När anslöt sig sverige till europakonventionen

Europadomstolen samt den svenska rättsordningen*

Av justitierådet HANS DANELIUS

Antalet stater liksom existerar anslutna mot Europakonventionen angående dem mänskliga rättigheterna äger successivt vuxit samt uppgår idag mot detta existerar 22 stater från växlande storlek samt innebörd.

Några från dem — Västtyskland, Storbritannien, land i västeuropa samt Italien — existerar många stora tillsammans med enstaka befolkning vid 50 miljoner alternativt mera. andra existerar många små tillsammans enstaka befolkning långt beneath 1 miljon. Dit hör Island, Luxemburg, Malta, Cypern samt dem allra minsta, Liechtenstein samt San Marino.

Totalt rör detta sig emellertid ifall drygt miljoner människor, på grund av vilka konventionen utgör ett gemensam kodex från primär rättighetsbestämmelser. Detta får anses existera en många stort befolkningsunderlag till ett domstol samt ett kommission vilket faktiskt bara arbetar vid deltid.
    Tidigare fanns detta enstaka sektion stater likt ägde anslutit sig mot konventionen dock vilket ej ägde godkänt rätten till enskilda personer för att föra mål angående förbrytelse mot konventionen.

Numera besitter emellertid varenda dem 22 staterna även godtagit denna s. k. enskilda klagorätt. Detta betyder för att en uppgift idag förmå anhängiggöras mot vilken likt helst från dem 22 staterna från ett enskild individ inför Europakommissionen.
    Av dem 22 staterna besitter 21 — d. v. s. samtliga utom Turkiet — även underkastat sig Europadomstolens jurisdiktion.

detta innebär för att klagomål mot dessa 21 stater efter behandling nära kommissionen beneath vissa förutsättningar kunna föras vidare mot slutligt kritisk från Europadomstolen.
    Europakommissionen påbörjade sin aktivitet samt besitter hittills behandlat mellan 13  samt 14  syfte. Domstolen började fungera något senare — — samt från dem flera klagomålen mot kommissionen existerar detta bara någon enstaka andel såsom mot slut äger hamnat hos domstolen.

detta rör sig totalt ifall cirka mål.
    De syfte såsom hittills äger avdömts från domstolen besitter gällt 13 olika stater, samt dem flesta från dessa stater besitter ett alternativt flera gånger fått uppleva för att domstolen ansett dem äga kränkt konventionens garantier till dem mänskliga rättigheterna. inom start betraktades enstaka sådan fällande dom möjligen likt något pinsamt samt nedsättande till den stat såsom råkade ut till detta, dock efter grabb besitter staterna vant sig nära för att dem ibland

vinner samt ibland förlorar en syfte utan för att någotdera ses liksom något särskilt uppseendeväckande.
    För land dröjde detta ganska länge innan man fick uppleva vid för att Europakonventionen betydde något även till svenska rättsförhållanden.
    När landet anslöt sig mot konventionen inom start från talet, tog regeringen ganska enkel vid dem förpliktelser likt den medförde till oss.

Den proposition liksom avgavs mot riksdagen ¹ fanns mot ytterlighet summarisk samt innehöll nästan ingenting från undersökning från hur svensk korrekt uppfyllde konventionens krav.

Denne anmälde då Sverige till Europadomstolen och gjorde gällande att en utlämning skulle stå i strid med konventionen

inom propositionen genomgicks konventionens innehåll vid cirka numeriskt värde trycksidor, varefter departementschefen betalkort konkluderade: "En evaluering från dem inom konventionen upptagna rättigheterna ger nära handen, för att detta inom beskrivningen från desamma icke lärer möta något hinder på grund av landet för att att koppla eller förena med något sig mot konventionen." samt då detta gällde den produkt vilket senare besitter skapat stora bekymmer på grund av land, produkt 6 angående rätten mot domstolsprövning, finner man inom propositionen bara ett enda fras, såsom lyder vid nästa sätt: "Bestämmelserna inom art.

6 ifall rättegångsgarantierna äro inom full utsträckning täckta från rättegångsbalken."
    Allmänt sett kunna man nog yttra för att propositionen genomsyras från tanken för att land borde visa god vilja samt medverka mot genomförandet från enstaka internationell överenskommelse likt tog sikte vid för att utveckla rättsförhållandena inom andra länder än vårt eget.
    En omständighet tyder emellertid vid för att man möjligen trots allt ej fanns således trygg vid för att konventionen fanns helt harmlös ens inom förhållande mot land.

Regeringen plats nämligen ej beredd för att föreslå riksdagen för att land skulle lyda sig Europadomstolens jurisdiktion. inom propositionen uttalade departementschefen inom denna fråga följande: "Innan erfarenheten demonstrerat, för att detta nära sidan från kommissionen finnes en praktiskt behov från domstolen, finner jag icke, för att landet bör avgiva någon förklaring från sistnämnda slag." (d.

v.

Detta innebär att svensk lagstiftning och praxis måste vara förenlig med konventionens bestämmelser och att enskilda personer har rätt att vända sig till Europadomstolen om de anser att deras rättigheter har kränkts

s. ifall godtagande från domstolens jurisdiktion).
    I ett skrivelse vilket publicerades inom Svensk Juristtidning många tid senare, , utvecklade utrikesministern, den inflytelserike Östen Undén, dem skäl liksom nedsänkt på baksidan regeringens skeptiska hållning mot domstolen.² Undén ansåg på grund av detta inledande för att konventionen gick alltför många in inom specifikation då detta gällde för att kodifiera dem mänskliga rättigheterna.

denne framhöll för att möjligheterna samt riskerna på grund av olika tolkningar från konventionen ökade vid bas från den detaljmässiga regleringen. denne menade vidare för att rättsskyddsmekanismen inom konventionen hade

blivit "alltför komplicerad samt dyrbar", samt denne framhöll för att perfektionism ej borde eftersträvas samt för att dem — liksom han uttryckte detta —"subtila" bekymmer vilket inom praktiken skulle anlända för att hänskjutas mot domstolen knappast påkallade den stora apparat såsom Europarådets medlemsstater ägde tillskapat.

han avslutade sin artikel: "Sverige äger möjligen gått på grund av långt inom medverkan mot konventionens detaljmässiga utformning dock detta hindrar ej för att oss ger mot uppleva enstaka viss tvivel inför fortsatt iver för att byråkratisera Europarådets rättsskipningssystem."
    Men trycket vid regeringen ökade, samt Undén ägde knappast hunnit avgå liksom utrikesminister förrän land bet inom detta något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplet samt erkände domstolen.
    Men redan tidigare — alltsedan — ägde detta varit möjligt till enskilda svenskar för att anklaga land inför kommissionen.

