Var i england odlas druvor

Vinproduktion beskriver hur processen tillsammans beskrivning från alkoholhaltig ifrån vindruvor sker. Produktionen är kapabel allmänt delas upp inom numeriskt värde olika delar. Vinodling kallas odlingen från alkoholhaltig samt detta jobb såsom sker inom vingården, samt själva skördandet.

detta jobb liksom sker efter skörden likt förädlar vindruvorna mot färdigt alkoholhaltig kallas vinframställning.

I flera fall existerar detta identisk företag, tillverkare alternativt vinbonde likt både odlar druvorna samt framställer alkoholhaltig från dem. detta förekommer dock för att vinbönder enbart existerar vinodlare, vilket innebär för att dem säljer sina vindruvor mot någon ytterligare vilket sedan fullfölja alkoholhaltig från dem.

Köparen förmå artikel enstaka ytterligare vinodlare likt kompletterar sin personlig resultat, alternativt en vinföretag vilket ej egen äger några platser där vin odlas utan köper in varenda druvor dem utför alkoholhaltig från. inom dem fall vinbonden säljer sina druvor förekommer både långtidskontrakt samt nära samarbete tillsammans köparen, samt salg vid respektive skördeårs "spotmarknad".

vilket en mellanting mellan för att utföra alkoholhaltig egen samt sälja sina druvor finns vinkooperativ, var en antal vinodlare äger gått samman kring vinframställningen samt försäljningen, samt oftast anställt utbildade önologer samt marknadsförare på grund av dessa data.

Vinodling

[redigera | redigera wikitext]

Plantering

[redigera | redigera wikitext]

Vin planteras inom kommersiell omfattning inom huvudsak mellan trettionde samt 50:e breddgraden vid norra halvklotet samt mellan trettionde samt fyrtiofemte breddgraden vid detta södra halvklotet.

tillsammans med speciella odlingsmetoder kunna detta även vandra för att kultivera alkoholhaltig utanför dessa områden. ifall klimatet existerar till kallt får druvorna svårt för att mogna samt får på grund av nedsänkt sockerhalt. Detta gäller särskilt azurblå druvor (rödvinsdruvor) likt behöver solexponering på grund av för att att nå ett mål eller resultat skalmognad.

Således växer inom huvudsak gröna druvor (vitvinsdruvor) inom dem svalaste vinområdena. enstaka bidragande orsak existerar även för att druvor odlade inom svalt klimat får upphöjd syrahalt, likt ofta anses artikel mer förenligt tillsammans välbalanserade vita än röda viner. ifall klimatet existerar på grund av varmt samt soligt fås förvisso söta samt mogna druvor, dock samtidigt sjunker syrahalten vilket riskerar för att ge viner tillsammans med "syltigare" samt mer platt smakförmåga.

då druvor mognar snabbt går även flera aromer förlorade; enstaka utdragen växtsäsong brukar anses ge druvor tillsammans med elegantare samt mer nyanserade aromer. Ytterligare enstaka komplikation tillsammans vinodling inom tropiskt klimat existerar för att luftfuktigheten ofta existerar upphöjd, vilket enkel leder mot angrepp från röta vid druvorna.

Vid ny- alternativt omplantering från ett vingård måste tillverkaren besluta sig till vilken druvsort likt skall kultiveras, samt vilken klon från denna sort såsom skall utnyttjas. Detta omröstning påverkas från ett mängd faktorer, däribland tillverkarens samt regionens tradition samt vingårdens förutsättningar inom form eller gestalt från klimat samt jordmån.^[1] Dessutom finns detta ofta begränsningar inom vilka druvsorter vilket existerar tillåtna till för att detta färdiga vinet skall ett fåtal nyttja ett viss ursprungsbeteckning alternativt sortering.

Detta gäller exempelvis inom detta franska appellationssystemet.

Därutöver måste tillverkaren ta affärsmässig hänsyn, samt ställa sig frågan vilka viner likt går för att sälja. Inom vinvärlden finns modetrender såsom bland annat påverkar vilka druvsorter liksom existerar populära nära enstaka viss period.

Eftersom nästan varenda vinrankor existerar ympade vid rotstockar från andra arter, existerar detta även nödvändigt för att besluta vilket rotmaterial samt klon från detta såsom skall användas.

då dessa omröstning existerar avklarade beställs denna kombination ifrån ett plantskola, normalt en tid före planeringen.

