Varifrån lånade vi ord under fornsvensk tid

Fornsvenska existerar den svenska såsom brukades beneath perioden omkring – Den brukar delas upp vid nästa sätt:^[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

När landet blev kristet ersattes landets nordiska runor från latinska tecken, dock flera fortsatte även för att rista runor inom virke samt berg.

Dessa runor kallas på grund av medeltida runor.

Framförallt numeriskt värde grupper använde skriftspråket: kungens män samt kyrklig män.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Varifrån lånade man ord under fornsvensk tid? Ge exempel på låneord?, Vad är västgötalagen?, Varför kom inte bokstäverna Å, Ä och Ö in i alfabetet samtidigt som de andra bokstäverna? and more

Kungens män skrev ned lagtexter. religiös män, såsom munkar, översatte religiösa texter ifrån grekiskan samt latinet. dem äldsta handskrifterna vid svenska existerar lagtexter. Allra inledningsvis kom västgötarnas lagar kalenderår ; "Äldre Västgötalagen". nära mitten från talet kom den inledande rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag". vid den på denna plats tiden fanns detta inga regler till hur man skulle stava alternativt skriva; man skrev ungefär liksom man talade.

Under denna period lånade detta svenska språket in flera mening ifrån andra tungomål.

Klassisk fornsvenska eller äldre fornsvenska var den fornsvenska som talades – Den kallas klassisk fornsvenska för att språket var relativt stabilt och att de nedärvda ljud- och formsystemen var relativt väl bevarade

eftersom kyrklig människor översatte texter ifrån grekiskan samt latinet, således lånades flera nya mening in ifrån dessa numeriskt värde tungomål. Exempel: altæri, biskupear, klockæ, kloster.

Tyskans inflytande

[redigera | redigera wikitext]

Rika personer samt arbetare ifrån områden inom detta vilket idag existerar Tyskland bosatte sig ofta inom land.

Hansan bildades vid talet samt flera köpmän såsom talade språket lågtyska bosatte sig inom svenska städer. detta svenska språket påverkades många från Hansan. Språket tog mot sig enstaka mängd lågtyska mening inom olika områden.

Ett sje-ljud (ungefär som i engelska she) och ett tje-ljud (ungefär som i tyska dich) utvecklades under äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom att uttalas [ʃe:], kök [kö:k] började uttalas [çö:k]

Exempel:

• Titelord: herra, grevi.
• Handel: köpa, pænningar.
• Yrken: skomakare, skrædare.
• Varunamn: frykt, krydhe.
• Byggnadskonst: mur, källare.

Denna tillväxt kulminerade tillsammans med Albrecht från Mecklenburg, dock även efter dennes tronavträde skulle tyskarna äga en avgörande inflytande.^[2]

Ordbok

[redigera | redigera wikitext]

Ordförrådet ifrån fornsvenska finns samlat inom lexikon öfver svenska medeltidsspråket.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Hugo Pipping (), Fornsvenskt lagspråk. 1, utspridda noteringar / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• Hugo Pipping (), Fornsvenskt lagspråk.

  / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Hugo Pipping (), Fornsvenskt lagspråk.
  Vid mitten av talet kom den första rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag"

  4, utspridda noteringar / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Hugo Pipping (), Fornsvenskt lagspråk. 5, Studier ovan Äldre Västgötalagen / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• Rolf Pipping (), Fsv.
  
  
• 



torsbelgbune / Rolf Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Ilkka Hirvonen; Gunilla Harling-Kranck (), Konstruktionstyperna den gamle man, den gamle mannen samt gamle mannen inom fornsvenskan ; Subjektsmärke alternativt bisatsmarkör&#;: ifall bruket från vilket inom indirekta frågesatser inom svenskan förr samt idag / Ilkka Hirvonen.

  Ägonamn - struktur samt datering&#;: redovisning ifrån NORNA:s tjugotredje symposium vid Svidja september / redigerad från Gunilla Harling-Kranck., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Theodor Hjelmqvist (), Fsv.
  På den här tiden fanns det inga regler för hur man skulle stava eller skriva; man skrev ungefär som man talade

  snima inom betydelsen "sent vid dagen" / Theodor Hjelmqvist., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Theodor Hjelmqvist (), Rättelser samt förklaringar mot fornsvenska texter / Theodor Hjelmqvist., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• Ola Mattsson (), Helga manna leverne&#;: studier inom den fornsvenska överssättningen från Vitae patrum / Ola Mattsson., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• Arnold Nordling (), Om sammanskrivning samt särskrivning från sammansättning inom fornsvenska samt äldre nysvenska urkunder såsom en medel för att beteckna olika betoning / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• Arnold Nordling; Hugo Pipping (), Språkstatistik&#;: fornsvenska uttals- samt skrivarvanor.

  1 / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Arnold Nordling (), Språkstatistik&#;: fornsvenska uttals- samt skrivarvanor. / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• Jöran Sahlgren (), En fornsvensk ljudlag kompletterad / Jöran Sahlgren., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;