna intryck, utan även ifrån detta liksom den internationellt framstående finske skolforskaren Pasi Sahlberg lyfter fram inom den akademiska bästsäljaren Finnish lessons, alternativt Lärdomar ifrån den finska skolan vid svenska.12

Redan inom detta inledande meningarna kämpa fast för att den finska skolan lämnats relativt orörd.

Klåfingriga politiker samt snattrande utbildningskonsulter äger hållits borta. Tilltron mot läraren såsom enstaka kompetent kunnig existerar grundmurad, likaså anser den finska allmänheten för att den närmaste skolan existerar god nog. Följaktligen saknar den finska skolan detta utpräglade valfrihetssystem liksom präglar den svenska skolan. Ängsliga medelklassföräldrar behöver ej sätta sina små människor inom skolkö redan ifrån födseln, utan kunna vila inom trygg förvissning angående för att deras ungar kommer för att möta enstaka välfungerande lärcentrum tillsammans med kompetenta pedagog nästgårds.

alternativt the best school fryst vatten the next school, till för att uttrycka detta lite svengelskt.

I linje tillsammans med detta finns ej någon massiv samt svällande kontroll- samt inspektionsverksamhet från skolan. Standardprov lyser tillsammans sin frånvaro. på denna plats talas detta angående ”en förtroendebaserad skolkultur”,13 präglad från ärlighet, tillit, professionalism samt utmärkt ledning.” Detta går tvärs emot dem senaste decenniernas internationella NPM-trend (New Public Management), var detta mesta bör bli mättad, utvärderas samt dokumenteras från ett något som ökar i storlek eller antal kader externa kontorspersonal, en indikator vid för att skolans viktigaste aktörer – lärarna – inom grunden misstros.

– Med fakta når vi längre i bygget av världens bästa skola

dock för att rekommendera enstaka lärcentrum tillsammans upphöjd tillit, upphöjd professionalism samt höga påverkan existerar lågt hängande fruktbarhet. Svårare blir för att hitta vägen dit, för att producera samt upprätthålla en sådant system.

Lärarens viktiga roll

Vad existerar detta inom grunden likt skiljer grannländerna land i norden samt land, numeriskt värde länder vars utbildningssystem beneath hundratals tid stått inom nära kontakt?

detta enkla svaret existerar lärarna. inom land i norden existerar detta fint för att artikel pedagog, inom land anses läraryrket oattraktivt, ett professionell nödlösning. för att läraryrket tappat ställning eller tillstånd inom landet beläggs klart inom Emil Bertilssons avhandling Skollärare ifrån 14 på denna plats undersöks yrkets nedåtgående tillväxt mellan år samt identisk trend verifieras inom den senaste stora OECD-studien, Talis , ifall lärares jobb.

denna plats fastställs för att bara 11 andel från dem svenska högstadielärarna anser för att yrket äger upphöjd ställning eller tillstånd, enstaka siffra liksom är kapabel jämföras tillsammans med Norges 35 andel samt Finlands 58 procent.

Genomsnittet inom OECD ligger vid 26 procent.15 Sahlberg hävdar för att läkaryrket samt läraryrket äger identisk attraktivitet inom land i norden, tillsammans knapp fördel till lärarna.

Än idag minns jag min inledande tidsperiod liksom lärarkandidat samt hur ofta jag möttes från frågan varför just jag ”som ägde därför enkel på grund av mig inom skolan” ägde valt läraryrket.

Värst fanns ett kvällsmål hos min dåvarande handledare, enstaka man vars bankanställda fru föreslog för att jag inom stället skulle jobba vid golvet inom valfri finansinstitut, äga en lugnt samt bekvämt liv samt dessutom tjäna flera tusentals kronor mer inom månaden. Varför valde jag då skolan? frågade denna inom missriktad välmening.

Varför betraktas läraryrket såsom en misslyckat yrkesval inom landet, medan dem bästa 15 procenten inom enstaka finsk akademisk årskull väljer yrket?

Kanske blev fortsättningen vid middagen ej den trevligaste, dock frågan förföljer mig än idag.

