Hur hade bönderna under medeltiden

De flesta från medeltidens människor bodde inom byar vid ruralt område var dem livnärde sig vid jordbruk. "Hemvändande jägare", konstverk från Pieter Bruegel d.ä. ifrån 1565.

Nästan varenda bodde vid landsbygden

Nästan samtliga människor liksom levde vid medeltiden plats bönder.

detta fanns en jordbrukssamhälle var den politiska centralmakten (staten) fanns svag. inom Europa bodde omkring nio tiondelar från befolkningen vid ruralt område samt sysslade tillsammans med jordbruk. dock detta fanns även andra sociala skikt inom detta medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I detta feodala samhället fanns ej många valuta.

Människor levde maximalt vid detta dem själva producerade samt bytte produkter tillsammans varandra.

Medeltidens människor levde en tuff liv. dock angående dem trodde vid löftet angående en liv inom paradiset efter döden är kapabel dem många väl äga uppfattat sitt liv liksom mer meningsfullt samt belönande än flera moderna sekulariserade (icke troende) människor, liksom vid sikt ej är kapabel förvänta sig annat än fullständig samt meningslös glömska.

Det plats främst bristen vid valuta inom samhället vilket nedsänkt på baksidan medeltidens feodala styrelsesätt var människor delades in inom olika sociala stånd (se viktiga begrepp).

Samhället plats beneath medeltiden samt fram mot slutet från 1700-talet indelat inom ett hierarkisk (efter rang) social ordning där kungahuset bildade toppen från samhällspyramiden.

Närmast därefter kom adeln som normalt ej utgjorde mer än några promille från ländernas befolkning dock ändå ägde merparten från all mark. Adelsmän fick landområden från kungen mot för att dem ställde upp med riddare i hären alternativt vid annat sätt tjänade honom.

dem blev på det sättet hans vasaller samt fick svära ett trohetsed.

Adeln plats dessutom befriade ifrån för att erlägga avgift mot kronan samt kunde inom regel själva driva in avgift ifrån människor liksom plats bosatta inom deras landområden. Jordbruket plats därför ofta strukturerat inom stora frakt tillsammans med ett borg alternativt en slott inom centrum.

var huserade ett aristokrat vilket plats herre ovan godset samt egendomarna. ett sektion från jorden brukade han inom personlig regi, resten fanns utarrenderad (uthyrd) mot bönder inom byarna runtomkring. Bönderna plats dessutom ofta tvungna för att utföra dagsverken (arbetspass) samt överlämna enstaka sektion från sin resultat mot sin herre.

Adelns borgar fungerade lika många likt försvarsanläggningar likt administrativa centrum till varenda gårdar samt mark såsom nedsänkt inom dess ägor.

detta plats från dem inkomster liksom adeln fick ifrån sina ägor vilket dem kunde bygga sina borgar. Ju fler arrendebönder (de såsom hyrde mark) liksom bodde vid adelns ägor, desto större blev adelns inkomster.

Adeln ägde även juridiska rättigheter för att att fatta beslut eller bestämma något varenda rättstvister vid sina frakt. vid flera ställen inom Europa, främst inom Central- samt Östeuropa, plats bönderna livegna samt fick ej flytta ifrån sin mark.

Deras liv styrdes då helt från adeln såsom ägde marken såsom bönderna bodde vid samt livnärde sig av.

Under adeln inom hierarkin befann sig prästerna liksom ansvarade på grund av för att befolkningen vårdade samt stärkte sin kristna tro samt respekt inför överhögheten.

Prästernas intäkt blev tagna ifrån allmogen likt fanns ålagda för att erlägga ett tiondel från sin lön inom avgift mot kyrkan. Kyrkan plats därför enstaka dominerande maktfaktor inom all Europa beneath medeltiden samt ägde många mark.

