bullpuma.pages.dev






Säljer sverige vapen till afghanistan

Svensk vapenexport

Med anledning från för att landet fram mot 2024 varit alliansfritt äger ambitionen varit för att inom upphöjd grad existera självförsörjande vid försvarsmateriel. vid senare kalenderår besitter landet dessutom utvecklats mot ett från världens största exportörer från försvarsmateriel inom förhållande mot BNP samt capita.[1][2] år 2001 mot 2011 fyrdubblades svensk krigsmaterielexport.[3] Huvuddelen från krigsmaterielexporten existerar på grund av strid.[4] Den svenska exporten från försvarsmateriel uppgick 2018 mot 11,4 miljarder kronor.[5] land existerar den 15:e största vapenleverantören inom världen sett mot produktion.

dock sett mot Sveriges folkmängd tillhör land dem länder såsom exporterar maximalt. beneath 2010-talet äger land legat mellan andra samt tionde lokal gällande vapenexport per capita.

Flest vapen fraktas som till länder som USA, Tyskland, Storbritannien men även till länder i Mellanöstern

[6]

Svenska vapen används vid senare kalenderår inom konfliktområden såsom Myanmar (1983, 1989 samt 2012). kalenderår 2012 användes granatgevär från modell Carl Gustaf från Burmas armé trots EU:s vapenembargo sedan 2010. Vapnen ägde ursprungligen exporterat mot Indien, samt levererats via Singapore.[7][8] från dem 62 länder såsom köpte svenska vapen 2012 fanns 43 part inom konflikt, exempelvis USA samt Indien.[9]

De fem länder likt land exporterade maximalt mot beneath 2013 plats Thailand, USA, Norge, Saudiarabien samt Indien, likt tillsammans står på grund av 58 andel från den svenska vapenexporten.

40 andel från svensk vapenexport gick 2013 mot länder liksom organisationen Freedom House klassade vilket icke-fria (exempelvis Saudiarabien samt Förenade Arabemiraten) alternativt delvis fria (exempelvis Thailand).[10][9][11]

Svensk krigsmaterielindustri

[redigera | redigera wikitext]

Följande sammanställning visar exportens omfattning till dem svenska vapenexportörer liksom exporterade på grund av minimalt 100 miljoner kronor beneath 2016, samt arbetsuppgift ifall utländskt ägarskap:[12][13][Uppdatering behövs]

BolagKrigsmateriel
för strid 2016 (MKR)		Övrigt krigs-
materiel 2016 (MKR)		Utländskt ägarskapViktiga varor
Saab AB10265040NejFlygplan (Saab 39 Gripen, Neuron), flygelektronik vilket radarsystemet Erieye, Carl Gustaf 84 mm granatgevär, MissilernaRobotsystem 70, Bamse, ubåtar samt korvetter
BAE SystemsHägglunds AB2415567Brittiska BAE Systems (100%).Stridsfordon 90Bandvagn 206/208
BAE Systems Bofors AB36980Amerikansk filial på grund av BAE Systems (100%)Kanoner
Norma noggrannhet AB11258NejAmmunition
SSAB EMEA AB0234Svenskt-finsktBallistisk stålplåt
Eurenco Bofors AB, f.d.

Bofors Nobelkrut inom Karlskoga

2310Franska statliga krutbolaget SNPE (60,2%), finska PatriaSprängämnen
FFV/Celsius dotterbolag Ordnance AB11374
Nammo Sweden AB (Nordic Ammunition Company)19723Norsk-finska Nammo AS (100%)Ammunition samt fyrverkerier

Myndigheter samt beslutande organ

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsexportmyndigheten (FXM) inrättades inom augusti 2010 tillsammans med avsikt för att hjälpa försvarsindustrin för att sälja utomlands, samt företräder svenska staten nära förhandling tillsammans med andra länder.

Myndighetens aktivitet finansierades tillsammans med 80 miljoner kronor inom statliga skattemedel per kalenderår 2010.[4] Myndigheten upphörde nära övergången mellan två år 2015/16.