Detta skedde dock mot enstaka start ej inom någon större utsträckning.

beneath talet samt bota talet fanns klagomålen mot landet många ett fåtal, samt detta plats ej heller några särskilt viktiga alternativt intressanta ämnen vilket blev tagna upp genom dessa klagomål. Även talet plats på grund av svenskt vidkommande ett ganska händelselös period. Några uppgift mot landet blev tagna emellertid då upp från kommissionen mot saklig prövning.

en från dem inledande fanns detta s. k. Karnell-Hardt-målet, såsom gällde frågan angående klagandena Karnell samt Hardt skulle äga korrekt för att ett fåtal sina ungar befriade ifrån deltagande inom skolundervisningen inom religionskunskap. Målet slutade tillsammans med ett förlikning mellan klagandena samt svenska staten, varigenom klagandena fick den befrielse vilket dem önskade.³ detta plats även beneath talet såsom till inledande gången en par uppgift mot land hänsköts mot Europadomstolen.

Båda målen gällde rätten mot föreningsfrihet på grund av fackföreningar samt deras medlemmar, samt båda målen slutade tillsammans med för att domstolen fann för att land ej ägde överträtt konventionen.⁴
    Det verkliga genombrottet kom emellertid inom start från talet då Europadomstolen inom detta numera välkända Sporrong-Lönnroth-målet fann för att landet inom numeriskt värde hänseenden ägde brutit mot konventionen.⁵ Målet gällde en par egendomar inom centrala huvudstaden såsom beneath många utdragen tidsperiod ägde varit objekt på grund av expropriationstillstånd samt byggnadsförbud dock utan för att expropriation mot slutligen ägde genomförts samt utan för att klagandena ägde haft chans för att erhålla domstol för att testa ifall detta kunde artikel korrekt för att låta expropriationstillstånden samt byggnadsförbu-

den förbli inom kraft beneath således utdragen tidsperiod.

Europadomstolen ansåg för att klagandenas korrekt mot skydd på grund av äganderätten i enlighet med nyhet 1 inom inledande tilläggsprotokollet mot konventionen ägde kränkts genom för att myndigheterna således länge ägde lämnat detta öppet ifall fastigheterna skulle exproprieras alternativt ifall klagandena skulle ett fåtal behålla dem.

Dessutom skulle klagandena i enlighet med domstolen äga haft riktig i enlighet med produkt 6 inom konventionen för att hos domstol begära en kritisk från angående expropriationstillstånden plats lagliga, dock någon sådan chans mot domstolsprövning fanns ej i enlighet med svensk korrekt, samt detta förelåg därför även en förbrytelse mot produkt 6 inom konventionen.

Klagandena fick skadestånd tillsammans sammanlagt ett miljon kronor.
    Efter denna dom besitter antalet uppgift mot landet ökat kraftigt, samt inom förhållande mot befolkningstalet — dock ej inom absoluta anförande — ligger för tillfället land bland dem främsta då detta gäller antalet klagomål. Jag önskar nämna några siffror såsom avser situationen nära detta senaste övergången mellan två år — Totalt ägde då cirka klagomål mot land registrerats nära kommissionen, samt tyngdpunkten nedsänkt alldeles uppenbart nära dem senaste 6—7 år.

38 från dessa syfte ägde från kommissionen tagits upp mot saklig prövning, samt 18 syfte mot land ägde hänskjutits mot domstolen.
    Kan man då titta något särskilt mönster inom målen mot Sverige? tillsammans fara till för att utföra mig ansvarig mot ett viss förenkling från situationen skulle jag vilja peka vid några grupper från uppgift likt förefaller mig karakteristiska på grund av land.

enstaka inledande kategori existerar den vilket gäller avsaknaden från korrekt mot domstolsprövning framför allt inom fråga ifall förvaltningsbeslut dock även inom vissa andra fall.

År inkorporerades den i den svenska rättsordningen och den blev således även vanlig svensk lag

enstaka andra kategori existerar den liksom gäller skyddet till äganderätten. ett tredjeplats kategori existerar svårare för att definiera dock äger för att utföra tillsammans den starka ställning liksom organisationer från olika stöt äger inom detta svenska samhället samt tillsammans med ett tendens hos den svenske lagstiftaren för att tillgodose dessa organisationer alternativt en kollektiv från annat stöt vid den enskildes bekostnad.

ett speciell assemblage från syfte, varav detta funnits flera mot land, existerar den såsom gäller tvångsomhändertaganden från ungar. Jag skall idag yttra något ifall fanns samt ett från dessa grupper från mål.
    Låt mig börja tillsammans med den inledande kategorin likt jag nämnde, den vilket gäller domstolskontrollen. detta existerar säkert ingen tillfällighet för att landet råkat illa ut just vid detta region.

Orsaken står för att hitta inom enstaka äldre samt historiskt betingad skillnad mellan land samt nästan samtliga andra konventionsstater, inklusive våra grannländer Norge samt land. inom andra rättssystem — både vid kontinenten samt vid dem brittiska öarna — äger domstolarna fått mot övning för att garantera lagligheten inom nästan all offentlig aktivitet, ibland dock tillsammans undantag på grund av parlamentetshandlande.

Domstolskontrollen inom dessa länder gäller således all förvaltningen, även ifall den ibland existerar begränsad vid sålunda sätt för att den endast

gäller lagligheten dock ej lämpligheten från förvaltningsmyndigheternas åtgärder.
    I landet besitter däremot domstolar samt förvaltningsmyndigheter historiskt båda setts vilket emanationer från kungamakten, ett kungamakt vilket omfattade både den verkställande samt den bedömning makten, samt detta synsätt besitter fått konsekvenser in inom vår personlig tidsperiod.

Domstolar samt förvaltningsmyndigheter brukade ses liksom sidoställda kroppsdel tillsammans med separata verksamhetsområden. Senare infördes visserligen förvaltningsdomstolar tillsammans med övning för att överpröva beslut från myndigheter, dock detta återstod ändå en stort region var förvaltningsdomstolarna saknade behörighet samt var myndighetsbeslut bara kunde angripas besvärsvägen tillsammans Kungl.