Kyrkan gav även ett religiös motivering mot detta rådande samhällssystemet samt hävdade bestämt för att detta fanns Guds fras för att vissa människor skulle be samt andra strida till allas räkning, medan allmogen - detta stora flertalet (bönder, yrkesman m.fl.) ägde mot arbetsuppgift för att arbeta.

Under prästerna kom sedan borgarna liksom främst bestod från köpmän samt yrkesman likt levde inom städerna.

längst bort ned inom den sociala skalan plats bönderna liksom beneath medeltiden utgjorde cirka nio tiondelar från den europeiska befolkningen. Bönderna inom norra Europa ägde detta vanligtvis förbättrad än bönderna inom övriga Europa såsom ofta fanns livegna samt inom stort sett ägdes från adeln.

Utveckling från hantverk samt handel

I start från medeltiden bodde samtliga vid sin gårdar vid landet samt tillverkade allt dem behövde själva.

Naturahushållning - överföring inom struktur från produkter istället till valuta, t.ex. byte från produkter - plats då detta vanliga sättet för att handla på.

Bild: SO-rummet.se

Runt läka Europa växte detta beneath medeltiden fram städer, varav flera ägde stora katedraler samt högskola.

Vid slutet från medeltiden bedrevs detta affär tillsammans både då samt fjärran.

enstaka massiv sektion från handeln förlades mot städerna likt växte. kompetenta arbetare ägde utvecklat samt förfinat tillverkningen från dem flesta produkter. för tillfället blev detta även vanligt tillsammans med valuta. dem likt ägde valuta kunde köpa detta mesta.

Allt flera människor fick detta förbättrad.

Nya yrkesgrupper växte fram. Europas befolkning lärde sig mer, blev skickligare samt kunnigare.

Medeltidens städer

Under medeltiden växte mängder tillsammans städer upp samt blev centrum på grund av köp samt förvaltning. flera ägde stora katedraler liksom rests mot Guds ära samt högskola var dem översta samhällsskikten (adel samt präster) kunde skaffa sig träning.

Samtidigt utvecklades även en rättssystem tillsammans lagar samt domstolar inom samhället.

De europeiska städerna plats ganska små, dock plats å andra sidan desto fler. Städerna befolkades från borgare vilket mot största delen bestod från arbetare samt handelsmän.

Det finns en klart samband mellan städer samt borgar (befästningar) inom detta medeltida Europa.

Även angående dem flesta borgarna fanns belägna vid ruralt område således kom dem större borgarna för att ligga ner inom anslutning mot olika städer, särskilt dem befästningar såsom anlades från kungamakten. Ibland växte enstaka tätort fram inom skuggan från borgen samt ibland uppfördes enstaka borg inom ett betydande tätort. dock ofta ägde etableringen från staden samt borgen utrymme ungefär samtidigt.

Bild: SO-rummet.se

Det medeltida samhället baserades vid jordbruk.

inom Europa plats nio tiondelar från befolkningen bönder.

Borgen samt staden kompletterade varandra. enstaka massiv borg behövde enstaka hel sektion arbetskraft eftersom den fordrade många förnödenheter samt underhåll. Detta motiverade givetvis stadens ekonomi.

Både städer samt borgar fungerade såsom viktiga stödjepunkter till kungamakten.

Städerna gav kungamakten övervakning ovan handeln, medan dem olika borgarna fungerade såsom ett en centrum till ledning, armé samt försvar. detta fanns t.ex. viktigt för att äga enstaka permanent väpnad styrka nära enstaka handelsplats - dels på grund av för att hålla ordning dock även såsom försvar mot yttre fiender. Då detta fanns stora rikedomar inom städerna hamnade dem ofta inom brännpunkten inom tider från krig.

Eftersom medeltidens samhälle baserades vid jordbruk, plats handeln samt existensen inom städerna beroende från dem förändringar samt den tillväxt vilket skedde inom jordbruket.

Under senare delen från medeltiden började städerna växa inom större omfattning än tidigare.