Svenska Freds arbetar för en svensk lagstiftning och regelverk som omöjliggör vapenexport till länder där mänskliga rättigheter kränks, till icke-demokratier och till länder som är i, eller riskerar hamna i, väpnad konflikt

Regeringen äger delegerat granskningen från tillåtelse mot Inspektionen till strategiska varor (ISP, f.d. Krigsmaterielinspektionen). ISP handläggs från Enheten till nedrustning samt icke-spridning (UD-NIS) vid Utrikesdepartementet, vilket leds från utrikesministern. Exportkontrollrådet existerar enstaka parlamentariskt tillsatt samling likt existerar rådgivande på grund av ISP inom krigsmaterialexportärenden.

Regeringen (försvarsministern) lämnar varenda tid enstaka framställning till den svenska exportkontrollpolitiken mot riksdagen (Försvarsutskottet). Utrikesministern samt handelsministern ansvarar till policier på grund av utrikespolitiken samt regler till krigsmaterielexporten.

Regelverk kring export från krigsmateriel

[redigera | redigera wikitext]

Svensk vapenexport berörs från vapenembargon avgjorde från FN:s säkerhetsråd (enligt FN-resolutioner) såväl likt EU.

Svensk vapenexport äger även för att förhålla sig mot Politik till Global tillväxt (PGU).

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Krigsmateriel definieras inom ett bilaga mot förordning ifall krigsmateriel i enlighet med 1 § lagen (1992:1300) angående krigsmateriel.[14][15] inom bilagan finns bland annat dessa varor upptagna såsom krigsmateriel:

  • Eldrörsvapen tillsammans med kaliber mindre än 20 millimeter
  • Artilleripjäser, såsom kanoner samt haubitsar, granatkastare samt pansarvärnsvapen såsom granatgevär samt pansarskott,
  • Robotar (missiler), raketer, torpeder, bomber, hand- samt gevärsgranater, land- samt sjöminor till strid
  • ABC-stridsmedel såsom kärnladdningar samt radiologiska, biologiska samt kemiskastridsmedel
  • Senapsgas, Sarin, Soman, Lewisit
  • Programvara särskilt utformad till militära lednings-, kommunikations-, styrnings- alternativt underrättelsetillämpningar,
  • Programvara till bestämmande från effekten från konventionella nukleära, kemiska samt biologiska vapen.[16].

Till sin hjälp nära sortering från varor äger ISP en Teknisk-vetenskapligt råd (TVR).

Ledamöterna existerar utsedda från regeringen vid förslag ifrån ISP.[17]

Tillståndsgivning

[redigera | redigera wikitext]

Krigsmateriel får ej tillverkas inom land utan tillstånd.[18] ISP prövar problem att diskutera ifall status.

Mottagarlandet benämns som ett ”samarbetsland i västvärlden” vilket inte vill nämnas vid namn

angående ärende äger principiell innebörd alternativt annars existerar från speciell vikt bör ISP tillsammans eget yttrande lämna ovan ärende mot regeringens prövning.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den vilket existerar bosatt inom alternativt stadigvarande vistas inom landet får ej heller utom landet bedriva sådan aktivitet utan tillåtelse.

Krigsmateriel får ej föras ut ur landet utan tillstånd.[19]

Om ett revisor inom sin granskningsverksamhet äger anmärkt vid en företags efterlevnad från bestämmelserna inom revisionsberättelsen, bör revisorn genast sända in enstaka kopia från revisionsberättelsen mot ISP. enstaka revisor nära enstaka svensk statlig myndighet äger motsvarande skyldighet.[20]

Skärpta regler till export mot diktaturer

[redigera | redigera wikitext]

Grova samt långvariga kränkningar från mänskliga rättigheter inom mottagarlandet äger varit en centralt villkor på grund av exporttillstånd i enlighet med svenskt regelverk sedan länge, dock landet besitter ofta beslutat ifall undantag mot detta villkoret.

tid 2012 utsåg riksdagen enstaka parlamentarisk kommitté tillsammans uppgift för att utreda hur regelverket på grund av vapenexport är kapabel skärpas således för att export mot diktaturer begränsas. Utredningen presenterades inom juni 2015.[21]

I juni 2017 kom regeringen Löfven inom samt allianspartierna överens angående en förslag var även demokratisk ställning eller tillstånd införs liksom kriterium på grund av vapenexport samt var allvarliga (inte bara grova) kränkningar från mänskliga rättigheter utgör hinder till beviljande från status.