Maj:t alternativt, efter , regeringen såsom slutinstans.
    När landet tillträdde Europakonventionen trodde man ändå ej för att den ofullständiga domstolskontrollen ovan förvaltningen skulle producera några bekymmer. Man fanns nämligen från uppfattningen för att skrivelse 6 inom konventionen överhuvudtaget ej plats tillämplig vid administrativa beslut. i enlighet med sin ordalydelse gäller nyhet 6 "civila rättigheter samt skyldigheter" samt "anklagelser till brott", samt detta existerar tillsammans avseende vid sådana ämnen liksom detta skall finnas korrekt mot domstolsprövning.

vid svensk blad uppfattade man detta således, för att vilket liksom avsågs tillsammans med nyhet 6 fanns civilrätt samt brottmål samt inget annat, samt detta redogör detta lakoniska uttalandet inom propositionen angående för att bestämmelserna inom rättegångsbalken plats tillräckliga på grund av för att uppfylla kraven inom skrivelse 6 inom konventionen.
    Men Europakommissionens samt — framför allt — Europadomstolens tillämpning från nyhet 6 blev ett helt ytterligare än man ägde förutsett inom landet.

på grund av för att en förvaltningsbeslut skulle omfattas från nyhet 6 räckte detta för att beslutet ägde ett omväg utfall vid privata rättigheter. ifrån Europadomstolens praxis förmå likt modell nämnas beslut angående rätten för att bedriva läkarpraktik,⁶ för att erhålla tillgång inom ett advokatorganisation,⁷ för att förvärva ett fastighet,⁸ för att erhålla olika slags status inom samband tillsammans näringsverksamhet⁹ o.

s. v. till svensk sektion klargjordes inom Sporrong-Lönnroth-målet för att expropriationstillstånd fanns beslut vilket påverkade den enskildes privata rättigheter samt vars laglighet därför måste behärska överprövas från domstol.
    Svenska regeringen tycktes mot enstaka start ej förstå dem signaler såsom Europadomstolen gav genom Sporrong-Lönnroth-domen.

då detta inom riksdagen interpellerades angående vilka lagstiftningsåtgärder regeringen

ansåg påkallade tillsammans med anledning från domen, kom detta vaga samt undanglidande svar ifrån numeriskt värde olika justitieministrar.¹⁰ inom sak sade dem för att detta ej fanns säkert för att några lagstiftningsåtgärder från mera generell art erfordrades, dock dem lovade inom varenda fall för att undersöka saken närmare.

samt då regeringen mot slutligen skulle redovisa på grund av Europarådets ministerkommitté vilka åtgärder vilket man vidtagit tillsammans anledning från Sporrong-Lönnroth-domen, således hänvisade man mot vissa lagändringar vid expropriations- samt byggnadslagstiftningens enhet, samt man tillade för att svenska regeringen ägde kommit mot slutsatsen för att domen ej ägde några andra direkta konsekvenser på grund av svensk lagstiftning.¹¹
    Men denna slutsats kunde helt enkelt ej artikel sann, på grund av ifall man läste Sporrong-Lönnroth-domen omsorgsfullt, samt angående man läste den tillsammans tillsammans enstaka rad andra avgöranden från Europadomstolen, således fanns detta tydligt för att detta ej bara fanns ett fråga ifall expropriations- samt byggnadslagstiftningen utan för att detta även plats vid flera andra områden såsom enstaka korrekt mot domstolsprövning skulle behöva införas inom land.

Problemen illustrerades ytterligare genom ett massiv mängd klagomål mot Europakommissionen ovan bristande domstolskontroll vid olika områden. Flera liknande uppgift äger även förts vidare mot Europadomstolen, likt inom numeriskt värde fall fann för att landet ägde brutit mot produkt 6 inom konventionen. detta en målet, Bodén-målet, gällde även expropriationstillstånd, medan detta andra, Pudas-målet, gällde indragning från tillåtelse för att bedriva yrkesmässig biltrafik.¹² ej mindre än fem andra syfte från detta stöt existerar på grund av närvarande anhängiga nära domstolen.

Tre från dem gäller rätten mot domstolsprövning tillsammans avseende vid olika beslut inom byggnadslagstiftningens ram — byggnadsförbud, vägran från dispens ifrån byggnadsförbud samt beslut angående förändring från byggnadsplan.¹³ en fall gäller en beslut ifall återkallelse från tillåtelse för att servera alkoholdrycker vid enstaka restaurang¹⁴ samt en fall en beslut för att vägra förvärvstillstånd inom fråga ifall ett jordbruksfastighet.¹⁵ Ytterligare fall från liknande stöt existerar anhängiga nära kommissionen.
    Trycket ifrån Strasbourg inom dessa uppgift ledde mot slut mot för att regeringen

tvingades ändra sin hållning samt ta initiativ mot fräsch lagstiftning ifall korrekt mot domstolsprövning tillsammans med avseende vid förvaltningsbeslut.

Den nya lagen äger idag trätt inom kraft. detta existerar lagen angående rättsprövning från vissa förvaltningsbeslut likt infördes samt likt ger chans mot överprövning direkt nära regeringsrätten.
    Men begränsningarna från dem svenska domstolarnas behörighet besitter skapat bekymmer även vid andra områden. en litet udda fall gällde enstaka tidigare inom aktiebolagslagen grundlig bestämmelse angående för att tvister ifall detta kostnad likt skulle blir betald nära inlösen från minoritetsaktier skulle avgöras genom skiljedom.

Allmän domstol plats alltså obehörig för att testa sådana tvister, samt detta ansåg Europakommissionen stå inom strid tillsammans med skrivelse 6 inom konventionen.¹⁶ Kommissionens uttalande ledde mot för att aktiebolagslagen ändrades vid denna punkt.
    Utöver konventionens bestämmelser inom nyhet 6 finns även inom nyhet 5 från konventionen bestämmelser ifall domstolskontroll tillsammans avseende vid frihetsberövanden.

detta behövs visserligen ej för att detta ständigt skall existera enstaka domstol vilket beslutar ifall frihetsberövanden, dock då enstaka ytterligare myndighet, t. ex. polisen, åklagaren alternativt någon förvaltningsmyndighet, beslutar härom, skall den likt berövats frihet äga korrekt för att snabbt ett fåtal lagligheten prövad från domstol.

då detta gäller gripande alternativt anhållande vid bas från anklagelse angående förbrytelse skall den gripne alternativt anhållne dessutom — oavsett ifall han egen begär detta — snabbt ställas inför domstol alternativt liknande judiciellt organ.
    När konventionen kom mot fanns detta inom svensk korrekt en stort antal frihetsberövanden — från ungar, alkoholister, sinnessjuka o.

s. v. — liksom beslutades från en slags domstolsliknande nämnder utan för att detta fanns någon chans för att bestrida besluten mot vare sig allmän domstol alternativt förvaltningsdomstol. Officiellt hävdades emellertid för att dessa nämnder plats för att anse såsom domstolar inom konventionens fras samt för att därför kraven inom nyhet 5 plats fullbordade. Riktigheten från denna — något omstridda — perception äger egendomligt nog inte någonsin prövats från Europakommissionen alternativt Europadomstolen.
    Senare blev emellertid våra förvaltningsdomstolar kvalificerade för att testa dem flesta från dessa frihetsberövanden, samt därmed minskade problemet inom förhållande mot konventionen viktigt mot sin omfattning.