Vinrankorna planteras normalt inom rader tillsammans någon struktur från stöttning längs raderna, antingen pålar alternativt ståltråd.

Självklart ger vi även fina vintips

Planteringstätheten är kapabel variera ifrån beneath 1.000 mot ovan 10.000 vinrankor per hektar, samt existerar inom allmänhet lägre inom torra områden samt inom Nya världen, samt högre inom klassiska vinodlingsregioner inom Europa. Sålunda äger ett typisk fransk vinranka mellan 1 samt 2,5 kvadratmeter vingård mot sitt förfogande.^[2]

Markförberedelserna inför omplantering inkluderar traditionellt även för att marken läggs inom träda alternativt används till andra odlade växter inom möjligen sex mot sju kalenderår, inom avsikt för att bli från tillsammans nematoder (framför allt från släktet Meloidogyne) liksom annars är kapabel döda unga vinstockar.

Genom för att utnyttja desinficering existerar detta möjligt för att begränsa tiden då marken ligger inom träda inom en kalenderår, dock nära ekologisk odling undviks detta.^[3]

En nyodlad vinranka är kapabel inom princip ge druvor redan andra året, dock nära kommersiell vinodling tas resultat normalt sett ut inledningsvis ifrån fjärde alternativt femte året.

dem inledande år får vinrankan nyttja sin att vara berusad eller övermättad växtkraft på grund av för att växa mot samt ett fåtal djupare rötter, därför för att den blir mer motståndskraftig samt grunden läggs till för att senare ta ut större skördar ifrån den.

Lär dig mer om druvor i vår druvskola

Den period såsom ett vinranka får stå kvar inom vingården innan den rycks upp varierar stort. Vissa tillverkare rycker rutinmässigt upp stockarna efter 25-30 tid, samtidigt likt detta finns ovan 100 kalenderår gamla stockar vilket används på grund av kommersiell vinodling.^[4] då detta handlar ifall kvalitetsviner anses inom flera fall gamla stockar (på franska vielles vignes, vid engelska old vine(s), vid tyska alte Reben) ge dem bästa vinerna, samt besitter blivit en försäljningsargument liksom ofta skrivs ut vid etiketten.

Gamla stockar ger dock lägre skördar än unga, vilket redogör varför ej samtliga tillverkare strävar efter för att äga gamla vinstockar. eftersom detta ovan decennierna dessutom besitter skett modeväxlingar avseende vilka druvsorter liksom existerar populära förmå vissa vinstockar bli omoderna tillsammans med följden för att odlaren ej önskar äga dem kvar även angående dem ännu är kapabel ge resultat.

I vissa fall skadas alternativt dör vinstockarna mot resultat från frost alternativt angrepp från skadedjur samt måste ersättas från detta skäl.

Skötsel från vingården

[redigera | redigera wikitext]

Mycket från arbetet inom vingården beror vid vinrankans primär attribut vilket snabbväxande klätterväxt, vilket ej minimalt ställer krav vid beskärningsarbete på grund av för att ej vingården snabbt skall förvildas samt till för att vinrankans "växtkraft" skall användas till för att producera högkvalitativa druvor.

tillsammans fel hantering riskerar vingården annars för att bli enstaka odling från lövverk snarare än från vindruvor.

En inledande omgång från beskärning sker beneath vintern, sedan vinrankan äger fällt sina löv, samt ett andra omgång från ansning sker beneath växtperioden. enstaka mängd olika beskärningsformer finns, vilket innebär för att olika antal grenar/skott behålls, samt såsom hänger ihop tillsammans den typ från stöttning samt uppbindning liksom man önskar ge vinrankan.

modell existerar Gobelet, buskbeskärning, då vinrankan får växa utan speciell stöttning, samt Cordon dem Royat samt Guyot, liksom innebär för att vinrankan stöttas tillsammans ståltrådar. inom franska appellationsbestämmelser ordineras ofta vilken beskärningsform liksom får användas.^[5]

En betydande sektion från beskärningen existerar för att titta mot för att druvklasarna hänger luftigt samt oskuggade.

Detta gäller ej minimalt då man odlar azurblå druvsorter, eftersom druvorna behöver solexponering på grund av för att skalen bör mogna samt förbättra sin att vara berusad eller övermättad färg.

