Vart går man för att kolla aggressionsproblem
När topplocket ryker – nyfiken vid aggression
Varför blir enstaka sektion argare än andra inom identisk situation?
samt varför går vissa långt ovan sociala gränser, sålunda för att dem skadar andra samt sig själva? detta saknas enkla svar – dock oss äger pratat tillsammans några från dem likt vet mest.
Text: Annika skogsdunge, inledningsvis publicerad inom Medicinsk Vetenskap nr 4 2018
Anfäkta samt anamma, bomber samt granater!!!
Ärkelögnare, blåkullatomtar samt apsvansade analfabeter!!! Kapten Haddocks mustiga svordomsharanger äger skrivit in sig inom seriehistorien, var hans vredesutbrott ställer mot ett hel sektion trassel både till honom egen samt hans vänner. Samtidigt existerar detta dessa brösttoner såsom nära flera tillfällen räddar existensen vid både Kapten Haddock samt Tintin, då dem får andra för att backa inom trängda lägen.
Och detta existerar ett betydelsefull aspekt från aggression, anser Christian Broberger, professor nära Stockholms högskola samt även verksam liksom vetenskapsman nära avdelningen till neurovetenskap, Karolinska Institutet.**
– Man bör ej tänka vid aggression såsom något enbart problematiskt såsom ej hör hemma inom vårt moderna samhälle.
oss använder oss dagligen från aggression på grund av för att nå olika uppgift. detta existerar enstaka sektion från vårt normala beteende, var oss försvarar oss ifrån andra alternativt värnar något vilket existerar viktigt till oss, säger han.
Han ger modell vid enstaka rad små konfrontationer inom vardagen – detta handlar angående allt ifrån för att blänga vid varandra inom trängseln vid bussen mot för att höja tonläget inom enstaka mejlväxling på grund av för att stå upp till något man tycker existerar viktigt.
dock trots för att detta besitter enstaka självklar sektion från våra liv saknas enstaka klar samt allmänt godkänd definition.
Om man ändå tvingar fram enstaka minsta gemensamma nämnare verkar dem flesta artikel överens angående för att aggression existerar en beteende var man existerar klart konfrontativ inom avsikt för att ett fåtal alternativt att nå ett mål eller resultat något man önskar.
vrede existerar ej enstaka förutsättning till detta, säger Christian Broberger.
– Nej, jag skulle vilja yttra för att ifall ni förmå åstadkomma våldsamt beteende utan för att existera ilsken, då besitter ni ett fördel eftersom ni då ej existerar emotionell utan är kapabel utföra rationella beslut. angående ditt syfte existerar för att ett fåtal makten ovan ett situation alternativt för att erhålla en arbete, då förmå detta artikel förbättrad för att fokusera vid vilket din opponent fullfölja samt troligen tänker.
– Man ska inte tänka på aggression som något enbart problematiskt som inte hör hemma i vårt moderna samhälleJag säger ej för att aggression utan vrede existerar enstaka förbättrad alternativt sämre typ från aggression – jag säger bara för att den troligen existerar mer fruktbar angående man önskar nå något.
Besök från ett inkräktare
Christian Broberger äger inom sin undersökning studerat möss i enlighet med ett väl etablerad modell, var ett mus liksom bor inom enstaka box plötsligt får mottagning från enstaka inkräktare.
Mössen kommer hålla sams alternativt börja slåss i enlighet med välkända mönster. numeriskt värde vuxna hannar kommer tillsammans med massiv sannolikhet för att ryka ihop, även detta i enlighet med välkända mönster; ursprunglig nosar dem, sedan ställer dem sig vid bakbenen samt därefter angriper dem varandras klor samt ryggar.
då den en ger upp besitter den andra vunnit herravälde inom buren.
Christian Broberger samt hans forskarkollegor besitter upptäckt för att detta aggressiva beteende går för att styra genom för att granska specifika nervceller inom hjärnan tillsammans med hjälp från optogenetik, ett teknik liksom utför detta möjligt för att stimulera alternativt hämma enskilda celler inom realtid inom en levande varelse.
då cellerna hämmades kunde forskarna avstyra enstaka trygg förestående attack. dem kunde även avbryta enstaka pågående attack – musen liksom kontrollerades från forskarna tvärbromsade inom steget samt lommade inom stället iväg mot en från burens hörn.
På identisk sätt kunde mössen göras aggressiva inom situationer var detta ej fanns väntat, liksom då den inkräktande musen fanns kastrerad.
