Hur förändras samhället genom högerpopulismen

Högerpopulism alternativt radikal högerpopulism existerar ett politisk tankesystem samt plan såsom motsätter sig befintlig politiska konsensus tillsammans med en starkt demonstrerat motstånd mot vilket dem menar existerar etablissemanget. Kännetecknande till högerpopulism existerar dess argumentationsstrategi (se välfärdschauvinism); en högerpopulistiskt område anspelar vid en tänkt "gap" mellan makthavare samt enstaka majoritet från människor, samt existerar allmänt skeptiskt mot den representativa demokratin.^{[1][2][3][4][5][6]}

Den radikala formen från högerpopulismen ifrågasätter traditionell demokratiuppfattningar samt dess värderingar angående lika rättigheter samt pluralism.

inom flera fall ifrågasätts läka detta rådande politiska systemet samt den representativa demokratin. Officiellt uttrycker dem flesta radikala högerpopulistiska organisationer samt partier stöd till den etablerade demokratiprincipen, dock betonar samtidigt för att detta nuvarande systemet existerar genomsyrat från enstaka korrumperad samt byråkratisk elit, varför detta ej existerar frågan angående enstaka sann demokrati.^[4][5][6]

Det förekommer för att meningsmotståndare använder högerpopulism likt en pejorativ på grund av vissa idéer samt ståndpunkter.

Användarna från termen anser för att idéerna samt förslagen inom inledande grabb existerar framlagda till för att låta god samt bli populära, ej till för att dem faktiskt skulle existera genomförbara alternativt lyckade vid utdragen sikt. Såväl högerpopulistiska liksom vänsterpopulistiska partier brukar inom västvärlden undvika termen då dem beskriver sig själva.

Högerpopulismen

[redigera | redigera wikitext]

I Europa fanns detta vanligt för att dem radikala högerpopulistiska partierna ifrån 1970-talet fram mot slutet vid 1990-talet kombinerade laissez-faireliberalism samt antielitism.^[3] ifrån slutet från 1990-talet fram mot idag besitter dock partierna allt mer börjat inta en försvar från välfärdsstaten inom kombination tillsammans med starkt socialkonservativa samt nationalkonservativa värderingar samt mer tydlig främlingsfientlighet samt rasism.

Antietablissemangsstrategin samt välfärdschauvinismen existerar dock lika centrala likt tidigare.^[4]

På 1990-talet började högerpopulitiska partier etablera sig inom lagstiftande församlingar inom demokratiska stater, däribland Kanada, Norge, land i västeuropa, Israel, Ryssland, Rumänien, Chile, land, land tillsammans flera.

dem ingick inom regeringar inom bland annat Schweiz, Österrike, Nederländerna, Nya Zeeland samt Italien.^[7] Även högerextrema rörelser inom USA äger studerats samt benämns vanligtvis vilket radikal höger^{[förtydliga]} inom amerikansk kontext, dock rörelserna existerar teman vid identisk fenomen.^[8] Högerpopulismen skiljer sig ifrån den historiska/traditionella högern, vilken äger sett bevarandet från samhället, ställning eller tillstånd quo, liksom detta viktiga.^[9]

Att kategorisera högerpopulismen såsom enstaka enhetlig politisk släkt besitter demonstrerat sig svårt, dock detta finns vissa elementär gemensamma drag mellan rörelserna samt partierna, vilket dock förmå skilja sig åt vad gäller tankesystem, organisation samt ledarskap.

dem tillhör ej heller några internationella sammanslutningar såsom sedvänja partier gör.^[10] Gemensamt existerar dock för att dem existerar mer högerorienterade än andra politiska partier vid höger-vänster-skalan.^[11]

Högerpopulismen beskrivs olika inom vetenskaplig litteratur.^[12] Pippa Norris besitter noterat för att detta inom standardverk används olika typologier samt etiketter på grund av för att kategorisera samt förklara rörelserna samt partierna.

inom beskrivningen från fenomenet används benämningarna ”extremhöger”, ”nya högern”, ”främlingsfientlighet”, ”nynazism” alternativt ”nyfascism”, ”antietablissemangism”, ”nationalpopulister”, ”auktoritarianism”, ”ultranationalism”, ”nyliberalism”, ”libertarianism” samt därför vidare.^[13]

Begreppsinnebörd

[redigera | redigera wikitext]

Deltermen populism existerar tvetydig.

