Vilka partiklar ingår i en atom

detta denna plats avsnittet beskriver atomernas byggnad.

Idén för att all ämne existerar uppbyggd från enstaka minsta delbar grupp härstammar ifrån antiken. Demokritos antog, utifrån rent filosofiska grundläggande principer eller fundament, för att ingenting förmå delas upp inom allt mindre delar inom all oändlighet.

denne kallade dem partiklar likt alltså fanns odelbara till atomer (grekiska: atomos, "odelbar"). detta tog sedan nästan 2 000 kalenderår innan John Dalton utförde experiment såsom visade för att all ämne verkligen existerar uppbyggd från små odelbara enheter.

Istället består de av mindre partiklar som kallas elementarpartiklar: Protoner, neutroner och elektroner

Sedan dess besitter t.ex. atombomber demonstrerat för att atomerna visserligen utgör många starka byggstenar dock för att dem ej existerar odelbara. såsom oss bör titta inom detta segment består atomer inom själva verket från mindre delar. Dessa delar ej bara redogör varför atomerna existerar alltings byggstenar, delarna utgör även dem komponenter likt oss behöver till för att förstå varför olika ämnen beter sig liksom dem utför.

Mänskligheten äger visserligen lärt sig för att spränga atomer, vilket frigör fantastiska mängder energi, dock inom kemin studera man bara vilket vilket sker då olika atomer reagerar tillsammans varandra.

Det är viktigt att komma ihåg att en atom som helhet alltid är oladdad vilket innebär att alla negativa laddningar vägs upp av lika många positiva laddningar och vice versa

Atomernas inre lämnas tillsammans med andra mening gärna åt sig egen (eller fysikerna) dock atomernas inre existerar från största innebörd på grund av hur dem reagerar tillsammans med varandra. denna plats bör oss alltså titta närmare vid hur atomerna existerar uppbyggda. inom själva verket äger atomernas inre byggstenar demonstrerat sig många svåra för att förstå sig vid samt ett medvetande på grund av deras egentliga natur hänger ihop tillsammans med förklaringen mot läka universums uppkomst.

inom detta segment bör oss emellertid begränsa oss mot enstaka förenklad modell från atomen.

Faktaruta
Lite ifall universum samt hur atomerna skapades...
Här saknas information! Hjälp Wikibooks genom för att innehåll inom mer.

Atommodell

[redigera]

För för att förstå varför vissa ämnen reagerar enklare tillsammans varandra än andra måste man förstå hur atomerna existerar uppbyggda. Vår insikt angående atomernas inre bygger vid dem upptäckter vilket gjordes från vetenskapsmän före samt efter sekelskiftet 1900.

Atomkärnan är uppbyggd av protoner och neutroner som är bundna till varandra med en mycket stark kraft, som kallas stark växelverkan

Den förenklade atommodell dem kom fram mot för att existerar den vilket oss bör presentera på denna plats.

Bilder
Atomkärna (med protoner samt neutroner).	Atom tillsammans med elektronmoln
Atommodell från väte	Atommodell från t.ex. natrium

mot skillnad ifrån vilket man länge trodde existerar ej atomerna odelbara. Istället består dem från mindre partiklar såsom kallas elementarpartiklar: Protoner, neutroner samt elektroner. ett atom består från enstaka positivt laddad atomkärna likt innehåller protoner samt neutroner tillsammans kallade nukleoner.

Denna kärna omges från negativt laddade elektroner samt deras negativa laddning uppvägs från den positiva laddningen hos protonerna inom atomkärnan. Man säger för att elementarladdningen alternativt enhetsladdningen hos protonerna samt elektroner existerar +1 respektive -1. Neutronerna saknar laddning.

Protoner samt neutroner balanserar båda ungefär kg medan elektronernas massa existerar mindre.

En atom består av en positivt laddad atomkärna som innehåller protoner och neutroner tillsammans kallade nukleoner

eftersom detta ej existerar sålunda praktiskt för att mäta elementarpartiklarnas vikt vid detta sätt besitter man hittat vid enstaka speciell massenhet på grund av dem kallad u (Unified Mass unit).

Atomnummer

[redigera]

Ett grundämne existerar en tema, ibland kallat en element, såsom består från atomer tillsammans med identisk antal protoner inom atomkärnan.

Detta antal existerar grundämnets atomnummer. inom detta periodiska systemet existerar grundämnena organiserade efter stigande atomnummer.
(Se Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet).

Masstal

[redigera]

Om man till ett viss atom beräknar ihop antalet protoner samt neutroner får man atomens masstal. eftersom elektronernas massa existerar försumbar jämfört tillsammans med neuklonernas är kapabel man bortse ifrån denna samt, eftersom neuklonernas massa existerar ungefär lika tillsammans 1 u, ligger masstalet många nära atomens vikt.

Isotoper

[redigera]

Hos dem flesta grundämnena varierar antalet neutroner inom kärnan. Atomer tillsammans identisk antal protoner dock olika antal neutroner kallas på grund av isotoper. numeriskt värde isotoper äger inom praktiken identiska kemiska attribut dock deras fysiskaliska attribut, smältpunkt, kokpunkt etc, kunna variera mer.

En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper

Några isotoper besitter egna namn, dem övriga namnges efter temat beteckning samt masstal, t.ex. klor-35, klor-37 var siffran anger antalet protoner + antalet neutroner.

Elektronkonfiguration

[redigera]

Bildserie vid ett atom tillsammans med ett elektrons rörelse- samt lägesenergi likt vektorer nära tillförsel från energi.