Förslaget existerar emellertid ej en helt förbud mot vapenexport mot diktaturer, utan ger kvar tillfälle mot vissa undantag ifrån kriteriet. Förslaget existerar enstaka lagrådsremiss såsom föreslogs träda inom kraft den 1 april 2018.[22] Införs lagen blir landet inledningsvis inom världen tillsammans med en lagstadgat demokratikrav.

Förslaget trädde inom kraft 1 april 2018.

Sverige kritiseras av bland annat Amnesty och Svenska FN-förbundet för att exportera ökande andel vapen till länder som begår allvarliga brott mot mänskliga

Skärpt exportkontroll från krigsmateriel ägde sin bakgrund inom den tillväxt från utrikes-, försvars- samt säkerhetspolitik såsom skett dem senaste decennierna. Detta fordrade för att riktlinjerna samt tillståndsprövningen moderniserades till för att reglera exporten från vapen samt krigsmateriel. Den primära skillnaden existerar för att mottagarlandets demokratiska ställning eller tillstånd bör tas inom beaktande nära tillståndsprövningen.

Detta beror vid för att den svenska utrikespolitiken inom övrigt för tillfället genomsyras från viljan för att främja demokrati, mänskliga rättigheter samt hållbar utveckling.[23]

Krigsmateriel alternativt försvarsmateriel

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet krigsmateriel används bland annat inom lagstiftning samt från fredsrörelsen.

i enlighet med Lag (1992:1300) angående krigsmateriel[24] samt Förordning (1992:1303) ifall krigsmateriel[25] existerar detta förbjudet för att föra krigsmateriel ut ur landet alternativt tillverka krigsmateriel utan regeringens tillåtelse.

Försvarsmateriel existerar en bredare term liksom används från bland annat försvarsindustrin samt myndigheter således såsom FMV samt Inspektionen på grund av strategiska varor (ISP, f.d.

Krigsmaterielinspektionen).[26][27]

ISP uppger vilket skäl mot för att nyttja begreppet "försvarsmateriel" för att detta existerar ”ett mer rättvisande term än krigsmateriel, eftersom produkterna förmå användas inom kontext likt ej besitter tillsammans krigföring för att göra”. inom den svenska förvaltningen besitter ordstammen ”krigs” ändrats mot ”försvars” därför likt exempelvis "Krigsmakten" mot "Försvarsmakten".

Anledningen mot bytet plats för att understryka detta fredsbevarande syftet Sveriges försvar har.[28] detta enda undantaget var ordstammen "krigs" kvar används existerar just lagen (1992:1300) ifall krigsmateriel samt förordningen (1992:1303) ifall krigsmateriel.[29]

Namnändringen äger fått bedömning ifrån fredsrörelsen på grund av för att existera en försök för att dölja för att exporterade vapen existerar avsedda för att behärska användas inom konflikt, samt på grund av för att detta leder mot onödig begreppsförvirring.

Begreppet försvarsmateriel finns ej tillsammans inom SAOL[30] samt inom dagsläget finns ingen team såsom definierar försvarsmateriel vid annat sätt än krigsmateriel.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Vapenexport mot diktaturer samt länder inom krig

[redigera | redigera wikitext]

I ett opinionsundersökning genomförd från Demoskop inom november 2009 ansåg 81 andel från befolkningen för att land ej bör tillåta vapenexport mot länder inom konflikt, samt 92 andel för att landet ej bör tillåta vapenexport mot länder var allvarliga förbrytelse mot mänskliga rättigheter sker.

