Hur kan skogsavverkning påverka miljön

Halten från koldioxid inom atmosfären låg tidigare på ca 280 ppm dock äger beneath 1900-talet ökat mot ett nivå över 400 ppm. Orsaken är främst ett grundlig användning från fossila bränslen: stenkol, olja samt naturgas.

Det visar en rapport som undersökt skogsbrukets klimatpåverkan

nära förbränning från dessa fossila kolföreningar bildas koldioxid ur kol såsom tidigare plats lagrat inom jordskorpan. Den ökande halten koldioxid äger allt mer accepterats liksom ett drivande faktor inom enstaka observerad höjd global medeltemperatur, genom den s.k. växthuseffekten.

Under senare år äger skogens samt skogsbrukets möjligheter då detta gäller för att motarbeta atmosfärens ökande halter från växthusgasen koldioxid kommit inom fokus.

Växande skogsområde binder kol samt inom skogsmark inlagras tillsammans tiden stora mängder kol.

Svensk skog bidrar till att minska klimatförändringar eftersom ett hållbart skogsbruk kan ge oss biobränslen som ersätter fossila bränslen och skogsråvara som ersätter energikrävande material såsom cement och metaller

Genom sin tillväxt tar alltså skogarna upp koldioxid ur luften. dock frågan är hur en aktivt skogsbruk påverkar dessa processer. Denna text ger enstaka principiell foto från hur skogsbruket påverkar dynamiken inom kolets kretslopp. tillsammans denna utgångspunkt diskuteras vilka strategier likt kunna tänkas bidra mot enstaka hög förmåga för att binda samt lagra kol samt vilka alternativ såsom är mindre lyckade ur detta perspektiv.

Nettoproduktion från biomassa

De gröna växterna förmå genom fotosyntesen omvandla vatten samt koldioxid mot sötningsmedel tillsammans hjälp från solenergi.

Sockret utnyttjar träden för för att producera dem ämnen dem behöver för sin tillväxt samt vilket energikälla för sina livsprocesser. Syre utgör ett restprodukt från denna process.

Skogarna har en viktig uppgift i att bekämpa klimatförändringarna eftersom de fungerar som så kallade kolsänkor

Då ett växt dör, bryts den biomassa vilket byggts upp beneath växtens livscykel ned från organismer liksom lever på den döda biomassan, samt detta upptagna kolet frigörs åter inom struktur från koldioxid. tillsammans med undantag för enstaka mindre sektion från detta organiska kolet såsom kommer för att överföras mot markens förråd från organiskt kol är således en växtsamhälle koldioxidneutralt, eftersom tillväxt samt nedbrytande process balanserar varandra sett över enstaka längre tid.

I ett brukad skogsområde sätts denna jämvikt ur spel.

Virkesprodukter borttransporteras för för att användas inom mer alternativt mindre långlivade varor samt ämne. Biomassa förs försvunnen, istället för för att lämnas mot dem naturliga nedbrytarna. inom enstaka brukad täckt område sker därmed ett kontinuerlig nettoproduktion från växtbiomassa.

Förstörelsen och avskogningen av världens skogar har stor klimatpåverkan både på global och lokal nivå

ifall biomassan används för för att substituera varor alternativt energi där alternativet baseras på fossilt kol inom form eller gestalt från stenkol, olja alternativt naturgas så bidrar skogsbrukets produktionscykel även mot enstaka minskad tryck från växthusgasen koldioxid.

Stora lager från kol

Lagret från kol inom svensk skogsområde är många stort.

Virkesförrådet, drygt 3,1 miljarder m3sk, motsvarar 4,3 miljarder ton koldioxid. Den ökning från virkesförrådet likt skett sedan 1929, då den första Riksskogstaxeringen slutfördes, motsvarar 2 miljarder ton CO2 alternativt cirka 100 års utsläpp från transporter samt arbetsmaskiner på 2016 års nivå.

Även skogsmarken äger en avgörande förråd från organiskt kol.

detta totala förrådet, cirka 1 800 miljoner ton, är mot samt tillsammans högre än den mängd kol liksom inlagrats inom växande träd.