Kännetecknande till populism vilket tankesystem existerar en starkt demonstrerat motstånd mot makten alternativt etablissemanget. Även den argumentationsstrategi liksom populister tillämpar, detta önskar yttra vilka argument såsom används såsom bas samt hur dem framförs, anses artikel kritisk på grund av vad såsom klassas vilket populism (se mot modell välfärdschauvinism).

Populistiska argument bygger ofta vid enkla lösningar vid svåra politiska bekymmer genom enstaka ideologi liksom önskar ge igen makten mot människor. Populism delar upp samhället inom numeriskt värde läger, människor samt eliten, samt ställer dessa grupper mot varandra. Utgångspunkten existerar för att eliten motarbetar folkets vilja.

Populister utmålar sig själva ofta felaktigt likt den enda alternativt den autentisk representanten på grund av folket^[14][15][16]

Tvetydigheten visar sig inom för att vissa menar för att populism hotar demokratin medan andra menar för att den existerar ett väckarklocka på grund av demokratin. dem senare menar för att demokratiska makthavare gått förbi ett gräns då dem förstärker ojämlikheter istället till motarbetar dem.

Högerpopulistiska partier har blivit allt mer framträdande i europeisk politik och samhällsdebatt

dem önskar ej äga mindre demokrati, utan snarare mer demokrati.^[14]

Deltermen motsats till vänster syftar ofta vid exkluderande nationalism samt nationalistiskt motstånd mot invandring. tillsammans med nationalism avses för att staten bör utgöra ett nation vilket huvudsakligen består från enstaka mer alternativt mindre föreställd ursprungsbefolkning och/eller enstaka mer alternativt mindre föreställd ursprungskultur.

Högerpopulism består från flera olika typer vilket förordar olika slags politik samt appellerar därför mot olika väljargrupper. Motstånd mot invandring existerar ofta enstaka gemensam nämnare, vilket dock bör skiljas ifrån rasism.^[16]

Ibland används beteckningen till för att förklara grupper såsom företräder enstaka finansiell politik såsom ligger mellan motsats till vänster samt vänster, sålunda kallad mittenpolitik, dock existerar mer traditionellt motsats till vänster inom betydelsen konservativa inom sociala problem att diskutera såsom förbrytelse samt straff.

en modell vid detta senare existerar Sverigedemokraterna. ett alternativ alternativt kompletterande beteckning på grund av sådana partier existerar nationalkonservativa eftersom dem förenar konservatism tillsammans med nationalism, var nationalismen bland annat yttrar sig genom för att invandrare utmålas vilket en hot mot nationen samt den egna kulturen.^[16]

Radikal högerpopulism ifrågasätter den gammal demokratiuppfattningen samt dess värderingar ifall lika rättigheter samt pluralism.

inom dem fall bota detta rådande politiska systemet samt den representativa demokratin utmanas betecknas detta idag inom Europa såsom högerextremism.^[17] Officiellt uttrycker dem flesta radikala högerpopulistiska organisationer samt partier stöd till den etablerade demokratiprincipen, dock betonar samtidigt för att detta nuvarande systemet existerar genomsyrat från enstaka korrumperad samt byråkratisk elit, varför bedömning mot den demokratiska ordningen anses befogad.^[4][5][6]

Forskning ifall högerpopulism

[redigera | redigera wikitext]

Anders Widfeldt, vetenskapsman specialiserad vid politiska partier, populism samt högerextremism, menar för att en högerpopulistiskt område anspelar vid en tänkt "gap" mellan makthavare samt ett majoritet från människor, samt existerar allmänt skeptiskt mot den representativa demokratin.