Helt försvann detta dock ej. Alltjämt prövas ämnen ifall sluten psykiatriskvård från nämnder — utskrivningsnämnderna samt psykiatriska nämnden— utan för att detta finns någon tillfälle mot domstolsprövning, samt alltjämt existerar detta ett öppen fråga angående detta struktur möter konventionens krav.

    Ett annat bekymmer avseende domstolsprövning från frihetsberövanden besitter förelegat i enlighet med migrationslag.

i enlighet med dem s. k. terroristbestämmelserna inom denna team besitter detta nämligen varit möjligt på grund av regeringen för att besluta angående förvarstagande från enstaka utlänning liksom fanns misstänkt till för att tillhöra ett terroristorganisation. Någon chans för att bestrida en sådant beslut mot domstol fanns ej. en fall från detta stöt äger prövats från Europakommissionen.

detta gällde numeriskt värde japaner likt fanns misstänkta på grund av för att tillhöra Japanska röda armén samt liksom vid denna bas tagits inom förvar från regeringen inom avbidan vid deras utvisning ur landet. Kommissionen fann detta ej existera fråga ifall en förbrytelse mot konventionen, därför för att frihetsberövandet ägde varat endast beneath några erhålla timmar samt detta vid bas från den korta tiden ej skulle äga varit möjligt för att erhålla mot stånd enstaka domstolsprövning ens ifall enstaka korrekt mot sådan prövning ägde funnits i enlighet med svensk lag.¹⁷ dock för att utlänningslagens bestämmelser vid denna punkt äger varit svåra för att förena tillsammans konventionens krav, därom förmå knappast råda delade meningar Problemet tycks dock anlända för att försvinna genom den idag föreslagna nya migrationslag, i enlighet med vilken beslut angående förvarstagande ej längre skall behärska saknas från regeringen.¹⁸
    Ett annat bekymmer på grund av land besitter varit dem långa anhållandetiderna.

inom dem flesta andra konventionsstater måste ett individ vilket grips likt misstänkt på grund av förbrytelse många snabbt ställas inför domstol. dem längsta tidsintervaller vilket existerar tillåtna uppgår inom flera länder mot 24 alternativt 48 timmar. inom vissa fall kunna dock något längre intervaller artikel tillåtna. inom skrivelse 5 inom Europakonventionen anges ej någon bestämd period, dock detta behövs för att inställelsen inför domstol skall ske skyndsamt.

samt detta existerar naturligt för att man tolkar kravet vid skyndsamhet inom ljuset från vilket liksom förmå sägas existera normal europeisk praxis vid området.
    I land äger man emellertid tolererat betydligt längre tidsintervaller mellan gripande samt häktning än såsom varit fallet inom nästan samtliga andra konventionsstater.

dem svenska reglerna kom beneath granskning nära Europakommissionen inom numeriskt värde fall ungefär samtidigt — Skoogström-målet samt McGoff-målet. Skoogström ägde efter gripandet fått vänta enstaka sju dagar innan han inställdes inför domstol mot häktningsförhandling.

För Sverige dröjde det ganska länge innan man fick känna på att Europakonventionen betydde något också för svenska rättsförhållan den

McGoff ägde häktats inom sin frånvaro, efterlysts internationellt, gripits inom utlandet samt utlämnats mot landet. Efter utlämningen fick denne vänta numeriskt värde veckor innan denne inställdes inför domstol på grund av omhäktning.
    I båda målen fann kommissionen detta föreligga förbrytelse mot konventionens krav vid skyndsam inställelse inför domstol.

Båda målen hänsköts sedan mot Europadomstolen. inom McGoff-målet kom domstolen mot sam-

ma slutsats likt kommissionen.¹⁹ Skoogström-målet avskrevs från domstolen sedan parterna träffat enstaka förlikning, i enlighet med vilken regeringen skulle dels erlägga viss kompensation mot Skoogström, dels ta initiativ mot ett lagändring inom fråga angående häktningsreglerna.²⁰ Detta existerar bakgrunden mot för att detta sedan våren inom land gäller nya regler på grund av häktning.

Häktningsförhandling får för tillfället inte någonsin behållas senare än fyra dygn ifrån gripandet. detta bör dock påpekas för att även fyra dygn existerar enstaka efter europeisk standard ganska utdragen period. Kommissionen besitter emellertid inom vissa syfte förklarat för att fyra dygn kunna tolereras. inom en nyligen avgjort uppgift mot Storbritannien besitter Europadomstolen funnit för att enstaka period liksom plats obetydligt längre än fyra dygn plats på grund av utdragen trots för att detta rörde sig ifall tillämpning från speciell lagstiftning mot terrorism.²¹ Mot bakgrund från denna dom måste detta anses ovisst angående ens detta nya svenska systemet existerar godtagbart i enlighet med konventionen.
    På detta zon finns detta enstaka klar skillnad inom fråga angående rättslig traditioner samt tradition mellan land samt andra konventionsstater.

inom landet besitter man beneath utdragen period ansett detta godtagbart samt förenligt tillsammans med rättssäkerheten för att ett misstänkt fick existera berövad frihet beneath många dagar i enlighet med beslut från åklagare samt utan domstolsprövning. Man menade för att även åklagaren nära beslut ifall anhållande erbjöd tillräckliga garantier inom fråga ifall opartiskhet samt rätt och jämlikhet.

dock detta existerar nog omöjligt för att övertyga kontinentala alternativt på grund av den delen brittiska jurister ifall för att detta existerar acceptabelt. på grund av dem framstår detta likt ytterst betänkligt för att anförtro denna övning åt ett åklagare liksom intar enstaka partsställning inom brottmålsförfarandet samt likt många väl förmå ett fåtal mot arbetsuppgift för att senare utföra åtalet mot den individ liksom denne anhållit.

detta äger på grund av övrigt ej ens funnits en krav vid för att den misstänkte skulle inställas inför den åklagare såsom beslöt angående anhållandet, vilket tillsammans en internationellt synsätt gjorde detta svenska förfarandet än mera betänkligt.
    Och för att oss inom land äger kunnat acceptera för att detta gick enstaka sju dagar alternativt mera utan för att ett anhållen individ fick situation för att uttala sig inför domstol framstår på grund av andra länders jurister vilket obegripligt.
    Efter för att äga åhört ett sektion från diskussionerna angående dessa ämnen inom Strasbourg besitter jag tillsammans viss förundran läst angående detta missnöje tillsammans med den svenska reformen likt ifrån olika håll besitter kommit mot formulering beneath detta senaste året.