Ett växande träd binder en stor mängd kol ur atmosfären som en del av trädets biomassa

(Härtill förmå läggas 510 miljoner ton på torvmark samt en stort förråd på icke produktiv skogsmark, likt ej medtagits inom denna framställning vilket rör brukad, produktiv skog). dock ökningen från mängden markkol är långsam. inom medelvärde äger cirka 7 kilo kol/ha samt år bundits inom skogsmark sedan den senaste istiden, för att jämföra tillsammans dem drygt 7 ton kol/ha liksom årligen binds från den brukade skogen.

Den brukade svenska skogen binder varenda år genom sin tillväxt stora mängder koldioxid.

Den totala tillväxten är för närvarande 121 miljoner m3sk/år (stamvolym, på bark). ifall mängden trädbiomassa (inkluderande stubbar, rötter, grenar, växtdel samt barr) beräknas istället för stamvolymen, så motsvarar den 93 miljoner tTS (ton torrsubstans), varav hälften utgörs från kol.

När skogen växer tas koldioxid upp från atmosfären som binds in i biomassan

Detta innebär, eftersom en ton kol motsvarar 3,7 ton koldioxid, för att 171 miljoner ton koldioxid äger upptagits från atmosfären.

Tillväxten större än uttaget

Uttaget från skogen är mindre än tillväxten. Därmed ökar mängden kol inom dem svenska skogarna.

Lagerökningen kan beräknas genom för att tillväxten reduceras tillsammans med avgångarna (avverkning samt träd vilket dör från andra orsaker). Tillväxten, 121 miljoner m3sk/år, skall då reduceras tillsammans med 96 miljoner m3sk/år (varav 84 miljoner är avverkning).

detta betyder för att den årliga lagerökningen är 25 miljoner m3sk/år, enstaka biomassa motsvarande 35 miljoner ton koldioxid, för att jämföra med Sveriges totala utsläpp på 2016 års nivå, 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Avskogningen påverkar klimatet

dem analyser från skogens innebörd för kolcykeln såsom genomförts visar för att detta är nödvändig för att upprätthålla enstaka hög nettoproduktion. Genom för att förlänga omloppstiderna ökas lagret från kol inom skogen, dock samtidigt går produktionen ner.

Dessa båda effekter tar ofta ut varandra.

för att lämna skogsområde för fri tillväxt genom mot modell bildande från reservat ger en höjt kollager, dock efter för att detta maximalt möjliga virkesförrådet besitter uppnåtts så uteblir nettoinbindningen från kol nästan helt.

Minskande utsläpp från skogsbruket

Skogsbrukets utsläpp från koldioxid inom samband tillsammans olika arbeten undersöktes, tillsammans med år 2014 likt modell.

Totalt rör detta sig ifall knappt 1 miljon ton CO2/år.

Världens skogar lagrar dubbelt så mycket kol som det finns i atmosfären i form av koldioxid

Skogsvårdsarbeten (markberedning, plantproduktion, röjning samt gödsling) står för cirka 60 000 ton, drivning (avverkning samt terrängtransport) för cirka 386 000 ton samt vidaretransporter inklusive utsläpp inom samband tillsammans väghållning för 521 000 ton. Skogsbrukets samlade drivmedelsförbrukning summerades mot 4,71 liter per skördad m3sk.

Skogsbruket äger beneath enstaka lång följd från år lyckats höja energieffektiviteten inom sina operationer. Detta är ett följd från den tekniska utvecklingen mot modell vilket gäller motorer dock också genom ökad medvetenhet ifall miljö- samt klimatfrågorna samt ökat fokus på bränsleekonomin, likt kommit för att bli allt viktigare.

Arbetet tillsammans för att minska utsläppen från skogsbruket fortsätter. Särskilt inom området vidaretransporter, såsom ensamt står för drygt hälften från utsläppen, äger en framgångsrikt jobb bedrivits för för att höja bränsleeffektiviteten.

Läs rapporten inom sin totalitet nedan.