Därmed ökade även städernas innebörd på grund av handeln såsom koncentrerades inom deras stadsmurar.
 

Kristendomen dominerade folks liv

Medeltidens människor inom Europa plats nästan uteslutande kristna samt ägde vanligtvis enstaka gemensam ögonkontakt vid hur man skulle leva samt vilket vilket plats viktigt inom existensen.

Den ledande föreställningen plats för att Gud ägde skapat världen samt nedsänkt på baksidan allt likt skedde vid jorden. Gud verkade på grund av allt detta goda samt djävulen till allt detta onda. angående man ägde syndat vände man sig mot kyrkan på grund av för att ett fåtal botgöring.

Tillvaron fanns ofta ett kamp till överlevnad

Under medeltiden fanns man samt fru mer beroende från varandra än vad såsom existerar vanligt inom dagens samhälle.

enstaka massiv sektion från deras tidsperiod gick åt mot gemensamt jobb på grund av för att förbättrad behärska försörja familjen, framförallt ifall dem plats bönder, vilket nästan varenda var.

Människorna vid landet påverkades ytterst lite från vad liksom hände utanför byn alternativt inom landskap. människor levde oftast läka existensen vid identisk lokal såsom dem föddes samt reste sällan alternativt inte någonsin längre än några mil försvunnen.

Kungarnas samt furstarnas beslut samt åtgärder berörde dem sällan.

För dem flesta från medeltidens människor bestod existensen från hårt sysselsättning samt fattigdom. Döden fanns ett naturlig sektion från tillvaron samt gjorde sig ständigt påmind genom sjukdomar, svält samt konflikt. Människorna kunde emellertid hitta stöd samt hopp genom kristendomen liksom gav löfte angående en förbättrad liv efter döden.

Om sjukdomar visste man ej annat än för att dem kunde drabba vem likt helst oavsett ifall man fanns rik alternativt fattig.

Vissa människor ägde dock kunskaper ifall hur man kunde bota alternativt lindra sjukdomar tillsammans med örter samt mediciner. flera satte sin tilltro mot Gud alternativt en särskilt helgon till för att bli hjälpt samt frisk igen.
 

Men existensen beneath medeltiden innehöll givetvis, liksom till oss idag, massor från glädjeämnen.

mot dessa hörde bland annat varenda fester samt andra tillställningar (skördefester, marknader, bröllop etc) likt ordnades tillsammans med jämna mellanrum runt ifall vid ruralt område samt inom städerna.

Matvanor beneath medeltiden

Under medeltiden fanns den föda människor åt inom regel förknippad tillsammans deras lokal inom den sociala hierarkin (rangordningen) inom samhället.

Vanligt människor åt mot vardags ett grov kost baserad vid mejeriprodukt, mjöl, vegetabilier samt vattendjur.

Maten kunde beneath enstaka vanlig ljus bestå från gröt samt bakverk mot morgonmål samt kålsoppa alternativt rotfruktsgryta tillsammans bakverk samt krydda sill mot kvällsmål. mot detta drack man vätska, hembryggt maltdryck alternativt mjöd. då detta fanns fest kompletterades menyn tillsammans med kött.

Inom adeln utgjorde maten en sätt för att visa upp ställning eller tillstånd samt inflytande - för att man ägde råd för att leva ståndsmässigt samt följa trender ifrån utlandet.

detta vilket främst skilde adelns matvanor ifrån detta vanliga folkets plats för att dem åt mer animalisk föda samt gärna använde exotiska kryddor. Även dryckesvanorna avslöjade folks sociala ställning inom samhället. vid adelns gårdar samt borgar serverades t.ex. olika slags importerade drycker såsom alkoholhaltig alternativt tyskt öl.

LÄS MER:Ekonomi samt affär vid medeltiden

LÄS MER:Den medeltida staden

LÄS MER:Kvinnors liv beneath medeltiden

PODCAST: Kvinnor vid medeltiden inom Sverige

Allmogen: Bönder samt borgare.

en annat mening på grund av "det arbetande folket" - tillsammans undantag till adeln samt prästerna.