Eftersom en till stort skördeuttag brukar ge druvor från lägre standard förekommer detta för att enstaka sektion halvmogna druvklasar tas försvunnen beneath sommaren, angående skördemängden ser ut för att bli på grund av massiv.

Detta kallas smaragdgrön resultat (vendange verte).

Ett visst mått från gödsling existerar vanligt, samt kunna variera ifrån begränsade mineraltillskott mot mer grundlig användning från konstgödning. Genom för att fallna löv samt ogräs mellan vinraderna plöjs ner reducerar nödvändigheten från ytterligare gödsel.

Odlas: I norra delen av Frankrike

nära odling från ekologiska viner utnyttjas naturgödsel samt inom ambitiösa fall förekommer detta för att plöjning tillsammans ridhäst besitter återinförts. Konstbevattning förekommer inom Nya världen dock existerar många ovanligt inom Europa, samt inom allmänhet förbjudet.^[6]

Vinrankan behöver även skyddas mot allehanda parasiter samt angrepp. Mjöldagg (Oidium) samt Vinbladmögel (Peronospora/Mildiou) existerar svampinfektioner likt orsakade enorma bekymmer beneath andra halvan från 1800-talet, innan man upptäckte för att dem kunde bekämpas genom besprutning tillsammans med svavel respektive Bordeauxvätska (en blandning från kopparsulfat samt släckt kalk).

Koppar existerar även tillåtet inom ekologisk odling dock fanns inom t.ex. land i västeuropa (år 2016) begränsat mot 6kg/hektar samt år.^[7] tid 2020 ägde koppar reglerats mot 4kg/hektar samt tid på grund av ekologisk odling.^[8] Både mjöldagg, bladmögel samt gråröta (Botrytis cinerea) kunna annars bekämpas genom besprutning tillsammans olika pesticider/fungicider.

Även fåglar likt önskar förtära vindruvorna orsakar stora bekymmer, vilket förmå förhindras tillsammans med bland annat nät samt fågelskrämmor.^[9]

Årscykeln inom vingården

[redigera | redigera wikitext]

På norra halvklotet förmå året inom vingården gestalta sig vid ungefär nästa sätt:^[10][11]

• Januari-februari: beskärning från ny tillväxt likt finns kvar ifrån föregående år
• Mars: nyplantering, då därför behövs
• April samt framåt: ansning/gallring från oönskade vildskott samt sent utvecklade druvor
• Maj: inom vissa fall åtgärder mot frostskador vid knopparna, bland annat genom vattenbesprutning
• Maj-juli: besprutning mot skadeangrepp
• Juni: uppbindning från skott
• Augusti: dem azurblå druvsorternas färg börjar märkas
• September: skördemånad till dem flesta vindruvor inom varma områden
• Oktober: skördemånad inom svalare områden, på grund av enstaka sektion sent mognande druvsorter samt till sent skördade druvor avsedda till söta viner
• November: vinrankorna tappar sina växtdel inom samband tillsammans med den inledande frosten
• December: beskärningen starta eventuellt
• December-januari: resultat från frusna druvor på grund av produktion från isviner

På södra halvklotet existerar tidpunkterna förskjutna tillsammans med 6 månader.

Skörd

[redigera | redigera wikitext]

Normalt går detta ungefär 100 dagar ifrån vinrankans blomning vid våren mot vinskörden vid hösten, samt ungefär 50 dagar efter véraison, den tidpunkt då druvorna börjar skifta färg.^[12] Den exakta tidpunkten då skörden sker existerar central på grund av för att vinet bör bli utmärkt samt detta hänger vid vinodlaren för att genom kunskap samt genom prover vid druvorna avgöra denna tidpunkt.

Skördas druvorna till tidigt är kapabel vinet erhålla ett syrlig samt omogen smakupplevelse, skördas druvorna till sent försvinner enstaka sektion från vinets syra samt elasticitet.

När man talar om druvorna i Champagne nämns i huvudsak tre stycken: pinot noir, (pinot) menuier och chardonnay men i själva verket finns här sju godkända druvor

Skördeuttaget är kapabel bli mättad vid numeriskt värde sätt, antingen inom struktur från den vikt druvor vilket skördas per areaenhet, alternativt den volym alkoholhaltig alternativt must liksom utvinns per areaenhet. inom Europa existerar detta vanligast för att nyttja detta senare måttet, samt ofta används enheten hektoliter per hektar (hl/ha).

inom Nya världen existerar detta förra måttet vanligare, samt man mäter ofta inom ton druvor per hektar alternativt acre. Skördeuttagen varierar ifrån beneath 10 hl/ha till vissa ädelsöta viner mot långt ovan 100 hl/ha, ej minimalt på grund av platser där vin odlas tillsammans med högavkastande vitvinsdruvor alternativt såsom besitter konstbevattning.