Möss bedömer varandra mot massiv sektion utifrån kemiska signalämnen, feromoner, samt enstaka mus likt saknar testosteron tolkas ej vilket en hot. dock då forskarna motiverade cellerna framkallades full attack mot den kastrerade musen. Dessa celler, vilket kallas på grund av PMv-DAT, fungerar alltså såsom något slags strömbrytare till aggression.
detta finns fler celler såsom kunna spela denna roll. Redan 2010 hittade en amerikanskt forskarlag nervceller inom enstaka ytterligare sektion från hjärnan tillsammans med identisk funktion.
– Dessa samt PMv-DAT-cellerna bildar länkar inom identisk kedja, var oss tror för att PMv-DAT-cellerna ligger tidigt inom förloppet samt rekryterar andra delar från hjärnan på grund av för att initiera samt strukturera ett lyckad attack.
Träna avslappning, som djupandning, mindfulness eller yogaoss vet däremot ännu ej därför många ifall hur PMvDAT-cellerna själva triggas igång, samt vilka signaler vilket styr dem. Genom för att kartlägga detta hoppas oss förstå mer angående detta detaljerade neurologiska händelseförloppet kring ett aggressiv papper, säger Christian Broberger.
Även inom mänskliga hjärnor
Hans undersökning gäller än därför länge endast möss.
inom vilken utsträckning dessa konsekvens existerar relevanta på grund av människor existerar svårt för att yttra. detta finns enstaka motsvarighet mot dessa nervceller även inom mänskliga hjärnor, dock hur dem fungerar var existerar ännu ej undersökt.
En varm fråga inom forskningsfältet existerar chansen för att erhålla fram en medicin vilket skulle behärska hämma oönskad aggression.
detta skulle, rent teoretiskt, behärska bygga vid för att man styr mot modell dem nervceller vilket Christian Broberger studera – alternativt för att man använder sig från någon ytterligare från dem upptäckter inom den framväxande kunskapen ifall biologin på baksidan aggression, mot modell upptäckter från olika gener vilket existerar relevanta.
En etiskt komplicerad fråga, anser Christian Broberger.
– detta denna plats rör områden inom hjärnan såsom existerar inblandade inom flera olika primär beteenden, likt aptit samt sexdrift.
Jag tror detta blir knivigt för att erhålla fram ettläkemedel vilket påverkar endast en beteende utan för att äga enstaka mer grundlig utfall.
**dock låt yttra för att detta går – hur skulle oss nyttja det? en visst våldsamt beteende existerar enstaka självklar sektion från våra liv, hur långt skulle detta inom sålunda fall begränsas? detta denna plats existerar ett fråga såsom kräver grundlig moralisk samtal, säger han.
Inom den kliniska psykologin finns redan inom dygn metoder på grund av för att begränsa oönskat våldsamt beteende.
i enlighet med den psykologiska synen existerar behandling motiverad då aggressionen skapar lidande hos den berörda individen alternativt hos andra. Behandling liksom finns för att tillgå existerar olika varianter från kognitiv beteendeterapi, KBT, samt dem äger påverkan – fast ej på grund av alla.
Varför KBT fungerar endast på grund av vissa individer existerar ett massiv fråga inom terapiforskning.
enstaka likt önskar försöka hitta en svar existerar psykologen Johan Bjureberg, liksom forskar nära Centrum på grund av psykiatriforskning nära Karolinska Institutet. denne bör tillsammans tillsammans med kollegor tillhandahålla tre olika upplägg på grund av internetbaserad KBT mot personer vilket sökt hjälp på grund av sina aggressioner.
inom den en varianten bör studiedeltagarna erhålla träna vid för att ompröva sina tankar.
Om dem mot modell jagar upp sig ovan vad någon äger sagt bör dem träna sig vid för att hitta andra förklaringar mot kommentaren – kunna personen äga menat något helt annat, liksom ej plats ovänligt alternativt kränkande?
Det kan vara verbala beteenden som att skrika, hota och prata illa om någon eller fysiska beteenden som att slåssinom den andra varianten bör studiedeltagarna träna vid för att lägga symbol mot sina känslor samt impulser – dem bör öva vid för att uppleva vrede samt vrede välla upp inom dem utan för att agera utifrån detta samt sedan bör dem observera vilket vilket sker tillsammans med känslan angående dem bara låter den existera. inom den tredjeplats varianten bör uppläggen kombineras.
Det fina inom upplägget existerar för att forskarna kommer för att mäta hur utmärkt studiedeltagarna kontrollerar eller är skicklig i dem denna plats teknikerna före, beneath samt efter sin behandling.
inom bästa fall går detta inom därför fall för att titta angående detta existerar viktigt för att träna vid just detta man kontrollerar eller är skicklig i sämre på grund av för att erhålla utfall – samt inom således fall vilken behandling vilket fungerar på grund av vem. Forskarnas förhoppning existerar även för att ett fåtal titta ifall studiedeltagarna inledningsvis blir förbättrad vid detta likt dem övar sig inom samt sedan får ett förbättrad aggressionskontroll.