detta tycks ju artikel flera inom landet såsom menar för att situationen fanns förbättrad innan den nya fyradagarsregeln infördes inom rättegångsbal-

ken tillsammans dem konsekvenser detta fått inom fråga ifall inrättande från jourdomstolar o. s. v. Dessa kritiska tongångar existerar något vilket jag besitter ytterst svårt för att förmedla mot mina kolleger inom kommissionen inom Strasbourg.

till dem framstår detta såsom uppenbart för att domstolskontroll nära ett tidigare tidpunkt måste artikel ett förändring mot detta förbättrad, samt dem kunna ej förstå hur oss sålunda länge äger kunnat leva tillsammans vårt tidigare struktur utan för att oss ansett detta äventyra rättssäkerheten.
    Jag skall idag övergå mot för att behandla den andra kategorin från syfte mot landet, den vilket gäller äganderätten. Även på denna plats fanns detta Sporrong-Lönnroth-målet likt utgjorde en slags introduktion.

Europadomstolen fann ju inom detta syfte för att dem svenska myndigheterna genom sina långvariga expropriationstillstånd samt byggnadsförbud ägde demonstrerat otillräcklig respekt på grund av klagandenas rättigheter liksom ägare mot fastigheterna inom fråga. inom domen ges även några allmänna anvisningar angående hur man skall förstå den bestämmelse inom detta inledande tilläggsprotokollet mot konventionen likt skyddar äganderätten.

Den primär tanken existerar för att detta måste göras enstaka avvägning mellan detta allmännas samt den enskildes intressen. Staten förmå visserligen vidta ett mängd åtgärder likt berövar den enskilde hans egendom alternativt likt vid olika sätt inskränker hans korrekt för att förfoga ovan alternativt för att nyttja sin egendom, dock varenda sådana åtgärder måste, till för att artikel acceptabla i enlighet med tilläggsprotokollet, bygga vid ett rimlig avvägning från dem motstående intressena, samt dem får ej lägga enstaka oproportionerligt massiv börda vid den enskilde individen.
    Det förmå självklart ofta finnas delade meningar angående hur denna avvägning bör ske samt vilket vilket existerar ett oproportionerlig börda.

för att just landet således ofta besitter kommit inom blickpunkten då detta gäller skyddet till äganderätten beror nog vid för att man inom landet ofta existerar beredd för att vandra längre än inom flertalet andra västeuropeiska länder då detta gäller för att kräva uppoffringar från den enskilde ägaren inom detta allmännas nyfikenhet.

Åtgärder vilket ansetts godtagbara inom landet äger därför ibland rört sig inom gränsmarkerna till vad liksom framstått såsom acceptabelt utifrån en europeiskt synsätt.
    Bland dem svenska målen inom Strasbourg finner man flera såsom gäller byggnadslagstiftningen, syfte ifall rätten för att bygga vid privat mark samt syfte ifall insättning från begränsningar inom byggnadsrätten vilket är kapabel leda mot ett minskning från fastighetsvärden o.

s. v. detta finns många syfte vilket gäller användningen från jordförvärvslagen, syfte angående hur äganderätten mot jordbruksmark uttunnas mot sitt innehåll genom för att myndigheterna bestämmer både vem liksom skall erhålla köpa marken samt mot vilket kostnad detta skall ske. detta finns uppgift angående hur näringsidkare skadas ekonomiskt genom för att myndigheterna drar in vissa tillåtelse likt existerar från central innebörd till näringen inom fråga, t.

ex. tillåtelse för att servera alkoholdrycker vid matställe alternativt för att exploatera enstaka grustäkt.

    Dessutom äger några från dem stora, inrikespolitiskt kontroversiella reformerna beneath senare tid blivit objekt på grund av klagomål mot Europakommissionen vid den grunden för att dem påståtts ej tillräckligt respektera den enskilda äganderätten.

Jag tänker på denna plats särskilt vid löntagarfonderna, vid engångsskatten vid försäkringsbolagens fonder samt vid detta fria handredskapsfisket. inom samtliga dessa fall besitter emellertid kommissionen funnit för att något förbrytelse mot konventionen ej förelåg.²² Allmänt sett kunna man nog även konstatera för att Europakommissionen — samt inom viss mån även Europadomstolen — besitter lämnat ganska stort utrymme åt staterna för att avväga enskilda samt allmänna intressen nära genomförande från lagstiftning vid detta ekonomiska området.

Fastän land ofta äger anklagats till förbrytelse mot äganderätten, existerar detta därför hittills endast inom Sporrong-Lönnroth-målet liksom land funnits äga kränkt den enskildes äganderätt, samt detta rörde sig den gången ej angående lagstiftningen likt sådan utan angående ett lagtillämpning liksom inom detta enskilda fallet framstod liksom hänsynslös mot fastighetsägarna.
    Den tredjeplats kategorin från syfte mot landet vilket jag besitter trott mig behärska urskilja existerar den vilket gäller vissa kollektiva regleringar liksom besitter införts inom land samt såsom får konsekvenser även till den såsom ej tillhör kollektivet alternativt liksom besitter ett ytterligare fras än kollektivet.

liknande regleringar anses vilket regel främja effektiviteten inom systemet samt för att dem inom således massiv utsträckning kunnat slå rötter inom landet torde bero vid den svenska befolkningens stora homogenitet samt dess traditionellt starka respekt till överheten samt vid den höga organisationsgraden inom detta svenska samhället. Liknande ordningar skulle man däremot knappast behärska tänka sig inom flera andra länder var detta existerar enstaka politisk nödvändighet för att hitta kompromisser liksom inom upphöjd grad beaktar även olika minoritetsgruppers speciella intressen samt önskemål.
    Mest klart existerar möjligen en sådant kollektivt struktur vid arbetsmarknaden, samt detta existerar därför ej förvånande för att flera syfte äger gällt detta sätt vid vilket konventionens bestämmelser angående rätten mot föreningsfrihet äger tillämpats inom landet.

dem inledande numeriskt värde målen mot landet likt något som har transporterats eller flyttats inför Europadomstolen rörde sig inom detta område.²³ inom målet ifall Svenska Lokmannaförbundet fanns detta fråga angående statens vägran för att avsluta kollektivavtal tillsammans en förbund vilket stod utanför dem då befintlig fyra stora huvudorganisationerna vid den statliga arbetsmarknaden.

samt inom Schmidt-Dahlström-målet fanns detta fråga ifall enstaka klausul vilket ingick inom en kollektivavtal tillsammans med numeriskt värde fackliga huvudorganisationer samt såsom uppenbart miss-

gynnade medlemmar från numeriskt värde andra fackliga organisationer. Båda målen kännetecknades alltså från för att vilket likt ägde avtalats tillsammans dem stora tunga fackliga organisationerna även fick inverkan på grund av dem liksom stod utanför samt såsom möjligen ägde avvikande intressen.
    Svenska Lokmannaförbundet återkom på grund av övrigt senare mot Europakommissionen tillsammans ännu en klagomål ovan för att endast dem maximalt representativa organisationerna plats företrädda inom dem kroppsdel inom företagen likt sysslade tillsammans problem att diskutera ifall arbetarskydd samt medbestämmande.²⁴
    I samtliga dessa fall blev detta emellertid enstaka negativ utgång till klagandena.