Widfeldt menar vidare för att detta ej existerar åsikterna liksom sådana såsom fullfölja en område populistiskt utan för att detta kritisk existerar hur dem framförs samt vilka argument dem bygger på^{[15][2][3][4][5][6]}

Andra vetenskapsman äger pekat vid för att skiljelinjen idag inom Europa mellan populism samt extremism går nära angående man existerar på grund av alternativt emot demokrati.^[17]

”	Populism existerar ej mot demokrati, vilket extremhögern inom regel existerar	„
– Niko Hatakka, vetenskapsman inom populism samt högerextremism

En vetenskaplig lärande publicerad 2021 från hur termen populism används inom europeiska länder visade för att termen används liksom en pejorativ samt på grund av tillskriva meningsmotståndare oönskade idéer samt ståndpunkter inom avsikt för att illegitimera dem.

Användarna från termen anser för att idéerna samt förslagen inom inledande grabb existerar framlagda på grund av för att låta god samt bli populära, ej på grund av för att dem faktiskt skulle artikel genomförbara alternativt lyckade vid utdragen sikt. Såväl högerpopulistiska vilket vänsterpopulistiska partier brukar inom västvärlden undvika termen då dem beskriver sig själva.^[18]

Högerpopulism hos högerextrema partier

[redigera | redigera wikitext]

Den tyska statsvetarenKlaus von Beyme beskriver tre historiska faser inom utvecklingen från högerextremistiska partier inom västra europa efter andra världskriget:^[19][20]

• 1945 mot mitten från femtiotalet: Högerextremistiska partier fanns marginaliserade, inom stället till för att äga någon politisk innebörd fanns deras främsta syfte för att överleva.

  Högerextremistisk politik plats misskrediterade från nazism samt politisk isolerade.

• Mitten från femtiotalet mot sjuttiotalet: Den sålunda kallade "Populist Protest Phase" (översättning: Populistiska protest fasen) dök upp tillsammans sporadiska valframgångar. attribut hos högerextremistiska partier inom denna fas fanns ett karismatisk chef samt enstaka djup motvilja mot detta politiska etablissemanget, "vi” mot ”dem", "dem" existerar politiker samt byråkrater.
• Åttiotalet: valframgångar på grund av högerextremistiska partier konsolideras, medan dem upptäckte invandring vilket en huvudmål.

Anders Widfeldt hävdar för att detta finns enstaka fjärde fas, såsom denne kallar legitimacy phase.

Fasen börjar kring kalenderår 2000 samt kännetecknas från detta följande:^[20]

• högerextremistiska partier vinnar politisk legitimitet genom formell alternativt informell medverkan inom regeringen (FPÖ inom Österrike, Lijst Pim Fortuyn inom Nederländerna).
• Högerextremistiska ämnen läggs vid den politiska dagordningen samt tas ovan från andra partier.
• Welfare chauvinism (Välfärdschauvinism).
• Kritik mot invandringen existerar kvar enstaka huvud ideologisk sektion, dock högerextremistiska partier alltmer fokuserar vid bedömning mot islam samt dem påstådda farorna tillsammans islamisering från europeiska länder.

Högerpopulistiska partier inom olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Den italienska statsvetare inom komparativ politikPiero Ignazi äger delat in högerpopulistiska partier (vilka han benämner högerextrema partier) inom numeriskt värde kategorier: gammal högerpartier liksom utvecklats ur den historiska högern samt postindustriella partier vilket besitter utvecklas oberoende från den historiska högern.

inom den inledande kategorin återfinns partier såsom italienska Movimento Sociale Italiano, Fiamma Tricolore, Lega Nord, tyska Tysklands Nationaldemokratiska område, Tyska Folkunionen, nederländska Centerpartiet, brittiska British National Party samt belgiska Vlaams Blok. inom den andra kategorin återfinns partier såsom franska Front National, tyska Die Republikaner, nederländska Centrum Democraten, belgiska Front National, österrikiska Freiheitliche Partei Österreichs, danska Fremskridtspartiet, norska Fremskrittspartiet samt svenska färsk demokrati.^[21] till svensk sektion besitter färsk demokrati upphört liksom område inom Sveriges riksdag, dock sedan 2010 representeras högerpopulismen från Sverigedemokraterna inom Sveriges riksdag samt inom land i norden besitter Sannfinländarna tilldelats mandat efter senaste riksdagsvalet.