Sedan beslut 1996 besitter delegerats ifrån riksdagen mot myndighetsnivå besitter ett praxis utvecklats liksom innebär för att undantag beviljas regelmässigt - inom tusentals fall beneath dem senaste år - ifrån förbud mot export mot liknande länder. Svenska vapen äger använts från flera totalitära regimer samt inom flera konflikt, exempelvis inom Burma, Sri Lanka, land, Tunisien, samt vid senare tid Egypten, Afghanistan samt Irak.

land kritiseras från bland annat Amnesty samt Svenska FN-förbundet till för att sälja utomlands ökande andel vapen mot länder vilket begår allvarliga förbrytelse mot mänskliga rättigheter, samt mot båda sidor inom konflikter, exempelvis mot både Indien samt Pakistan.

Hur fungerar vapenexporten och vapenhandeln? Vilka är de största köparna och säljarna av vapen i världen? Till vilka länder säljer Sverige vapen? Och till vilka diktaturer exporterar vi? Läs mer om svensk vapenexport här

[31][32]

KRUT-utredningen (KRigsmaterielUTredningen) föreslog 2005, vid initiativ från regeringen Persson, enstaka uppluckring från reglerna på grund av för att underlätta internationellt samarbete för försvar samt förbättrad återspegla praxis. Förslaget träffade bedömning samt genomfördes aldrig.[33] inom femte månaden i året 2011 lovade folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, socialdemokraterna, samt vänsterpartiet tvärtom för att verka till för att reglerna skärps sålunda för att vapenexport inom praktiken förhindras mot diktaturer samt länder var allvarliga förbrytelse mot mänskliga rättigheter sker inom praktiken förhindras, dock uttalade sig ej angående krigförande länder.[34] Trots detta löfte besitter vapen sålts beneath 2011 mot Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan samt Förenade Arabemiraten - länder såsom kränker mänskliga rättigheter, existerar inblandade inom pågående konflikt alternativt existerar diktaturer.

Riksdagen avgjorde den 19 femte månaden i året 2011 för att ge regeringen inom uppgift för att ta fram ett färsk team ifall krigsmateriel vilket skärper vapenexporten gentemot ickedemokratier.

Projekt Simoom plats en kontroversiellt samarbete mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Saudiarabien inom avsikt för att tillsammans bygga enstaka vapenfabrik inom Saudiarabien, samt för att lära saudierna svensk vapenteknologi.

Projektet avslöjades från Sveriges radiosEkoredaktion inom mars 2012 kritiseras på grund av komplicerade arrangemang tillsammans med bulvanföretag inom avsikt för att hindra insyn samt argumentation.

Mutor samt vapensmuggling

[redigera | redigera wikitext]

Boforsaffären avslöjades vid 1980-talet, samt avsåg dels olaglig transport från luftvärnsroboten automatiserad maskin 70 mot Dubai samt Bahrain, trots för att fred ej rådde inom länderna, dels påståenden för att Bofors skulle äga använts sig från 260 miljoner mutor mot från indien befattningshavare för att erhålla sälja artilleripjäsen Haubits 77 mot Indien.

2007 avslöjade[35]SVT:s uppgift utvärdering för att Saab samt dess delägare BAE Systemsmutat sig fram mot beställningarna från JAS Gripen ifrån Tjeckien, Ungern samt Sydafrika. Våren 2011 medgav SAAB för att dess delägare BAE Systems äger använt mutor nära salg från JAS inom Sydafrika.[36]

Bristande demokrati samt felaktigt nyttja skattemedel

[redigera | redigera wikitext]

Inget annat nation inom Europa, kärnvapenmakterna inräknade, lägger enstaka således massiv sektion från försvarsanslagen vid krigsmateriel likt landet i enlighet med enstaka redovisning från Svenska freds- samt skiljedomsföreningen 2010.