Feodalism: på grund av för att behärska styra en rike delade kungen/drottningen upp detta inom mindre områden.

Dessa kallades län. Härskaren ägde makten ovan samtliga länen dock delade ut maktbefogenheter mot olika vasaller vilket fick styra länen åt honom. Dessa vasaller kunde inom sin tur fördela mindre områden mot sina egna vasaller (undervasaller). Vasallerna plats tvungna för att svära ett ed var dem lovade för att troget tjäna sin herre (kungen och/eller "storvasallen").

beneath medeltidens gång blev länen ärftliga. detta plats sålunda adelsklassen föddes. termen feodalism kommer ifrån detta latinska termen feudum, såsom betyder län alternativt lån. Systemet tillsammans vasaller vilket hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer ifall feodalismen >

Livegen: Livegenskap syftar vid enstaka struktur från slaveri vilket främst används till för att beteckna vissa bönders ofrihet inom förhållande mot jordägarna inom delar från Europa inom medeltidens samt nya tidens feodalsamhälle.

Privilegier: Något oss måste uppleva mot till för att förstå medeltiden existerar begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar).

en privilegium existerar enstaka rättighet mot något, alternativt fördel såsom ett individ alternativt samling från personer får. Skattefrihet plats möjligen detta viktigaste privilegiet beneath medeltiden. Ensamrätten för att bedriva affär fanns en annat. dock även sålunda elementär saker liksom för att ett fåtal bo inom ett ort fordrade privilegier d.v.s.

tillåtelse för att bo var. detta plats nästan uteslutande kungamakten liksom ägde korrekt för att ge privilegier samt varenda undersåtar fanns mer alternativt mindre beroende från dessa privilegier alternativt tillåtelse. status för att bo någonstans, tillåtelse för att jobba, tillåtelse för att utflykt samt sålunda vidare.

Socialt stånd: en socialt stånd existerar någon från dem historiska samhällsklasser liksom haft juridiskt fastställda rättigheter samt ansvar.

dem olika stånden företräddes från utvalda representanter inom dåtidens riksdagsmöten. inom landet samt inom större delen från Europa bestod ständerna beneath medeltiden från adelsståndet, prästeståndet samt borgar- samt bondeståndet. inom start från 1500-talet, beneath Gustav Vasas period, fick land fyra stånd då borgare samt bönder fortsättningsvis kom för att representeras fanns på grund av sig inom riksdagen.

Vasall: En storman, vanligen tillsammans med enstaka adelstitel, likt plats enstaka betydande sektion från feodalsystemet (se ovan).

enstaka vasall lyder beneath enstaka herre, t.ex. enstaka monark. Vasallen kunde på grund av personlig vinning samla in avgift samt tributer inom sitt län, dock ansvarade inom gengäld på grund av för att skydda sin herre militärt. Genom för att ställa upp på grund av sin herre inom konflikt sålunda fick alltså vasallerna vissa privilegier. en vanligt privilegium fanns för att adeln (liksom prästerskapet) plats frälse, d.v.s.

befriade (frälsta) ifrån för att erlägga avgift mot kungamakten.
 

Hade ni velat leva beneath 1400-talet?

Det fanns många för att uppleva skräck på grund av inom landet beneath medeltiden, helvetet mot modell. Målningar inom församlings överbyggnad visade hur syndarna brinner inom den eviga elden.

Djävulen tillsammans horn samt svans ser förnöjd vid. Man vågade ej kalla honom nära namn, till då kom denne. Man sa Hin (den) Onde inom stället, alternativt bara Hin.

Kyrkans övning fanns för att visa människorna vägen mot sky. dock kyrkan skyddade även. Klockorna skrämde försvunnen troll samt demoner. dem heliga relikerna – ben samt annat såsom tillhört helgonen – ägde undergörande kraft.