100 hl/ha innebär ett liter alkoholhaltig per kvadratmeter. angående enstaka sådan vingård existerar planerad tillsammans 5 000 vinrankor per hektar innebär detta en skördeuttag vid numeriskt värde liter alkoholhaltig (knappt tre flaskor) per kalenderår, vilket kräver resultat från ungefär tre kilo druvor ifrån denna vinranka. Ofta förknippas viner från upphöjd standard tillsammans med lågt skördeuttag, dock dem tänkbara skördeuttagen påverkas från flera faktorer.^[13]

Skörd förmå antingen ske på grund av grabb alternativt tillsammans med maskiner.

Maskinskörd medför låga arbetskraftskostnader samt går dessutom fort, vilket kunna existera enstaka fördel exempelvis angående man önskar hinna skörda före en annalkande nederbörd. Maskinskörd förutsätter dock för att vingården existerar relativt strategi, samt för att den existerar planerad samt skött vid särskilda sätt.

Dessutom skördas varenda druvor inom enstaka hel rad samtidigt, vilket innebär för att detta ej blir möjligt för att skilja mer respektive mindre mogna druvklasar åt, samt maskinskörden existerar ej särskilt skonsam mot druvklasarna. eftersom en urval från dessa faktorer - särskilt solexponerade vinrankor inom branta sluttningar, selektiv resultat, försiktig hantering från druvklasarna - ligger mot bas på grund av produktion från kvalitetsviner, används maskinskörd huvudsakligen till enklare viner, samt ett massiv sektion från vinskörden sker kvar manuellt, inom högre utsträckning än på grund av dem flesta andra odlade växter.

Manuell resultat medför ett upphöjd arbetskraftskostnad, samt en behov från för att äga resurser mot en stort antal skördearbetare beneath ett begränsad period, oftast några veckor. inom dem flesta västländer besitter detta blivit allt svårare för att rekrytera arbetskraft mot denna typ från säsongsarbete liksom innefattar kroppsarbete, samt inom flera länder existerar man kraftigt beroende från utländsk arbetskraft (från länder tillsammans med lägre löneläge) till för att alls behärska genomföra vinskörden.

Kända områden: Champagne där Pinot Meunier är en av de tre viktigaste druvorna

modell vid detta existerar polska skördearbetare inom Tyskland^[14] samt mexikanska skördearbetare inom Kalifornien^[15].

Efter skörden existerar detta viktigt för att druvorna därför snabbt vilket möjligt transporteras vidare mot vinframställningen. Även angående målsättningen brukar artikel för att skörda druvorna sålunda kurera liksom möjligt, existerar detta oftast omöjligt för att undvika för att enstaka sektion druvor går sönder redan nära resultat, samt för att skördebehållarna även innehåller druvsaft inom direkt luftkontakt, var diverse oönskade mikroorganismer enkel är kapabel ett fåtal fäste.

vid bas från för att detta finns jästsvampar vid vindruvornas skal börjar denna druvsaft även för att jäsa, vilket ej heller existerar önskvärt därför länge detta finns luftkontakt.

Vinframställning

[redigera | redigera wikitext]

Processen på grund av vinframställning skiljer sig åt beroende vid vintyp.

Vitt alkoholhaltig, rosévin samt rött alkoholhaltig framställs vid något olika sätt, var detta ingår något fler steg inom framställningen från rött alkoholhaltig än från vitt alkoholhaltig. på grund av beskrivning från speciella vintyper vilket mousserande alkoholhaltig samt starkvin tillkommer ytterligare steg.

För detta mesta sker samtliga produktionssteg inom ett samt identisk anläggning, dock detta förekommer även för att vindruvorna pressas inom ett produktionsanläggning samt för att druvsaften därefter transporteras mot ett ytterligare anläggning på grund av för att jäsas var.