Trots för att vapenexportens andel från BNP enbart existerar 0,4% (2007) därför får vapenexporten grundlig ekonomiskt samt politiskt stöd, bestående inom motköpsavtal, exportstöd, exportkrediter, samt marknadsföringsinsatser från ambassadörer, ministrar samt kungahuset, vilket kritiseras likt felaktigt nyttja skattemedel. Stödet innefattar även grundlig anslag mot kampanjbyråer, PR-konsulter samt agenter, samt kritiseras därför till för att vila vid lobbyism samt nära personliga grupp mellan detta militär-industriella komplexet samt staten, snarare än vid öppenhet samt demokrati, samt för att detta påverkar svensk utrikespolitik.

Den politiker likt tid 2010 ansågs äga haft störst innebörd till denna lobbyism existerar tidigare statsministern Göran Persson, idag PR-konsult till JKL, liksom besitter vapenindustrin såsom kunder.

Svenska soldater i Afghanistan tar skydd

andra personer vilket utpekas såsom viktiga lobbyister existerar bland andra Marcus Wallenberg samt Jan Nygren.[37][38][39]

Spridning från vapen mot andra än köparen

[redigera | redigera wikitext]

M-3, ett exportmodell från detta svenska granatgeväret Carl Gustaf, uppmärksammades äga använts från regeringsstyrkorna inom Burmesiska inbördeskriget inom oktober 2012 trots för att landet sedan länge fanns underställt en vapenembargo ifrån EU.

Den burmesiska armén ägde kommit ovan granatgeväret via en tredjeplats land.[40]

Konsekvenser från exporten

[redigera | redigera wikitext]

Fredsrörelsen samt vissa vetenskapsman menar för att detta existerar bevisat för att Sveriges vapenförsäljning utför världen mindre trygg. då länder köper varor blir kringliggande länder mer oroliga samt börjar även köpa mer vapen, vilket leder mot enstaka kapprustningsspiral samt för att politiska konflikter enklare förändras inom krig.[41]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Svensk vapenexport träffar rekordnotering, Dagens nyheter 2011-12-07.
  2. ^SVT.

    "Vapenexport per capita 2013Arkiverad 2 april 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.", Svenska Freds, beräkningar baserade vid statistik from SIPRI samt FN, 4 april 2014. Läst den 26 juni 2014.

  3. ^Svensk vapenexport vid kraftig uppgång, Nyheterna.se 2011-01-30
  4. ^ [ab] fräsch myndighet bör främja vapenexportenArkiverad 25 november 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Tidningen Dagen 2010-10-15
  5. ^”Frågor samt svar angående vapenexport”.

    Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/vad-vi-gor/vapenexport/faq-vapenexport/. Läst 3 oktober 2019. 

  6. ^Åkerström, Linda (2016). Den svenska vapenexporten. sid. 101 
  7. ^Svenska vapen hos Burmas armé, SvD 2012-12-10
  8. ^Granatgevär inom Burma kom ifrån Indien, SvD 2012-12-13.
  9. ^ [ab] Snabba uppgifter ifall vapenexportenArkiverad 2 månad 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., Svenska Freds, accessdatum 2014-12-02.
  10. ^”Freedom house”.


  11. säljer landet vapen mot afghanistan

    12. Arkiverad ifrån originalet den 23 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141023035149/http://www.freedomhouse.org/report/freedom-world/2013/thailand#.VH2zQzHF8U8. Läst 1 månad 2014. 

  12. ^Strategisk exportkontroll 2012 - krigsmateriel samt varor tillsammans dubbla användningsområdeArkiverad 18 månad 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  13. ^Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel samt varor tillsammans dubbla användningsområden, 16 mars 2017, sid 55-56
  14. ^Blågula vapen en minne blott, tillsammans med statistik samt arbetsuppgift angående utländskt ägarskap ifrån 2004, Dagens sysselsättning 2006-03-01.
  15. ^Lagen (1992:1300) ifall krigsmateriel
  16. ^Förordningen (1992:1303) angående krigsmateriel
  17. ^Bilagan återfinns efter lagtexten https://lagen.nu/1992:1303
  18. ^Om Teknisk-vetenskapliga rådet (TVR) http://www.isp.se/sa/node.asp?node=455Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  19. ^3 § Lagen (1992:1300) ifall krigsmateriel
  20. ^7 § Lagen (1992:1300) angående krigsmateriel
  21. ^23 § Lagen (1992:1300) ifall krigsmateriel
  22. ^Översyn från exportkontrollen från krigsmateriel ("KEX-utredningen"), direktiv ifrån 2012, analys ifrån 2015, regeringens skrivelse ifrån 2016
  23. ^Skärpta regler på grund av vapenexporten, Regeringen juni 2017
  24. ^”Skärpt exportkontroll från krigsmateriel”.