Varför betraktas läraryrket såsom en misslyckat yrkesval inom land, medan dem bästa 15 procenten inom enstaka finsk akademisk årskull väljer yrket? mot den finska lärarutbildningen är kapabel följaktligen dem allra bästa studenterna rekryteras samt ytterst ett fåtal från dem hoppar från, medan intagningspoängen inom landet existerar nästintill obefintliga samt avhoppen många höga.

samtliga finska lärarutbildningsnivåer leder även mot enstaka magisterexamen (motsvarar ett mästare inom Sverige), vilket öppnar på grund av för att beneath yrkeslivet bedriva undersökning. enstaka tidigare arbetskamrat brukade anmärka för att ”det hemmavid räcker tillsammans ett fullgjord gymnasieutbildning samt för att behärska notera sitt namn inom en blankett, på grund av för att behärska ansvara på grund av dagens samt morgondagens kunskapsutveckling hos trettio unga individer”.

Yttrandet landade ofta inom massiv tystnad alternativt något bittert skratt.

Men existerar detta verkligen sålunda illa, möjligen någon undrar?

en klart svar ges genom för att jämföra lärarbehörighet mellan olika länder. inom landet uppges nästan fanns tredjeplats pedagog inom skolan artikel obehörig, i enlighet med siffror ifrån Skolverket ifrån 16

Svårt rekrytera personal

Behörigheten förmå även variera kraftigt mellan skolor samt områden för skolor, exempelvis existerar bara 36 andel från lärarna inom Ragunda kvalificerade medan motsvarande siffra till Vännäs ligger vid 90 procent.17 Sedan länge vet oss för att skolor inom utanförskapsområden besitter ytterst svårt för att rekrytera anställda, trots förstärkta resurser.18 Undersökningar visar även för att sålunda många liksom 60 andel från varenda skolor ej annonserar efter kvalificerade pedagog, vilket ej bara reducerar möjligheterna för att åtgärda problemet utan även signalerar behörighetens låga värde.19 tillsammans denna tillväxt – tillsammans på grund av ett fåtal utbildade pedagog samt nedvärderad lärarbehörighet – beräknas skolan sakna läka 45 kvalificerade pedagog kalenderår 20 möjligen sparar detta in enstaka alternativt ytterligare topp, dock detta sänker ett illa behandlad yrkeskår ännu mer.21

Går oss sedan mot ett motsvarande narrativ ifrån vårt östra grannland, publicerad , står nästa för att läsa: ”Inom den primär utbildningen samt gymnasieutbildningen existerar 97 andel från ämneslärarna kvalificerade på grund av sina data.

allmänt existerar dem regionala skillnaderna få.”22 I identisk redovisning konstateras för att läraryrket samt lärarrekryteringen besitter ett kraftfull ställning, vilket får land i norden för att sticka ut internationellt.

Vad existerar detta då liksom skiljer land i norden samt landet strukturellt, inom form eller gestalt från orsaker liksom förmå förklara denna avgrund inom läraryrkets status?

denna plats finns ganska många skrivet, dock ytterst erhålla tydliga svar. Högst sannolikt handlar detta ifall flera faktorer, dock tydligt existerar för att lönen ej skiljer sig nämnvärt mellan dem olika länderna. ej heller besitter finländarna färre studenter inom klassrummet alternativt någon speciell formell förmån jämfört tillsammans med landet.


  • finland  besitter världens bästa skola

  • Visserligen äger land i norden ej tagit emot därför flera migranter såsom landet, vilket sannolikt ställt den svenska skolan inför stundtals nya samt svåra utmaningar.

    Likafullt ägde landet därför sent vilket ett behörighetsgrad vid 93 andel, ett tidpunkt då land redan fanns en utpräglat multikulturellt nation inom jämförelse tillsammans med Finland.23 således för att tätt sammankoppla den tappade statusen hos svenska pedagog tillsammans med invandring håller ej.

    ej heller förmå kommunaliseringen göras mot isolerad skurk, eftersom även land i norden äger ett decentraliserad samt kommunal utbildningsinstitution.

    Vuxenutbildningen är avsedd för vuxna och innehåller många alternativ från grundläggande utbildning till högskoleutbildning

    Undersökningar visar dessutom för att detta såsom dem finska lärarna värderar högst ej existerar lönen utan detta höga anseendet, tilltron samt den professionella autonomin.24

    Kan traditioner förklara?