Elektronen "hoppar" mellan elektronskalen då man tillför energi.

då stabila grundämnen bildas, då protoner samt elektroner förenas, avges energi. Detta beror vid för att dessa atomer innehåller mindre energi än dem fria elementarpartiklarnas sammanlagda energi. dem elektriska laddningarna hos enstaka atoms protoner samt elektroner balanserar upp varandra därför länge antalet protoner samt elektroner existerar lika flera.

Denna balans förmå man dock rucka vid genom för att tillföra atomen energi.

Namnet skapades i den antika atomteorin och avsåg då de minsta enheter som tillsammans med tomrum bildade universum

angående man önskar skilja protonerna samt elektronerna åt igen, s.k. jonisering, måste man alltså tillföra lika många energi liksom frigjordes då atomen bildades. ett stadig atom förblir alltså stadig endast sålunda länge dess energimängd understiger en visst bestämt värde.

När man tillför ett atom energi existerar detta dess elektroner likt upptar överskottsenergin.

Den energi såsom finns inom ett elektron existerar summan från dess kinetisk energi samt den lägesenergi den får från atomkärnans attraktionskraft. Rörelseenergin utför alltså för att elektronerna far runt atomkärnan inom banor. Dessa banor är kapabel ej beskrivas noggrant samt elektronernas position är kapabel därför ej heller bestämmas. Man brukar därför yttra för att enstaka atomkärna existerar omgiven från en elektronmoln alternativt en elektronhölje.

dock även ifall ej elektronernas position förmå bestämmas detaljerad är kapabel man räkna vid hur sannolikt detta existerar för att enstaka elektron påträffas inom en visst sektor. då man utför detta ser man för att elektronerna tenderar mot för att befinna sig oftare vid vissa bestämda avstånd ifrån atomkärnan.

Denna kärna omges av negativt laddade elektroner

Detta beror vid för att atomer bara förmå ta emot energi inom vissa bestämda mängder, s.k. energikvanta. Man kallar dessa bestämda avstånd på grund av atomens elektronskal samt betecknar dem K, L, M, N etc.

Den energi man tillför mot ett atom upptas alltså från elektronerna inom form eller gestalt från kinetisk energi vilket fullfölja för att avståndet mellan kärnan samt elektronen ökar, elektronerna hoppar upp mot nästa skal, man säger för att atomen blir "exciterad".

Exciterade atomer blir sällan långlivade samt elektronerna hoppar snabbt tillbaka mot detta skal detta befann sig inom då atomen plats stadig. då detta sker avges energi tillskottet inom form eller gestalt från ljus. ifall man tillför tillräckligt många energi lämnar elektronen atomen samt hoppar t.ex. ovan mot enstaka ytterligare atom.

Resultatet blir ett atom likt saknar ett elektron, dvs ett positivt laddad jon.

Bildserie vid atommodeller ifrån ämnena inom t.ex. Till skillnad från vad man länge trodde är inte atomerna odelbara assemblage 1.

Atomer tillsammans lika flera valenselektroner äger identiska kemiska samt fysikaliska attribut.

Hur flera elektroner såsom befinner sig inom dem olika skalen, atomens elektronkonfiguration, avgör atomernas kemiska samt fysikaliska attribut. inom detta periodiska systemet existerar grundämnena strukturerade sålunda för att varenda grundämnen inom enstaka samling besitter lika flera elektroner inom sitt yttersta skal, s.k.

valenselektroner. Ämnena inom ett lag äger likartade attribut eftersom dem besitter lika flera valenselektroner. eftersom elektronkonfigurationen äger sålunda massiv innebörd använder man flera typer från formler på grund av för att förklara den.

Elektronformler beskriver antalet valenselektroner hos en grundämne:

Man förmå även förklara elektronkonfigurationen vid formen

Ar 2-8-8

där siffrorna motsvarar antalet elektroner inom varenda skal.

Sammanfattning

[redigera]

Atomer existerar uppbyggda från elementarpartiklarna: protoner, neutroner samt elektroner. Atomer består från enstaka atomkärna, liksom består från protoner samt neutroner, omgiven från elektroner. Atomer tillsammans med identisk antal protoner sägs utgöra en grundämne. Elektronerna färdas runt atomkärnan inom olika elektronskal liksom representerar elektronernas medelavstånd mot atomkärnan. Elektronskalen betecknas K, L, M, N etc. Ett grundämne äger en atomnummer vilket motsvarar antalet protoner. Atomernas massor mäts inom enheten 1 u. Protoner samt neutroner balanserar ungefär 1 u. Elektroner balanserar 1/1800 u. Protoner äger enhetsladdningen +1. Neutroner saknar enhetsladddning. Elektroner besitter enhetsladdningen -1. I enstaka atom existerar antalet elektroner samt protoner lika. Summan från antalet protoner samt neutroner inom enstaka atom kallas till masstal. Atomernas massa existerar ungefär lika tillsammans masstalet. Atomer från identisk stöt tillsammans med olika antal neutroner kallas på grund av isotoper. Masstal samt atomnummer anges mot vänster angående grundämnets kemiska beteckning: H. Då enstaka elektron lämnar ett atom sker ett jonisering. Joniseringsenergin existerar den energi vilket behövs till för att ett elektron bör lämna enstaka atom. En exciterad atom äger högre energi samt någon från dess elektroner befinner sig vid större avstånd ifrån atomkärnan än normalt. Elektronerna inom ett atoms yttersta skal kallas valenselektroner. En elektronformel består från kemiskt indikator omgivet från temat valenselektroner.