I därför fall är kapabel detta bli möjligt för att etablera en orsakssamband, likt skulle behärska förklara då KBT fungerar – samt då detta ej utför det.
– detta beror då sannolikt vid för att behandlingen ej äger ökat just den förmåga vilket behöver stärkas.
Därför är det ofta effektivare att låta upprörda personer prataangående oss får enstaka förbättrad medvetande till då KBT förmå väntas fungera samt då detta ej väntas utföra detta, då är kapabel oss ett fåtal fram ett mer matchad KBTbehandling på grund av varenda individ, säger Johan Bjureberg.
Han besitter tidigare forskat vid självskadebeteende. dem studierna innehöll flera intressanta fynd. Bland annat visade dem för att personer såsom skadar sig själva oftare än andra utövar våld mot andra personer.
Förekomsten från våldshandlingar
I ett från studierna ifrån hans forskargrupp ingick inom princip all populationen från svenskar födda mellan år 1982 samt 1998, ovan 1,8 miljoner personer.
dem följdes ifrån detta för att dem fyllt 15 tid beneath inom medelvärde drygt åtta tid, dock vissa längre. Via olika databaser, såsom Socialstyrelsens patientregister samt Polisens belastningsregister, undersöktes förekomsten från våldshandlingar inom dessa unga personers liv.
Det visade sig för att drygt 55 000 individer, alternativt tre andel från den undersökta populationen, ägde skadat sig själva sålunda allvarligt för att dem behövt sjukhusvård.
Dessa individer ägde oftare än andra begått därför allvarliga våldshandlingar för att detta lett mot fällande domstolsdom. inom gruppen plats detta dock vanligare tillsammans mot modell missbrukssjukdom alternativt antisocial personlighetsstörning, likt även innebär enstaka ökad fara till för att bli dömd på grund av våldsbrott.
Genom att lyssna vinner man också tid och kan skapa sig en uppfattning om hur farlig personen ärdock även då forskarna justerat statistiken tillsammans hänsyn mot detta fanns personer tillsammans med självskadebeteende betydligt oftare dömda på grund av våldsbrott än individer inom övriga befolkningen – samt betydligt oftare än personer tillsammans med andra diagnoser, såsom nedstämdhet alternativt ångestsjukdom.
Detta gällde båda könen, dock fanns särskilt klart hos kvinnorna.
ett kvinna tillsammans självskadebeteende löpte dubbelt därför upphöjd fara för att utöva våld mot någon ytterligare jämfört tillsammans med ett kvinna inom normalbefolkningen.
– detta på denna plats existerar känsliga siffror såsom rör ett redan stigmatiserad assemblage. detta viktiga existerar för att oss måste fråga personer såsom existerar aggressiva mot andra angående dem även skadar sig själva – samtidigt liksom oss måste fråga dem såsom skadar sig själva, särskilt kvinnor, ifall dem även skadar andra.
Båda beteendena bör behandlas. oss vet ej vilket vilket orsakar vilket då detta gäller våldsamt beteende samt självskadebeteende, dock oss behöver börja fråga angående detta, säger Johan Bjureberg.
Det besitter funnits enstaka allmän bildom för att kvinnor tenderar för att vända en våldsamt beteende mot sig själva medan män snarare agerar utåt, mot andra.
Detta existerar delvis enstaka missförstånd. då detta gäller självskadebeteende visar allt fler studier för att könsfördelningen existerar relativt jämn.
Det är viktigt att förstå att aggressionsproblem inte bara påverkar individen själv, utan även dess nära och kärainom mot modell den ovan nämnda studien, var drygt 1,8 miljoner personer ingick, plats drygt 56 andel från dem liksom skadade sig själva kvinnor. Nära 44 andel fanns alltså män.
Däremot existerar detta framför allt män vilket står till våldsbrottsligheten, detta utåtagerande våldet. i enlighet med statistik ifrån Kriminalvården fanns detta mot 94 andel män vilket satt inom svenska fängelser inom oktober 2017, kraftigt överrepresenterade jämfört tillsammans kvinnor då detta gäller mot modell mord, misshandel samt våldtäkt.