Lunds domkyrka ägde flest reliker inom Norden. var fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor likt skulle att ge liv. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs tillsammans med fruktan.

ej sällan ledde dem mot döden.

Helgonen kunde utföra underverk. ett treårig gosse kom beneath en hölass. numeriskt värde hjul gick ovan honom. Gråtande dryckesställe fadern in detta livlösa barnet. Då kom denne för att tänka vid Sankte Erik inom Uppsala. han bad tillsammans övertygelse samt gav löften. samt titta, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) mot varenda lemmar samt levde sedan länge.

Fadern besitter egen vittnat ifall detta.

Sankte Erik fanns kanske monark beneath enstaka begränsad period vid 1100-talet.

denne blev ihjälslagen inom alternativt utanför kyrkan inom Uppsala. Eriksätten framställde honom liksom många religiöst samt moraliskt högtstående.

De spetälska plats flera. dem ägde bulor vid lekamen samt ansikte samt dem stank. till dem inrättade kyrkan hospital, dit dem något som har transporterats eller flyttats tillsammans med tvång.

20 liknande fanns inom landet. var hölls dem sjuka isolerade tills dem dog. enstaka matordning finns bevarad. dem fick fläsk, bearbetat med rök nötkött, sill, torkad torsk samt gädda inom fastan, bakverk från korn samt bröd av vete, söt samt sur mejeriprodukt för att dricka.

Vanligt människor åt ofta gröt, välling samt soppor. Rågbröd förekom många. Tunnbröd från korn tålde för att lagras inom åratal – betydande eftersom skörden kunde slå fel således var vart tredjeplats tid.

Rovor samt kål, små frukter från växter, vildäpplen samt andra vilda växter gav tilltugg. Köttet samt fisken betydde många samt åts nästan ständigt behandlad med salt alternativt torkad. Kokning plats vanligare än stekning. vid slättbygderna förekom höns samt hönsägg.

Sommarens överskott vid mejeriprodukt sparades inom struktur från surmjölk, mejeriprodukt alternativt saltat fett. All den salta maten fordrade drycker – stora mängder maltdryck, på grund av dem fattiga vätska alternativt avkok vid små frukter från växter samt vilda äpplen.

Det plats kvinnorna vilket lagade maten, liksom skötte hemmet, liksom uppfostrade barnen, vilket sydde kläderna.

Säkert skötte dem även djuren samt deltog inom arbetet vid åkrarna. inom folkets vardagsliv stod dem därmed inom centrum, fast dem ej kallades mot riksmöten, ej yttrade sig nära tingen samt ej deltog inom krigstågen.

Skogar, ängar, lite gård, stora ödemarker samt stigar för att färdas vid. detta plats land beneath medeltiden.

ungar föste djuren mot bete inom skogen. var fanns även björn samt varg.

I byn tydde sig dem små gårdarna mot varandra. Gårdarna plats grå tillsammans med torvtak. dem bildade ett fyrkant runt gårdstunet, såsom enstaka små fästning. Inne rådde dunkel. Elden vid härden samt talgljus spred ljus. Bäddarna fanns korta, man sov nästan sittande, hö alternativt halm för att ligga ner vid samt enstaka skinnfäll för att krypa beneath.

inom den fanns lopporna såsom spred spetälskan.

Vidskepelsen fanns massiv. Gastarna ropade inom skymningen. enstaka häxa kunde sitta vid enstaka grind vilket gnisslade.

då kon endast gav enstaka små mängd mejeriprodukt trodde man för att ett gumma tillsammans trollhare tjuvmjölkat den. Blev denna fast, kunde denna stenas. således står detta inom Dalalagen.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Medeltidens samhällsklasser brukar delas in inom tre stånd: adel, präster samt borgare samt bönder.

   informera kortfattat ifall dem olika samhällsklasserna, dock skilj gärna vid borgare samt bönder inom din presentation (de företräddes gemensamt inom riksdagen, dock ägde olika funktioner inom samhället).
    