inom den engelsktalande världen återfinns även brittiska UK Independence Party,^[22]Reform Party of Canada,^[23] australianska One Nation,^[24] samt New Zealand First.^[25]

Belgien

[redigera | redigera wikitext]

Högerpopulistiska grupp Vlaams Belang bildades 1979 till för att verka på grund av en självständigt Flandern.

grupp plats ifrån start främst en flamländskt regionalt nationalistiskt område liksom verkade på grund av nederländska intressen. Efter 90-talet ändrade grupp sin framtoning samt förde ett mer invandringsfientlig, EU-fientlig samt islamfientlig politik. Vlaams Belang menar för att invandringen mot Belgien hotar den belgiska kulturen samt den belgiska identiteten.

grupp gick tidigare beneath namnet Vlaams Blok, dock tid 2004 ansåg Belgiens högsta domslut för att grupp plats rasistiskt. grupp upplöstets samt man bytte partinamn mot Vlaams Belang. Innehållet inom politiken förändrades ej, utan man förde identisk gamla islam-, EU-, invandringsfientliga politik.

I parlamentsvalet 2010 fick grupp 7,8 andel från rösterna samt blev sjunde största grupp inom parlamentet tillsammans tolv mandat.

Cypern

[redigera | redigera wikitext]

På Cypern grundades Nationella folkfronten (Εθνικό Λαϊκό Μέτωπο, ELAM) runt ett politisk plattform för att försvara den cypriotiska identiteten, för att motarbeta fortsatt europeisk integration, invandring samt situationen såsom råder sedan Turkiets invasion från ön.

Danmark

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1970-talet fanns Europas starkaste högerpopulistiska område inom land, Fremskridtspartiet.^[26] inom 1973 års parlamentsval fick grupp nästan 16 andel från rösterna vid ett nyliberal politisk agenda.^[27] beneath år därefter dalade stödet till grupp likt kom för att ersättas från Dansk folkeparti vid 1990-talet.

Dansk folkeparti kom för att bli enstaka betydelsefull samarbetspartner på grund av den liberalkonservativa koalitionsregeringen vid 2000-talet.^[28] grupp betonar etnisk nationalism vid en sätt likt inte någonsin Fremskridtspartiet gjorde, samt existerar mer positiv mot välfärdsstaten samt statlig intervention inom ekonomins funktionssätt.

Finland

[redigera | redigera wikitext]

År 2011 fick detta nationalistiska samt högerpopulistiska grupp Sannfinländarna enstaka massiv succé inom riksdagsvalet inom land i norden.

grupp blev Finlands tredjeplats riksdagsparti, då detta mer än fyrdubblade sitt väljarstöd.

Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Tyska Die Republikaner fanns representerade inom Europaparlamentet 1983 samt inom start från 2000-talet förlorade grupp stöd mot detta högerextrema Tysklands Nationaldemokratiska område (NPD), vilket 2005 erhöll 1,6 andel från rösterna inom tyska förbundsvalet (med regionala påverkan vid upp mot 9 procentenheter).

tid 2005 grundades inom Köln detta högerpopulistiska Protyska folkrörelsen (Pro-NRW) liksom driver kampanjer mot islamsk extremism.^[29]

Italien

[redigera | redigera wikitext]

I Italien existerar detta inflytelserik radikala högerpopulistiska grupp Lega Nord.^[30] grupp existerar federalistiskt samt regionalistiskt samt grundades 1991 såsom en paraply till flera regionala partier inom dem norra samt centrala delarna från Italien.

dem flesta från dessa regionala partier uppstod beneath 1980-talet samt beneath perioden utökat sitt röstetal.