    Så vad mer existerar detta då liksom utför dem finska lärarna sålunda stolta samt dem svenska lärarna sålunda sänkta? häpnadsväckande ofta driver förklaringar in mot detta svårdefinierade området vilket oss kallar tradition.

    på denna plats sägs ofta för att oss inom landet äger en extremt individinriktat samt icke-auktoritärt samhälle, en förhållande vilket gifter sig illa tillsammans för att lärarna äger en enormt pedagogiskt ansvar till omogna samt omyndiga individer samt därför måste behärska besluta inom sitt klassrum.

    Värst blir detta ifall ledarskapet existerar svagt samt duckande, fixerat nära för att hålla göra snygg siffror samt värdegrundsdokument utåt.

    Att underordna samt underordna sig står ej speciellt högt inom klass inom dagens land, jaget överskuggar ofta laget, ifrån upphöjda influencers mot Zlatan.

    denna plats finns även starka ideal angående effektivitet, snabbhet samt modernisering, liksom ett kult från detta ungdomliga samt nya, fenomen liksom rimmar illa tillsammans den nödvändiga respekten till enstaka äldre individ (läraren), dennes insikt samt visdom inom enstaka kollektivt samt traditionstyngd institution vilket skolan. mot detta är kapabel läggas 30 hormonstinna studenter inom identisk undervisningsrum, ofta uppbackade från curlande föräldrar samt beväpnade tillsammans med för att via skolpengen snabbt behärska byta utbildningsinstitution.

    denna plats finns faktorer vilket förmå bli rejält toxiska enskilt, dock ännu värre inom kombination.

    Finland har vid flera tillfällen utnämnts till det bästa utbildningslandet i världen

    Värst blir detta angående ledarskapet existerar svagt samt duckande, fixerat nära för att hålla göra snygg siffror samt värdegrundsdokument utåt.

    Inte sällan sägs även för att dagens samhälle ger oproportionerligt massiv kraft åt den enskilde individ såsom känner sig kränkt samt vingklipper mandaten åt den vilket försöker hålla ordning. alternativt på grund av för att uttrycka detta rakare: lärares möjligheter för att stoppa störande samt gränslösa studenter samt beteenden existerar tunt samt osäkert, risken för att egen drabbas från hårda motanklagelser samt segdragna utredningar existerar grundlig.

    Vem önskar visa professionellt samt civilt kurage då detta därför ofta straffar sig?

    Ännu mer framgångsrikt än land i norden existerar numera land i baltikum, vars studenter presterade högst inom OECD inom den senaste PISA-undersökningen inom Europa besitter dem estniska eleverna dem högsta resultaten inom såväl läsning, matematik samt naturkunskap.

    vad existerar detta då liksom förmå tänkas ligga ner på baksidan Estlands vinnarstatus inom skolområdet?

    Även på denna plats återkommer några ett fåtal saker.

    Världens bästa skolsystem? Den finländska småbarnspedagogiken och skolsystemet prisas ofta som världens bästa, men det är den inte, ser man på Saarinens färska doktorsavhandling

    till detta inledande för att dem estländska lärarna existerar högutbildade, äger upphöjd tilltro ifrån omgivningens blad samt för att dem lämnas mot för att utföra detta såsom dem existerar experter vid – för att undervisa. på grund av detta andra existerar skillnaderna inom detta estniska skolsystem små, andelen lågpresterande studenter existerar färre än inom något annat europeiskt nation.

    Därtill existerar skolsystemet sammanhållet, samarbetsinriktat samt detta satsas många vid dem yngre åldrarna. Detta sängar till för att föräldrar skickar sina ungar mot närmaste lärcentrum, tillsammans tilltro mot för att dem kompetenta lärarna var utför sitt arbete samt för att skolans elevunderlag ej existerar en negativt segregerat sänke.25

    Tilltro framför toppstyrning, kollegialt samarbete snarare än kommersiell konkurrens, stabilitet inom stället på grund av snabbföränderlighet – är kapabel detta fanns således enkelt?

    mot detta bör läggas den allra viktigaste faktorn: en struktur samt en samhällsklimat såsom vid en tydligare sätt värderar vår viktigaste samhällsbärande yrkeskår – lärarna.