Rätten mot föreningsfrihet ansågs ej behärska ges ett sålunda vidsträckt tolkning för att den förhindrade åtgärder från detta stöt såsom klagomålen avsåg.
    Rätten mot föreningsfrihet plats även temat inom en uppgift såsom gällde rätten för att utträda ur ett fackförening, vars stadgar ej medgav utträde annat än beneath vissa närmare angivna förutsättningar.

Kommissionen besitter intagit ståndpunkten för att rätten mot föreningsfrihet inbegriper ett korrekt för att stå utanför alternativt för att utträda ur ett fackförening dock ansåg inom detta konkreta fallet för att klaganden ursprunglig borde äga försökt erhålla svensk domstol för att testa ifall förbudet inom föreningens stadgar fanns förenligt tillsammans svensk korrekt.

eftersom han ej ägde gjort detta, ägde denne ej uttömt dem inhemska rättsmedlen samt kommissionen kunde då ej ta upp klagomålet mot behandling inom sak.²⁵
    Även den välkända frågan angående enstaka fackförenings kollektivanslutning från sina medlemmar mot detta socialdemokratiska grupp existerar objekt till prövning inom en syfte liksom idag existerar anhängigt nära kommissionen.

inom fråga angående detta s. k. kårobligatoriet, d. v. s. varenda studenters skyldighet för att artikel medlemmar från studentkåren, fann kommissionen ej anledning mot några invändningar, eftersom studentkåren ansågs existera enstaka organisation från närmast offentligrättslig art.²⁶
    Men detta existerar ej bara vid arbetsmarknadsområdet såsom man äger gått långt inom för att tillgodose detta kollektiva intresset vid bekostnad från detta individuella.

enstaka företeelse inom landet såsom existerar ägnad för att förvåna våra europeiska juristkolleger existerar den kollektiva förhandlingsordning vilket praktiseras vid den svenska hyresmarknaden. Denna förhandlingsordning existerar bakgrunden mot en uppgift liksom just för tillfället existerar anhängigt inför Europadomstolen, Langborger-målet.²⁷ Frågan inom målet gäller dock ej förhandlingsordningen såsom sådan utan frågan ifall bostadsdomstolen tillsammans dess sammansättning från intresseledamöter utsedda vid förslag från organisatio-

nerna vid hyresmarknaden är kapabel anses existera enstaka opartisk domstol inom en uppgift var mål grundar sig vid motstånd mot kurera den förhandlingsordning liksom organisationerna vid båda sidor existerar intresserade från för att vidmakthålla.

Kommissionen ansåg enhälligt för att bostadsdomstolen ej kunde ses liksom ett opartisk domstol inom en sådant fall tillsammans hänsyn mot kombinationen från domstolens sammansättning samt tvistefrågans speciella art. Någon bedömning mot systemet tillsammans med intresseledamöter likt sådant kunna däremot ej utläsas ur kommissionens redogörelse.

inom identisk syfte uppkom även frågan ifall detta kunde artikel försvarbart för att klaganden, liksom ej fanns medlem från någon hyresgästorganisation, ändå genom sin hyra tvingades bidra ekonomiskt mot hyresgäströrelsens förhandlingsverksamhet. eftersom detta rörde sig ifall en obetydligt belopp, fann kommissionen emellertid ej skäl mot någon invändning vid denna punkt.
    Ett annat zon var kollektivism samt uniformitet existerar många mera utpräglade inom landet än inom andra västeuropeiska länder existerar skolan.

detta existerar därför knappast ägnat för att förvåna för att detta förekommit klagomål mot landet ifrån föräldrar vilket ansåg för att privata skolor diskriminerades inom olika hänseenden alternativt vilket ägde invändningar mot vissa delar från schemat inom dem allmänna skolorna.

När Sverige anslöt sig till konventionen i början av talet, tog regeringen ganska lätt på de förpliktelser som den medförde för oss

detta besitter även t. ex. klagats ovan en beslut inom ett lärcentrum för att varenda små människor inom enstaka viss klass skulle delta inom enstaka fredsdemonstration, varvid detta dock skulle finnas tillfälle till föräldrar liksom motsatte sig detta för att nå speciell befrielse till sina barn.²⁸
    Som jag nämnde fanns detta en tidigt uppgift — Karnell-Hardt-målet — var klagandena ägde succé samt genom enstaka uppgörelse tillsammans svenska regeringen lyckades erhålla sina ungar befriade ifrån för att delta inom den obligatoriska undervisningen inom religionskunskap.

inom övrigt äger klagomålen vid detta plats ej lett mot några konkreta påverkan. Konventionen anses nämligen ej ålägga staten någon skyldighet för att subventionera alternativt vid annat sätt särskilt stödja privata skolor, samt detta besitter ej kunnat påvisas för att studenter inom dem allmänna skolorna faktiskt utsatts till sådan politisk alternativt ytterligare indoktrinering vilket skulle behärska strida mot konventionens krav vid respekt på grund av föräldrarnas övertygelse.
    Jag skall för tillfället yttra något ifall ett speciell kategori från syfte mot land likt uppmärksammats många beneath dem senaste år, nämligen målen ifall tvångsomhändertaganden från barn. Man förmå spekulera angående orsakerna mot för att just landet besitter kommit inom blickpunkten vid detta sektor.

möjligen existerar detta därför, för att dem svenska myndigheterna existerar mera benägna än myndigheterna inom andra länder för att ingripa tillsammans åtgärder från detta stöt. möjligen visar myndigheterna inom andra länder större tolerans mot föräldrars brister samt svagheter. möjligen existerar familjebanden inom vissa länder därför bety-

delsefulla för att man endast inom yttersta nödfall existerar beredd för att vidta ett således ingripande åtgärd vilket för att skilja små människor ifrån föräldrar.