Lega Nord nådde regeringsmakten 1994 genom ett partnerskap tillsammans med Silvio Berlusconi. inom valet likt föregick alliansen ägde grupp fått 8,4 andel från rösterna. Efter motsättningar såsom innebar för att Lega Nord bröt samarbetet återkom grupp inom samarbete tillsammans med Berlusconis koalition tid 2000.

Trots för att stödet minskat på grund av grupp inom senare omröstning ägde Lega Nord mellan 2001 samt 2006 flera avgörande ministerposter, såsom Justitieminister, arbetsmarknads- samt socialminister, samt ministeriet på grund av Institutionella reformer samt decentralisering. tid 2008 drev Lega Nord valkampanj inom koalition tillsammans med Frihetens människor samt Rörelsen på grund av autonomi, samt erhöll 8,3 andel från rösterna.

grupp erhöll 60 ledamöter samt 26 senatorer.

Lega Nord förespråkar för att Italien bör bli ett federal stat var regionerna till ökad autonomi, inom synnerhet dem nordliga regionerna. grupp besitter även förespråkat ett utbrytning från dem nordliga regionerna, likt grupp kallar Padanien. Lega Nord önskar titta striktare lagar till för att motarbeta Islams expansion inom Europa, samt existerar emot Turkiets anslutning mot Europeiska unionen.

grupp betonar vikten från kamp mot olagligt invandring.

I 2009 års europaparlamentsval samarbetade Lega Nord tillsammans Gruppen Frihet samt demokrati inom Europa (EFD), tillsammans med andra europeiska högerpartier

Nederländerna

[redigera | redigera wikitext]

1982 vann högerpopulismen ett små representation inom Generalstaternas andra kammare genom för att Centerpartiet erhöll en mandat från kammarens 150 platser.

beneath 1990-talet bildades Centrumdemokraterna vilket ett utbrytning ur Centerpartiet. grupp plats något mer framgångsrikt även ifall grupp plats inom all innebörd marginaliserat. ej förrän 2002 gjorde högerpopulismen genombrott inom Nederländerna inom samt tillsammans för att Pim Fortuyns register erhöll 26 mandat, samt bildade statsmakt tillsammans tillsammans konservativa Folkpartiet på grund av Frihet samt Demokrati (VVD) samt Kristdemokratisk appell (CDA).

Framgången fanns dock kortlivad samt koalitionsregeringen bröt samman 2003. Därefter gick detta brant utför på grund av grupp tills detta för att grupp upplöstes.

De högerpopulistiska partierna gillar inte den marknadsliberala högern, ändå kallas de höger själva, hur går det här ihop?

Sedan 2006 finns detta högerpopulistiska Partij voor dem Vrijheid (PVV) inom Generalstaternas andra kammare. Efter dem allmänna valen 2010 vann grupp 24 mandat samt inledde en samarbete tillsammans med högerregeringen (VVD samt CDA) liksom satt inom minoritet. PPV existerar en EU-skeptiskt område samt spelade enstaka avgörande roll inom för att förändra den nederländska regeringens hållning inom frågan angående Europeisk integration.

inom Europaparlamentsvalet 2009 erhöll grupp 4 från 25 mandat. Partiets schema kretsar främst kring enstaka kraftfull bedömning från Islam, dock besitter inom samt tillsammans för att grupp planta även utvidgats mot för att ta ställning inom andra politikområden.

Norge

[redigera | redigera wikitext]

Det norska grupp Fremskrittspartiet betraktas vanligtvis likt en högerpopulistiskt parti.^[31][32][33] ifrån 2001 mot 2005 accepterade grupp Kjell Magne Bondevikscenter-höger-regering inom minoritetsställning.

inom stortingssvalen 1997, 2005 samt 2009 blev grupp detta näst största grupp inom Norge. inom stortingsvalet 2013 fick grupp 16,3 andel från rösterna, samt därmed blev dem landets tredjeplats största område efter Arbeiderpartiet samt Høyre. Efter stortingsvalet 2013 såsom slutade inom ett borgerlig valseger, sålunda hamnade Fremskrittspartiet till inledande gången inom ett norsk statsmakt då man bildade statsmakt tillsammans konservativa Høyre.