Sortering

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande steget likt vidtar efter för att druvorna anländer mot vinframställningen existerar inom allmänhet sorteringen. Sorteringen sker inom allmänhet nära en slags löpande grupp likt kallas sorteringsbord. numeriskt värde slags sortering är kapabel ske. Den enklaste typen från sortering innebär för att sådant likt besitter följt tillsammans med nära skörden, dock vilket ej existerar vindruvor, exempelvis vinblad, sorteras försvunnen.

inom andra fall sorteras druvklasarna beroende vid druvornas mognad alternativt andra kännetecken samt används på grund av beskrivning från viner från olika standard. inom extrema fall, nära skildring från vissa viner tillsammans med ädelröta, sker sortering vindruva till vindruva.

Kring medeltiden hade det blivit comme il faut att konsumera vin i stora delar av Europa

inom liknande fall äger sorteringen inom allmänhet påbörjats redan inom vingården, genom många selektiv resultat samt genom för att druvklasarna klippts isär samt lagts inom olika container. inom vissa fall sker ingen sortering alls, utan behållarna tillsammans vindruvor går direkt vidare mot nästa steg, krossningen.

Krossning samt avstjälkning

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare krossades druvorna genom för att fottrampas, dock detta existerar numera många ovanligt.

enstaka speciell maskin krossar druvorna samtidigt liksom stjälkarna skiljs försvunnen. Resultatet blir ett blöt samt kladdig massa likt består från ett blandning från ljus druvsaft, fruktkött, kärnor samt ljusa alternativt mörka skal, beroende vid vilka druvor detta existerar liksom besitter krossats. Efter krossningen pressas vanligen druvorna direkt, angående detta handlar angående vitvinsframställning, medan macerationen vidtar angående detta handlar angående rödvinsframställning.

Maceration

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vindruvornas färgämne sitter inom druvskalen, samt flera från dem ämnen liksom ger vinet smakförmåga (exempelvis tanniner) sitter inom kärnorna alternativt skalen, existerar detta nära framställningen från rött alkoholhaltig samt rosévin nödvändigt för att låta skalmassan lakas ur (eller macereras) beneath ett tidsperiod innan druvmusten skiljs från.

Ju längre macerationstid, desto mer färg samt desto kraftigare smakförmåga får vinet. enstaka alltför utdragen macerationstid förmå dock ge alltför många bittra smakämnen åt vinet. till rosévin kunna macerationstiden röra sig angående 8 - 24 timmar samt till rött alkoholhaltig ifrån fyra dagar mot en par månader.^[16]

Under macerationen äger skalmassan enstaka trend för att flyta upp samt lägga sig ovanpå druvmusten.

till för att detta ej bör förhindra urlakningen existerar detta därför nödvändigt för att endera pumpa upp druvmusten samt skölja den ovan skalmassan, alternativt för att pressa ner skalmassan inom vinet tillsammans jämna mellanrum.

Vid skildring från vita viner sker till detta mesta ingen maceration, utan pressningen sker direkt.

inom vissa fall genomförs även till vita viner ett mindre maceration inom avsikt för att utvinna mer aromämnen, vilket ger en kraftigare vitt alkoholhaltig. Denna procedur kallad macération pelliculaire samt pågår ungefär lika länge vilket rosévinernas maceration.^[17]

Pressning

[redigera | redigera wikitext]

Pressningen syftar mot för att skilja vindruvornas saft, likt inom vintillverkningssammanhang kallas (druv)must, ifrån skalmassan.

nära skildring från vita viner pressas druvorna normalt direkt efter avstjälkning samt fragmentering, medan röda viner pressas inledningsvis efter ett tids maceration. detta finns vinpressar från ett mängd olika utföranden liksom skiljer sig åt tillsammans avseende vid hur effektivt druvmusten kunna pressas ut samt hur skonsamt detta sker.

enstaka vanlig typ från vinpress hos större vintillverkare existerar enstaka horisontell pneumatisk press vilket består från enstaka massiv, uppblåsbar gummiballong inuti ett liggande metallcylinder. Druvorna pressas mellan ballongen samt metallväggen, samt denna press anses relativt skonsam.^[18] detta man normalt önskar undvika existerar för att druvkärnorna krossas nära pressningen, på grund av då brukar vinet ett fåtal ett bitter samt otrevlig smakförmåga.

från detta skäl skiljer man ofta vid den ursprunglig pressade druvmusten samt enstaka alternativt flera fraktioner från pressvin, såsom ibland blandas in inom detta övriga vinet till för att ge enstaka robustare smakupplevelse, dock ibland används till för att tillverka en sämre alkoholhaltig av.^[19]

I Champagne äger man reglerat hur många druvmust vilket får pressas ur druvorna: ur 4 000 kg druvor får 2 550 liter pressas, varav dem inledande 2 050 litrarna kallas cuvée samt dem därpå nästa 500 litrarna kallas taille ("svansen")^[20] samt knappast någon tillverkare tillsammans självaktning erkänner för att dem använder taille-must inom sin champagne.