Faktum existerar emellertid för att detta existerar målen mot landet — samt inom någon mån målen mot Storbritannien — såsom äger ställt kommissionen samt domstolen inför särskilda bekymmer vid detta område.
    Dessa bekymmer existerar inom själva verket många svåra. Man är kapabel från svenska massmedia ibland erhålla intrycket för att Strasbourgorganen besitter gått långt inom för att hitta land skyldigt mot kränkningar från dem mänskliga rättigheterna genom omhändertaganden från ungar.

därför existerar emellertid ej fallet. Både kommissionen samt domstolen besitter inom själva verket intagit ett många försiktig hållning inom dessa fall. Detta existerar även naturligt ifall man betänker för att Strasbourgorganen ju äger en svagare underlag till sin granskning än dem svenska domstolar såsom hållit långa förhör tillsammans parter, vittnen samt experter.
    Man är kapabel snarast yttra för att den prövning vilket sker inom Strasbourg ej syftar mot mera än för att att fatta beslut eller bestämma något ifall en barnomhändertagande framstår likt rimligt samt grundat vid relevanta skäl.

detta existerar inom detta kontext från vikt för att titta hur dem svenska domstolarna berättigat sina beslut för att barnet borde omhändertas. inom flera från dem fall vilket varit före inom Strasbourg äger dock speciella svårigheter skapats från för att dem svenska domarna varit sålunda intetsägande. Allmänna hänvisningar mot "omständigheterna inom målet" alternativt mot "barnets intressen" alternativt mot "föräldrarnas oförmåga för att tillgodose barnets behov" utför detta ej enkel för att värdera inom Strasbourg ifall omhändertagandet varit grundat vid en rimligt faktaunderlag.
    Av dem syfte angående barnomhändertaganden vilket anhängiggjorts mot land inom Strasbourg besitter flera avvisats vilket tydlig ogrundade.

Några fall besitter tagits upp mot prövning samt förlikts. Endast numeriskt värde syfte äger hittills gått vidare mot domstolen. inom detta en från dessa uppgift — Olsson-målet — fann domstolen för att själva omhändertagandet, likt gällde tre bror/syster, ej stred mot konventionen dock för att placeringen från barnen inom olika fosterhem långt ifrån varandra samt långt ifrån föräldrarna ej visade tillbörlig aktning till föräldrarnas samt barnens riktig mot respekt till deras familjeliv.²⁹ detta andra målet — Eriksson-målet — existerar alltjämt anhängigt nära domstolen.

Bakgrunden plats för att dem svenska domstolarna ägde beslutat för att häva omhändertagandebeslutet dock samtidigt utfärdat en s. k. flyttningsförbud, vilket innebar för att barnet beneath enstaka övergångstid ej skulle ett fåtal återlämnas mot sin mor. Syftet plats emellertid för att denna övergångstid skulle utnyttjas mot för att vid bästa sätt förbereda återflyttningen mot modern, dock inom stället på grund av för att medverka mot detta vidtog dem sociala myndigheterna en antal åtgärder likt motverkade

detta avsikt.

Detta plats ett sålunda anmärkningsvärd omständighet inom målet för att kommissionen enhälligt fann för att rätten mot respekt på grund av familjelivet ägde kränkts.³⁰
    Till slutligen önskar jag yttra något ifall hur Europakonventionen samt den rättspraxis vilket utbildas framför allt från Europadomstolen påverkar utvecklingen från svensk rätt.
    Det förhåller sig ju ej bara därför, för att dem svenska klagomålen inom Strasbourg besitter ökat inom antal samt för att publiciteten kring konventionen besitter tilltagit inom land.

Mellan åren 19var Sverige, som tidigare påpekats, bundet av konventionen men enbart som ett folkrättsligt bindande dokument

detta existerar även klart för att konventionen samt Strasbourgorganens praxis besitter tillmätts allt större vikt inom den svenska lagstiftningsprocessen. Jag tänker då ej bara vid dem fall då uppgift inom Strasbourg besitter framtvingat lagändringar inom landet utan även vid hur man inom normala lagstiftningsärenden tar hänsyn mot dem krav såsom konventionen ställer vid land.

flera propositioner ifrån senare kalenderår innehåller uttalanden inom sådana ämnen, samt lagrådet åberopar ofta konventionen samt Strasbourgpraxis såsom skäl till för att föreslå ändringar inom dem lagförslag liksom äger utarbetats inom regeringskansliet. en från dem senaste exemplen vid detta existerar propositionen angående enstaka fräsch utlänningslag såsom beneath våren lades vid riksdagens bord.³¹ samt detta finns även flera andra modell ifrån dem senaste år.

Propositionerna samt — framför allt — lagrådsutlåtandena ifall plan- samt bygglagen, ifall detta fria handredskapsfisket samt ifall engångsskatten vid försäkringsbolagens valuta innehåller många överväganden ifall förenligheten tillsammans konventionen.³²
    Det finns all anledning för att tro för att konventionen även inom ökande omfattning kommer för att påverka domstolarnas rättstillämpning.

När Sverige anslöt sig till EU blev både EU-rätten och Europakonventionen (Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) centrala delar av det svenska regelsystemet

Vissa tendenser förmå redan skönjas. Jag önskar, till för att illuminera detta, peka vid numeriskt värde avgöranden från Högsta domstolen ifrån detta senaste året, var ej bara Europakonventionen utan även avgöranden från Europadomstolen direkt äger åberopats inom domskälen.
    Det inledande fallet gällde enstaka resningsansökan ifrån ett man likt dömts mot böter från ett domstol på första nivån, varefter hovrätten ägde bekräftat domen utan huvudförhandling.

Högsta domstolen framhöll för att detta borde fordras starka skäl på grund av för att vägra huvudförhandling då detta ägde begärts samt tillade för att ett speciell restriktivitet numera plats uttryckt tillsammans hänsyn mot för att "Europadomstolen genom dom den 26 femte månaden i året inom uppgift mot svenska staten ansett detta stridande mot produkt 6 inom Europakonventionen ifall dem mänskliga rättigheterna för att enstaka hovrätt, tillsammans med tillämpning från 51 kap 21 § rättegångsbalken inom dess före den 1 juli gällande lydelse, avgjort

ett brottmål utan huvudförhandling, oaktat den tilltalade begärt sådan förhandling".³³
    Det andra exemplet existerar dem på grund av en par månader sedan avgjorda målen angående s.

k. kommunarrest i enlighet med migrationslag. ett huvud fråga inom dessa syfte plats ifall kommunarrest kunde anses vilket en arrestering. inom således fall kunde både regeringsformens samt Europakonventionens regler till frihetsberövanden ett fåtal innebörd. på grund av kritisk från ifall kommunarrest utgör en arrestering hämtade Högsta domstolen ledning inom enstaka dom från Europadomstolen inom en uppgift Guzzardi mot Italien.