Minoritetsregeringen var H samt FrP ingår existerar dock beroende från Kristelig Folkeparti samt Venstre (Norge) på grund av för att ett fåtal igenom sina förslag inom Stortinget. FrP erhöll sju ministerposter inom regeringen. Fremskrittspartiet äger invandringen liksom enstaka från sina hjärtefrågor. grupp anser för att invandringen mot Norge äger varit alldeles till massiv, samt dem önskar begränsa invandringen mot Norge mot endast en tusental.

FrP existerar en EU-fientligt område vilket ej önskar för att Norge bör vandra tillsammans inom EU. andra problem att diskutera likt FrP driver existerar för att minska inkomstskatterna samt vägavgifterna.

Schweiz

[redigera | redigera wikitext]

I detta allmänna valet mot detta federala parlamentet inom Schweiz 2007 nådde Schweiziska folkpartiet sitt bästa konsekvens någonsin.

grupp besitter endera definierats liksom högerextremt^[34], endera vilket radikalt högerpopulistiskt^[35] likt återspeglar detta spektrum från ideologier såsom finns presenterat hos partiets medlemskår. inom sin högerextrema flygel finns extremister såsom Ulrich Schlüer samt Pascal Junod vilket leder enstaka Neue Rechte-studiegrupp (Nya högern) samt besitter blivit sammankopplade tillsammans förintelseförnekande samt nynazism.^[36][37] detta kroppsdel liksom finns inom Neue Rechte existerar huvudsakligen den tyska tidningen Junge Freiheit.I Schweiz erhöll radikala högerpopulistiska partier mer än 10 procentenheter inom valet 1991.

Sedan 1991 besitter partierna (Schweizer Demokraten samt Freiheits-Partei der Schweiz) underlag absorberats från Schweiziska folkpartiet, liksom genom enstaka aggressiv högerorienterad, populistisk kampanj nådde 29 procentenheter från rösterna inom 2007 års allmänna omröstning. detta plats den högsta procenttilldelning en enskilt område någon gång fått inom en parlamentariskt omröstning inom Schweiz bakgrund.

Även om dessa har olika bakgrund och politisk profil delar de också utmärkande drag

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Nationella rörelsen inom Sverige, Sverigedemokraternas historia, Nationaldemokraterna och Ny demokrati (Sverige)

Under perioden, ifrån slutet från 1980-talet samt start från 1990-talet, öppnades en glugg på grund av enstaka främlingsfientlig agendasättning mot resultat från politiseringen från invandrings- samt flyktingfrågorna efter enstaka utdragen period från agonism (som bröts från för att den socialdemokratiska regeringen ville införa enstaka striktare politik vid området inom slutet från 1980-talet).

Den politiska kartan ritades ifall även vid detta ekonomiska området beneath denna tidsperiod inom samt tillsammans för att Socialdemokraterna förändrade den ekonomiska politiken inom enstaka mer högerorienterad, marknadsliberal riktning. grupp genomförde avregleringar, privatiseringar samt förändringar från skattesystemet. tillsammans med dessa förändringar skedde förskjutningar inom den politiska diskursen samt nya arenor öppnades upp socioekonomiskt vilket sociokulturellt.

Genom den högervind likt blåste nära tiden – understödd från näringslivets organisationer samt den nyliberalatankesmedjanTimbro – skapades ett grogrund samt en utrymme till en nyliberalt politiskt område vid högerkanten, fräsch Demokrati.^[4]

1991 kom detta inledande högerpopulistiska grupp inom svensk modern valhistoria in inom Sveriges riksdag.

grupp fanns färsk demokrati, grundat från Ian Wachtmeister samt Bert Karlsson. grupp nådde 6,73 procentenheter från rösterna inom riksdagsvalet 1991. fräsch Demokratis primära profilfrågor fanns sänkta skatter, kraftigt bantad offentlig zon samt enstaka mer restriktiv flyktingpolitik, team samt ordning, reduktion från riksdagen mot 151 ledamöter samt maktdelning tillsammans med en direktvalt statsministerämbete.

grupp fordrade kraftigt minskad invandring samt tillsammans med tiden övergick retoriken inom främlingsfientliga övertoner samt välfärdschauvinism.^[4] grupp fordrade även för att landet borde anslutas mot dåvarande EG vilket förblir en nästan unikt drag till populistiska partier inom Europa.^[38][39] inom valet 1994 förlorade fräsch demokrati sin riksdagsrepresentation samt återhämtade sig inte någonsin efter förlusten.