De pressrester såsom finns kvar då druvmusten skiljts från innehåller ännu enstaka hel sektion sötningsmedel liksom är kapabel jäsas mot sprit, samt utnyttjas därför liksom råvara på grund av tillverkning från grappa (Italien), marc (Frankrike), Tresterbrand (Tyskland) Chacha (ჭაჭა, Georgien) samt restu (Gotland).

Jäsning

[redigera | redigera wikitext]

Det centrala momentet nära vinframställning existerar alkoholjäsningen från druvmusten, eftersom alkoholhaltig definitionsmässigt existerar jäst druvmust.

Jästsvampar förekommer naturligt vid vindruvans skal, inom en vaxartat skikt, samt därför snart druvorna krossas sätter jästsvamparna igång tillsammans med för att utföra angående sockret inom druvan mot alkohol (etanol). Ofta används speciellt framodlade jästsvampar vilket tillsätts mot druvmusten, dock flera från dem högst ansedda vinerna jäses tillsammans med den naturliga jästen ifrån skalet.

Svaveldioxid tillsätts ofta, dels på grund av för att trycka åter oönskade jäststammar "vildjäst", dock framför allt på grund av för att skydda vinet ifrån kemisk reaktion med syre. Vinjästen inom sig är kapabel bidra tillsammans med olika smaker mot vinet såsom fett samt banan.

Temperaturen existerar betydande nära jäsningen. Oftast kyls jästanken ned något eftersom jäsningsprocessen bildar värme.

Rött alkoholhaltig jäser nära cirka 25–34 °C. nära högre temperatur urlakas mer färgämne samt mer garvsyror, sålunda kallade tanniner ifrån druvornas skal. Vitt alkoholhaltig jäser nära cirka 18 °C, ibland ännu svalare.

Vid jäsning från rött alkoholhaltig flyter skal samt kärnor upp mot ytan samt bildar en lock ovan musten. till för att färg samt tanniner skall lakas ur samt på grund av för att undvika för att ättiksyra bildas måste man trycka ned detta lock inom musten ett alternativt flera gånger dagligen.

Man förmå även pumpa upp alkoholhaltig ifrån botten från jästanken samt låta detta sippra ned genom locket.

De andra fyra doldisarna får dock slåss om ett mycket litet utrymme av odlingsarealen då huvuddruvorna står för närmare 99% av vingårdarna

Jäsningen fortgår tills sockret tagit slut alternativt, nära beskrivning från vissa starkviner, tills alkoholhalten blivit sålunda upphöjd för att jästsvamparna dör. Jäsningen förmå även avbrytas innan allt sötningsmedel äger fermenterad genom tillskott från svaveldioxid alternativt centrifugering från musten. Ytterligare en sätt för att avbryta jäsningen existerar för att tillsätta sprit, oftast vindestillat.

inom regel görs detta på grund av för att ett fåtal antingen starkvin, alternativt till för att ett fåtal söta viner liksom äger kvar många från sin naturliga sötma eftersom jäsningen stoppas innan allt sötningsmedel omvandlats mot alkohol.

Alkoholhalten likt fås genom jäsningen bestäms från kvantiteten sötningsmedel inom musten.

ifall en alkoholstarkare alkoholhaltig önskas kunna extra sötningsmedel placeras mot före alternativt beneath jäsningen, således kallad chaptalisering. Detta praktiseras framför allt inom svalare vinregioner, samt kvantiteten sötningsmedel vilket får tillsättas existerar normalt begränsad från vinlagstiftningen inom landet. Sockret tillsätts normalt inom struktur från "vanligt" rörsocker, dock även koncentrerad druvmust förmå inträffa.

till starkviner beror alkoholhalt vid kvantiteten samt koncentrationen från den starksprit liksom tillsätts samt vinets personlig alkoholhalt då jäsningen avbryts.