    Utrikesdepartementet. https://www.regeringen.se/4aa7ef/contentassets/fb5a7177eb9c4be2ac8ba998f32c67bd/Prop-2017-18-23.pdf. Läst 17 oktober 2019. 

  25. ^”Lag (1992:1300) ifall krigsmateriel”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19921300-om-krigsmateri_sfs-1992-1300/. 
  26. ^”Förordning (1992:1303) ifall krigsmateriel”.

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-19921303-om-krig_sfs-1992-1303/?bet=1992:1303. 

  27. ^”Om FMV”.

    Bild: TT Sveriges vapenexport

    Toni Eriksson. Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2015. https://web.archive.org/web/20150224182253/http://www.fmv.se/sv/Om-FMV/. Läst 1 mars 2015. 

  28. ^”Om ISP”. Arkiverad ifrån originalet den 17 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131017234603/http://www.isp.se/sa/node.asp?node=377. Läst 1 mars 2015. 
  29. ^”Betänkande 1972:FöU18 Försvarsutskottets betänkande tillsammans med anledning från motion angående bruket från beteckningen krigsmakt”.

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/1972/FoU18/. Läst 1 mars 2015. 

  30. ^Inspektionen på grund av strategiska varor http://www.isp.se/sa/node.asp?node=833Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  31. ^Gemensamt remissvar; Reformerat regelverk till affär tillsammans med försvarsmateriel SOU 2005:9.[död länk]Amnesty International, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska FN-förbundet, Svenska freds- samt skiljedomsföreningen, Svenska Röda Korset 2005-06-03.

  32. ^Rekord inom vapenexport trots folkets nej, debattinlägg från Amnesty land, Svenska freds- samt skiljedomsföreningen, Diakonia, Svenska FN-förbundet samt Kristna Fredsrörelsen inom Göteborgsposten 2010-04-04
  33. ^Den svenska vapenexporten[död länk], väsentlig landskapsbild, tidningen Republic 2009.
  34. ^SOU 2005:9, KRUT - Reformerat regelverk till köp tillsammans försvarsmateriel, Utrikesdepartementet 2005.
  35. ^Vi lovar för att reglerna angående vapenexport bör skärpas, DN diskussion 2011-05-17.
  36. ^Peter Bagge (20 månad 2007). ”Gripen-kampanjens hemliga avtal”.

    SVT. http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=64984. Läst 16 november 2008. 

  37. ^Saab pressrelease 2011-06-16
  38. ^Vapenkarusellen inom svensk politik måste stoppasArkiverad 5 november 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., debattinlägg inom Göteborgs-Posten 2010-10-20.
  39. ^Vapenkarusellens aktörer - redovisning kartlägger detta svenska militärindustriella komplexetArkiverad 11 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., referat inom Tidningen Pax nr 4 2010, Svenska freds- samt skiljedomsföreningen
  40. ^Så snurrar vapenkarusellen - ett avslöjande redogörelse angående detta svenska militärindustriella komplexet samt 10 från dess mäktigaste aktörerArkiverad 27 november 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., redogörelse från Svenska freds- samt skiljedomsföreningen, September 2010, ISBN 978-91-979192-0-3.
  41. ^Bertil Lintner.

    "Svenska vapen hos Burmas armé", Svenska Dagbladet (svd.se), 10 månad 2012. Läst den 7 femte månaden i året 2013.

  42. ^Jobba, vila, dö, "Ett avskytt arbete?Arkiverad 5 augusti 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine." (ca 20% in inom programmet), Utbildningsradion, 2017. Åtkomst den 15 juli 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]