Högsta domstolen gick ganska djupt in vid hur Europadomstolen ägde resonerat samt anslöt sig mot dessa resonemang likt grundval på grund av sin personlig utvärdering från dem konkreta fallen.³⁴
    Dessa båda avgöranden ger ett vink angående vid vilket sätt Europadomstolens praxis är kapabel erhålla innebörd på grund av den svenska rättstillämpningen.

Frågan existerar emellertid angående landet borde vandra en steg längre samt genom s. k. inkorporering utföra Europakonventionen mot direkt tillämplig svensk korrekt från identisk dignitet såsom svensk lag.
    Detta existerar ej något liksom behövs från konventionen. Konventionsstaternas förpliktelse innebär för att dem skall tillse för att fri- samt rättigheterna inom konventionen respekteras, samt Europadomstolen äger uppenbart uttalat för att denna förpliktelse förmå fullgöras vid olika sätt — antingen genom för att konventionen blir direkt tillämplig alternativt genom för att den nationella rätten innefattar garantier vilket motsvarar vad liksom behövs i enlighet med konventionen.

Samtidigt besitter Europadomstolen uttalat enstaka viss preferens på grund av inkorporering genom för att påpeka för att denna teknik inom särskilt upphöjd grad visar vid enstaka intention för att effektivt skydda dem berörda fri- samt rättigheterna.³⁵
    Frågan angående för att införliva konventionen tillsammans svensk riktig äger diskuterats nära flera tillfällen.

Frågan fanns uppe vid en nordiskt strategi nära detta nordiska juristmötet inom Helsingfors ³⁶ dem uttalanden såsom då samt nära andra tillfällen besitter gjorts från högre svenska departementstjänstemän tyder närmast vid för att detta inom kretsar inom landet såsom står regeringen nära finns enstaka skeptisk alternativt rentav negativ hållning mot för att ändra vid den nuvarande dualistiska ordningen.
    Som skäl besitter man pekat vid olika både juridiska samt mera praktiska bekymmer likt antas artikel förbundna tillsammans med ett inkorporering från konven-

tionen.

för att detta finns ett hel sektion juridiska bekymmer liksom behöver analyseras samt lösning existerar obestridligt. för att detta skulle existera praktiskt således svårt till svenska domstolar för att tillämpa Europakonventionen existerar däremot svårt för att tro. Varför skulle svenska domare denna plats artikel sämre än dem kontinentaleuropeiska domare liksom tillämpar ej bara denna överenskommelse utan även flera andra konventioner samt dessutom ibland diverse EG-författningar?
    I själva verket existerar detta ju således, för att konventionen äger införlivats tillsammans med detta nationella rättssystemet inom samtliga konventionsstater vid den europeiska kontinenten, medan detta bara existerar inom en mindre antal stater inom utkanten från konventionsområdet — inom Skandinavien samt vid dem brittiska öarna — vilket man tillämpar ett ytterligare ordning.

dock idag finns detta indikator likt tyder vid för att man är kapabel anlända för att modifiera sin hållning inom både Norge samt land, samt därmed är kapabel frågan anlända inom en nytt läge även hos oss.
    I Norge, var saken äger avancerat längst bort, äger regeringen rentav fattat en slags principbeslut mot förmån på grund av inkorporering från en antal centrala konventioner angående mänskliga rättigheter, bl.

a. Europakonventionen. Detta beslut fattades inom januari inom tid, samt detta existerar intressant för att titta hur detta kommenterades från utrikes- samt justitieministrarna inom ett samtal inom Arbeiderbladet.³⁷ Utrikesminister Stoltenberg uttalade: "På Norges vegne taler jeg ofte menneskerettighetenes sak inom internasjonal sammenheng, og detta er ikke den minste tvil angående at oss taler tillsammans med større troverdighet når oss selv gir menneskerettighetene høyeste rettslige ställning eller tillstånd inom vårt eget landDet vil bli atskillig lettere å forklare at oss besitter menneskerettighetene liksom ett sektion från norsk lov, enn å gi ett begrunnelse for at oss ikke besitter det." samt justitieminister Bøsterud sade följande: "En formell inkorporering vil tillsammans andre mening sørge for at detta blir full harmoni mellom dem fundamentale menneskerettigheter og norsk rettMenneskerettighetene vil erhålla ett helt annen ställning eller tillstånd inom dem juridiske studier, og generelt gi grunnlag for bredere utbildning og informasjon inom skoleverk og samfunn angående dem politiske idealer vårt nation bygger på."
    Den norska regeringen skall tillsätta enstaka kommitté på grund av för att anlända tillsammans förslag angående formerna på grund av inkorporeringen.
    I land äger detta inom folketinget väckts ett socialdemokratisk motion ifall inkorporering från Europakonventionen inom dansk rätt.³⁸ inom motionen föreslås för att enstaka analys skall tillsättas tillsammans med övning för att utarbeta förslag mot enstaka team varigenom konventionen skulle bli ett sektion från dansk korrekt.

När

motionen inledningsvis debatterades inom folketinget, ställde sig justitieministern försiktigt positiv mot för att utreda frågan vidare, dock han betonade särskilt betydelsen från skandinavisk rättslikhet inom denna fråga.
    När detta gäller land i norden existerar situationen litet speciell. land i norden äger tidigare ej varit medlem från Europarådet samt äger därför ej heller kunnat att koppla eller förena med något sig mot Europakonventionen.

dock på grund av ungefär numeriskt värde veckor sedan, den 5 femte månaden i året inom tid, upptogs land i norden såsom medlem från Europarådet, samt land i norden avser idag för att — efter för att äga avslutat enstaka sektion lagändringar — även tillträda konventionen. inom land i norden äger man på grund av vana för att inom massiv utsträckning införliva internationella konventioner tillsammans finländsk korrekt, samt man avser för att följa denna praxis även då man tillträder Europakonventionen.

tillsammans tiden kunna oss alltså räkna tillsammans för att konventionen blir ett sektion från finländsk rätt.
    Utvecklingen inom våra nordiska grannländer är kapabel väntas komma för att leda mot ett färsk samtal även inom landet från frågan ifall inkorporering från Europakonventionen. Hittills besitter svenska regeringen åtminstone kunnat leda mot ett enhetlig skandinavisk linje inom denna fråga.

Skulle situationen idag förändras inom Norge samt land samt konventionen även bli direkt tillämplig inom land i norden, riskerar landet för att isoleras, samt för att på denna plats stå kvar liksom ett orubblig tennsoldat skulle möjligen ej artikel för att rekommendera inom ett period då land säger sig eftersträva för att stärka banden tillsammans Europa.