Flertalet viner genomgår ett andra, således kallad malolaktisk jäsning, beneath vilken mjölksyrabakterier omvandlar den hårda äppelsyran mot mjukare mjölksyran. Detta ger vinet mindre syra samt ibland även enstaka högre grad från komplexitet.

Fatlagring

[redigera | redigera wikitext]

De flesta röda viner lagras ett tidsperiod före buteljering. Lagringen sker vid ståltankar, samt på grund av flera högklassiga viner lagras vinet även vid ekfat, till för att vinet bör erhålla ett angenämare samt mer komplex smakförmåga. Ekfatslagringen utför även vinet mer lagringsbeständigt.

Riojaviner kunna lagras fem tid alternativt mer vid tallrik (så kallad Gran Reserva) oftast vid tallrik ifrån amerikansk vitek, vilket ger vinet enstaka ton från vanilj. Bordeauxviner lagras oftast 18-24 månader vid ekfat från fransk ek. nära sålunda utdragen lagring existerar detta vanligt tillsammans därför kallade "omdragningar", då vinet försiktigt pumpas ovan mot en nytt tallrik varvid fällningen får stanna kvar vid detta gamla.

Klarning

[redigera | redigera wikitext]

Efter jäsningen klarar man vinet till för att ge detta en mer aptitligt utseende. ett vanlig teknik på grund av för att klara rött alkoholhaltig existerar för att tillsätta vispad äggvita alternativt bentonit likt båda drar åt sig dem fasta partiklarna. Oftast filtreras även vinet före buteljering, en förfarande liksom tar försvunnen enstaka sektion från smakämnena.

Blandning

[redigera | redigera wikitext]

Processen för att blanda vinet existerar ett många betydelsefull övning till vinmakaren samt flera viner existerar blandningar från något stöt. Blandning görs exempelvis från olika druvor liksom kompletterar varandra. detta går även för att blanda druvor från identisk stöt ifrån olika lägen inom vingården alternativt ifrån olika delar från en område.

Olika syften tillsammans för att blanda viner existerar för att erhålla fram nya smakdimensioner, ett fåtal enstaka jämnare standard alternativt ett enhetlig stil alternativt på grund av för att balansera olika druvors specifika drag. Sedan tillsätter man lite sötningsmedel på grund av den lilla "touchen" samt på grund av sötman.

Buteljering samt lagring vid flaska

[redigera | redigera wikitext]

Efter upplysning buteljeras vinet.

vid 1800-talet kom man vid för att vinerna kunde utvecklas samt bli förbättrad angående dem lagrades vid kruka beneath några tid. Framförallt kraftiga samt sträva röda viner vinner vid utdragen tids lagring. förbättrad sorter är kapabel nära utmärkt årgångar utvecklas beneath decennier vid glas. en vins lagringstålighet beror mot största delen vid druvsort samt hur många tanniner samt syra vilket finns inom vinet.

Lagringståliga druvor existerar mot modell Cabernet Sauvignon samt Syrah till röda viner samt Riesling på grund av vita.

Emballage

[redigera | redigera wikitext]

Vin fås mot övervägande sektion inom flaskor från mörkt kopp. detta mörka glaset skyddar vinet mot ljus. flera vindistrikt besitter från tradition använt flaskor från bestämd struktur alternativt färg.

Traditionellt försluts flaskan tillsammans med ett kork dock korkar från andra ämne existerar vid kraftfull frammarsch likt plastkork alternativt skruvkork från metall. Viner inom låda ökar inom popularitet, främst vid bas från den praktiska förpackningen. Allt förbättrad viner finns för att tillgå inom bag-in-box. alkoholhaltig tappat vid damejeanne säljs sällan inom land.

alkoholhaltig såsom importerats samt tappas vid flaskor inom försäljningslandet kallas härtappade.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Karlsson, Britt samt Karlsson, Per. Ett alkoholhaltig blir till: arbetet inom vingården samt inom vinkällaren, foto Per Karlsson, 2009, Carlsson Bokförlag. ISBN 978-91-7331-270-7.
• Torstensson, Lars samt Pappinen, Lauri (2002).

  Odla samt tillverka vin. Sundbyberg: Pagina. ISBN 91-636-0697-6.

• Robinson, Jancis (2006). The Oxford Companion to Wine, 3:e uppl, Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-860990-6.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]