    Se noterVisa mindre

    Noter

    1. PISA , Skolverket, Internationella studier , titta speciellt sidorna , ?file=
    2. I OECD:s yttrande mot detta svenska PISA-resultatet (Country Note &#; PISA Results) konstateras för att landet ägde detta största andelen uteslutna studenter från samtliga länder.

      alternativt till för att citera direkt: ” In , about 11% of year-old students were excluded from the PISA test – the highest rate amongst all participating countries/economies (s.3).”

    3. Riksrevisionens hemsida , granskningsrapport hämtad , &#;
    4. SCB, , Fortsatt ökning från kostnaderna inom grundskolan, 
    5. Isaksson, C () Kommunaliseringen från skolan – vem vann egentligen.

      Stockholm: Ekerlids förlag.

    6. Tidningen Läraren, , Unik lista: därför massiv andel kvalificerade besitter din samhälle, samt Tidningen Läraren, , Lista: därför många satsar din samhälle vid läromedel,
    7. Skolvärlden, , Göran Persson: Kommunaliseringen plats inte någonsin den stora frågan,
    8. Dagens Arena, , OECD: Sveriges skolsystem äger tappat bort eller missat sin själ,
    9. Renberg, H.S.

      () PISA-press: svenska samt finska mediekonstruktioner från ”världens bästa skola”. Stockholm: Förvaltningsakademin, titta speciellt sidan 4.

    10. Håkansson, J. & Sundberg, D. () Utmärkt utbildning. Stockholm: Natur & tradition samt Hattie, J. (). Synligt lärande: enstaka syntes från mer än metaanalyser angående vilket vilket påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
    11. Håkansson, J.

      & Sundberg, D. () Utmärkt utbildning. Stockholm: Natur & tradition, titta speciellt sidorna

    12. Sahlberg, P. () Lärdomar ifrån den finska skolan. Stockholm: Studentlitteratur. titta även videon vid Youtube, Pasi Sahlberg, , In Teachers We trust, ?v=iItRqQ8KHCo
    13. Sahlberg, P. () Lärdomar ifrån den finska skolan. Stockholm: Studentlitteratur, s
    14. Bertilsson, E.

      () Skollärare: rekrytering mot kurs samt arbete Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    15. Talis , sektion 1, s.7, ?id=
    16. Skolverket, , Nästan fanns tredjeplats pedagog inom grundskolan existerar obehörig,
    17. Tidningen Läraren, , Unik lista: sålunda massiv andel kvalificerade pedagog besitter din samhälle,
    18. Svenskt näringsliv () kalufs får man dem bästa lärarna mot dem tuffaste skolorna?
    19. Skolvärlden, , Sex från tio kommuner annonserar ej alls efter kvalificerade pedagog,
    20. SCB, , Fortsatt bristande vid pedagog, alternativt Skolverket, Lärarprognosen , &#;uppdrag-att-ta-fram-aterkommande-prognoser-over-behovet-av-forskollarare-och-olika-lararkategorier?id=
    21. Här sticker land även ut negativt bland andra OECD-länder, vilket kommenteras vid nästa sätt inom den PISA-rapport (så kallad Country Note) liksom riktas särskilt mot Sverige: ”School principals in Sweden reported more personal shortage and less ämne shortage than the OECD average; and school principals of disadvantaged schools more often reported personal shortage than principals of advantaged schools.” (s.5)
    22. Utbildningsstyrelsen , Lärarna samt rektorerna inom land i norden Lärarbehovet för tillfället samt inom framtiden, s,
    23. SCB, , Fler grundskolelärare än någonsin – dock lägre andel tillsammans med certifikat, &#;men-farre-med-examen/
    24. Utbildningsstyrelsen , Lärarna samt rektorerna inom land i norden Lärarbehovet för tillfället samt inom framtiden,
    25. Education Estonia: Estonian Education Success story, at NordEd Conference, 10 of May , samt BBC, , PISA rankings: Why Estonian pupils shine in global test,

    Erik Cardelús existerar filosofie läkare inom didaktik samt vetenskapsman inom pedagogik.