Bildandet från färsk Demokrati 1991 föregicks från Sverigedemokraterna, (SD), 1988. såsom sprungen ur diverse nationalistiska samt relaterade till rasism organisationer – främst från aktiva inom den relaterade till rasism kampanjorganisationen skydda landet Svenskt – ägde Sverigedemokraterna, mot skillnad ifrån fräsch Demokrati, ett bas inom sociala rörelser såsom tillsammans med detta förändrade samhällsklimatet kunde växa.^[4][40] detta svenska samhället ägde förändrats samt präglas nära tiden från mångkulturalism; enstaka förändring såsom burits upp från en brett politiskt konsensus bland Sveriges etablerade politiska partier.^[41] fräsch Demokratis inval inom riksdagen innebar för att den politiska diskursen kvalitativt förändrades vid en sådant sätt för att ökat utrymme på grund av främlingsfientlighet samt bedömning mot invandringspolitiken blev enstaka etablerad diskurs inom Sverige.^[42]Kulturgeografen Katarina Mattsson beskriver hur idéerna angående detta svenska samt svenskheten inom start från 1990-talet fick förnyad sprängkraft mot bakgrund från en alltmer heterogent samhälle samt oron på grund av den svenska nationella identiteten såsom uppstått inom dess kölvatten.^[43]

Samtidigt likt färsk Demokrati försvann inom riksdagsvalet 1994, inom samt tillsammans med den ekonomiska högervindens dramatiska avmattning, fortsatte Sverigedemokraterna för att utvecklas samt vandra fram inom valen.^[4] 2001 splittrades grupp samt detta högerextrema grupp Nationaldemokraterna bildades.

Högerpopulismen kan tolkas som en reaktion mot ökad ojämlikhet i den vertikala dimensionen i globaliseringens och kunskapssamhällets spår

Efter för att Jimmie Åkesson, 2005, övertog partiledarskapet till Sverigedemokraterna förändrade grupp sin framtoning samt började nå succé inom opinionen.^[44] Mellan riksdagsvalen 2002 samt 2006 mer än fördubblade grupp sitt röstetal ifrån 1,4 andel från valmanskårens avlagda röster mot 2,9 andel. inom 2010 års riksdagsval nådde Sverigedemokraterna ovan spärr för riksdag samt fick 5,7 procent.^[45]

Framträdande profilfrågor till Sverigedemokraterna existerar ett restriktiv flykting- samt invandringspolitik, bekämpning från brottslighet samt motstånd mot överstatlighet inom EU.^[46] grupp tar avstånd ifrån såväl mångkulturalism liksom rasism.^[47] grupp besitter från bland annat sociologenJens Rydgren beskrivits liksom främlingsfientligt samt högerpopulistiskt.^[4][46][48]

USA

[redigera | redigera wikitext]

I boken Good Old-Fashioned New Social History and the Twentieth-Century American Right anför Leonard J.

Moore för att en populistiskt motstånd mot allt starkare politiska, ekonomiska samt kulturella eliter besitter hjälpt mot för att skapa konservativa samt högerrörelser inom USA sedan 1920-talet.^[49]Tea party-rörelsen, ifrån 2009, äger blivit karaktäriserad från Rasmussen samt Schoen likt enstaka högerpopulistisk systemkritisk rörelse.

dem menar för att USA existerar mitt uppe inom enstaka populistisk revolt såsom kommer ifrån motsats till vänster samt för att dem visar upp sig Tea party-rörelsen.^[50]New York Times äger rapporterat angående för att Tea party-rörelsen besitter blivit enstaka plattform till den konservativa missnöjespopulismen.^[51]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Litteraturförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• Bengtsson, Håkan (red.) (2009).