Inga enkla svar
Det finns inga enkla svar mot varför detta existerar sålunda.
detta berättar rättspsykiatern Henning Værøy, vilket forskar nära Akershus universitetssjukhus inom Norge – samt denne bör känna till, efter för att inom ovan 20 tid äga arbetat inom dem norska rättsvårdande myndigheterna.
– Manligt könshormon, alltså testosteron, brukar pekas ut inom sammanhanget, dock forskningen existerar ej konklusiv kring betydelsen.
Jag önskar lyfta fram den traditionell mansrollen liksom viktig då detta handlar angående manligt våldsutövande, säger Henning Værøy.
I somras publicerade denne tillsammans tillsammans kollegor ifrån bland annat Karolinska Institutet enstaka uppmärksammad undersökning var möss fått injektioner tillsammans med antikroppar hämtade ur blodet ifrån dömda våldsbrottslingar.
Mössen fick sedan artikel tillsammans inom identisk etablerade aggressionstest liksom beskrivits ovan, var enstaka inkräktande mus placeras inom enstaka box var enstaka ytterligare mus redan bor.
Möss likt injicerats tillsammans med våldsverkares antikroppar gick snabbare mot attack mot den inkräktande musen än andra möss.
De antikroppar liksom injicerades binder mot adenokortikotropt kemisk budbärare i kroppen, ACTH, en hypofyshormon såsom stimulerar binjurarna för att utsöndra stresshormonet kortisol.
från dem 16 våldsbrottslingar liksom lämnat blodprov mot studien fanns elva dömda på grund av mord.
Deras antikroppar ägde enstaka starkare bindningsförmåga mot ACTH, vilket motiverade enstaka ökad utsöndring från stresshormonet. vid detta följer en kraftigare kroppsligt svar vid stress, var detta normala existerar bland annat ökad puls, ökat blodtryck – allt liksom ingår inom enstaka beredskap på grund av för att behärska agera blixtsnabbt.
Allt detta sänker samtidigt chansen mot impulskontroll samt ökar risken på grund av oöverlagda handlingar, i enlighet med forskarnas förklaringsmodell.
– detta kommer allt fler studier likt betonar betydelsen från stresshormoner nära våldshandlingar. Jag skulle vilja yttra för att våld existerar enstaka stressreaktion. Personer tillsammans dem på denna plats antikropparna äger en annat svar vid stress än vad andra besitter.
dock även personer inom normalbefolkningen äger dem denna plats antikropparna, utan för att döda andra. således den viktiga frågan är: varför drivs vissa personer mot för att döda då andra ej fullfölja det? säger Henning Værøy.
Han äger inget enkelt svar vid den frågan heller, utan stannar nära för att detta sannolikt beror vid enstaka olycklig kombination från gener, miljöfaktorer samt sociala förhållanden, allt inom en pussel liksom ännu ej existerar lagt.
Den aktuella antikroppen önskar han titta likt en steg vid vägen mot ett biologisk signal till aggressivitet.
Detta kan yttra sig i explosiva utbrott, konstant irritabilitet, eller en tendens att reagera med våld eller hotenstaka sådan signal skulle eventuellt vid sikt behärska ge chans för att ringa in våldsbenägna personer, alternativt existera sektion inom ett behandling mot aggression.
Men egentligen önskar Henning Værøy satsa tillgångar betydligt tidigare.
– detta existerar viktigare för att försöka hitta förebyggande åtgärder än behandlingar, till ett behandling behövs inledningsvis då detta dem facto existerar försent.
Jag skulle vilja lyfta upp föräldra-barnkonstellationen. oss behöver samhällen vilket förenklar samt gör starkare den rollen. detta existerar för att jobba våldsförebyggande, säger han.
** Christian Brobergers titel existerar uppdaterad sedan artikeln inledningsvis publicerades 2018.
3 utspridda uppgifter ifall aggressivitet
När blodsockernivåerna går ned ökar stresspåslaget inom kroppen.
detta existerar därför man enkel blir vresig då man existerar hungrig, ”hangry”.
Aggressivitet förmå existera symtom nära enstaka rad sjukdomar, såsom bipolär sjukdom, Huntingtons sjukdom samt demenssjukdom, på grund av för att nämna några. inom ett svensk undersökning uppvisade drygt fanns tredjeplats individ tillsammans med demens aggressivitet beneath sin sjukdomsperiod.
detta fanns vanligast hos personer tillsammans med neurodegenerativ sjukdom sjukdom, dock personer tillsammans med frontotemporal demens plats oftare fysiskt aggressiva samt uppvisade grövre våld.
Koleriker riskerar sin hälsa tillsammans sitt temperament. Väldigt arga personer löper ökad fara på grund av förhöjt blodtryck samt hjärt-kärlsjukdom.