  Högerpopulismen: enstaka antologi ifall Sverigedemokraterna. Stockholm: Premiss.

• Berlet, Chip and Matthew N. Lyons. 2000. Right-Wing Populism in America: Too Close for Comfort. New York: Guilford Press. ISBN 1-57230-568-1, ISBN 1-57230-562-2
• Betz, Hans-Georg.
  
  
• 



Radical right-wing populism in Western Europe. New York: Palgrave Macmillan, 1994 ISBN 0-312-08390-4

• Betz, Hans-Georg and Immerfall, Stefan. The New Politics of the Right: Neo-Populist Parties and Movements in Established Democracies. Houndsmill, Basingstoke, Hampshire, UK: Macmillan Press Ltd., 1998 ISBN 978-0-312-21338-1, ISBN 0-312-21338-7
• Demker, Marie, Svåsand, Lars (red.) (2005).

  Demker & Svåsand, s. 9-38, Lindström, s. 79-102, Svåsand & Wörlund, s. 253-278. Partiernas århundrade: Fempartimodellens uppgång samt fall inom Norge samt land. Stockholm: Santérus.

• Fritzsche, Peter.

  1990. Rehearsals for Fascism: Populism and Political Mobilization in Weimar Germany. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-505780-5

• Ignazi, Piero. "The extreme right: defining the object and assessing the causes". In Martin Schain, Aristide R. Zolberg, Patrick Hossay (Eds.), Shadows over Europe: the development and impact of the extreme right in Western Europe.

  New York: Palgrave Macmillan, 2002. ISBN 0-312-29593-6

• Jungar, Ann-Cathrine (2009). ”Populismens flera ansikten” (på svenska). Framtider (Institutet på grund av framtidsstudier) (2): sid. 15-19. Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2013. https://web.archive.org/web/20130418050831/http://www.politiken.se/tidskrifter/fram/fram09/fram0902-04.pdf. Läst 18 november 2010. Arkiverad 18 april 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
• Kamali, Masoud (2009).

  Radical discrimination: institutional patterns and politics. London: Routledge.

• Kaplan, Jeffrey and Weinberg, Leonard. The emergence of a Euro-American radical right. NJ: Rutgers University Press, 1998 ISBN 0-8135-2564-0
• Kiiskinen, Jenny, Saveljeff, Sigrid (2010). för att röra sig till musik inom otakt tillsammans väljarna: Socialdemokraternas samt moderaternas strategiska bemötanden från Sverigedemokraterna.

  Malmö: Prinfo grafiskt center.

• Lodenius, Lena, Wingborg, Mats (2009): Slaget ifall svenskheten: ta debatten tillsammans Sverigedemokraterna. Stockholm: Premiss.
• Mudde, Cas (2004). ”The Populist Zeitgeist” (på engelska). Government and Opposition 39: sid. 541-563. 
• Norris, Pippa, "The Right in Elections" Paper in APSA Panel 36-15 at the Annual Meeting of the American Political Science Association, 2004, Chicago.
• Norris, Pippa.

  Radical right: voters and parties in the electoral market. Cambridge, UK: Cambridge University Press, 2005. ISBN 0-521-84914-4

• de los Reyes, Paulina, Kamali, Masoud (red.) (SOU 2005:41). Mattsson, s. 139-158. Bortom oss samt dom: Teoretiska reflektioner angående kraft, integration samt strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
• Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje mot etnisk nationalism: Högerpopulism samt parlamentarisk högerextremism inom Sverige.

  Studentlitteratur.

  I ett flertal länder har partier nått stora framgångar i såväl nationella val som i valet till EU-parlamentet

  ISBN 91-44-04307-4 

• Rydgren, Jens (2007). ”Is extreme right-wing populism contagious? Explaining the emergence of a new party family” (på engelska). European Journal of Political Research 44: sid. 413-437. 
• Ware, Alan. Political Parties and Party Systems. Oxford: Oxford University Press, 1996.ISBN 0-19-878076-1