2. Nämn information liksom ni önskar lära dig angående medeltidens städer.
    
3. På vilket sätt påverkade kristendomen folks liv beneath medeltiden?
    
4. Varför tror ni för att människor beneath medeltiden ofta fick kämpa hårt på grund av för att överleva?

   Jämför gärna tillsammans med hur oss besitter detta idag.
    

5. Vilka bekvämligheter etc skulle ni sakna maximalt angående ni tvingades utföra ett tidsresa åter mot enstaka medeltida bygd alternativt stad? samt finns detta något ni tror för att ni skulle uppskatta då ni väl kom dit?

Ta reda på:

1. Vad innebar naturahushållning?
    
2. Varifrån kommer termen "borgare"?
    
3. Vilka olika typer från arbetare fanns det?

   Skriv upp varenda hantverksyrken ni förmå komma på.
    

4. Var brukar ett ort artikel placerad? Använd gärna någon från kartorna denna plats nedan alternativt ett historisk atlas.
    
5. Under medeltiden ägde oss tre stånd inom landet. dock hur flera stånd fanns detta inom land efter reformationen (i start vid 1500-talet)?

Diskutera:

1. När jordbruket blev förbättrad samt detta blev mer föda ovan således ökade handeln.

   Hur är kapabel detta komma sig?
    

2. Varför bodde bönder inom byar?
    
3. Varför byggdes städer?
    
4. Lek tillsammans med tanken - angående ni skulle dela in dagens samhälle inom tre stånd (samhällsklasser) vilket bland annat fick skicka representanter mot riksdagen, hur skulle detta behärska titta ut då?
    

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs saga – ifrån urtid mot nutid, Natur samt tradition, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, sektion 5 – Nomadfolk samt högkulturer, Bokförlaget god skrivna verk, 1984
Dick Harrison, Europa inom världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
Thomas Lindkvist samt Maria ortnamn eller efternamn, Det svenska samhället 800-1720.

Klerkernas samt adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Ben efternamn, Metropolis - historien angående mänsklighetens största triumf, Natur samt traditioner, 2021
 

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red.) samt Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie vid Stockholms Medeltidsmuseum
 

Kartor

Artikel inom tidningen Populär saga var Dick Harrison berättar angående bönder samt deras resvanor beneath medeltiden.

inom dem flesta historieverk beskrivs medeltidsmänniskornas planet liksom geografiskt väldigt trång. ett fåtal bybor reste längre än mot marknaden inom grannstaden. Denna perception håller för tillfället vid för att omvärderas från modern undersökning. Vyerna fanns betydligt vidare än därför. dock hur får man förståelse angående resandet vid medeltiden? Historikern Dick Harrison äger inom sin undersökning närmat sig problemet, samt tillsammans med modell ifrån Andorra, landet samt England vidgar denne detta medeltida rummet.

Kort nyhet samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni är kapabel studera angående kortlekens saga.

Spelkortens bakgrund existerar lika intressant liksom okänd. dem sägs äga sitt ursprung inom Kina, samt för att dem kom mot Europa vid 1300-talet via handelsvägar ifrån öst...

Artikel samt bokrecension inom den katolska kulturtidningen Signum var ni är kapabel studera ifall makro- samt mikrorum inom medeltidens planet.

Vårt rumsmedvetande existerar långt mera subjektivt än vilket oss vanligen reflekterar ovan. detta bestäms från vårt personliga perspektiv, från vår kunskap, från vår perception angående något som är viktigt eller nödvändigt samt oväsentligt. en spädbarn äger enstaka helt ytterligare perception angående rummet än den vuxna människan.

Lantbon äger ett ytterligare än stadsbon. vid identisk sätt besitter olika kulturer samt tidsperioder uppvisat helt olika föreställningar angående detta boende man äger rört sig i...

Artikel samt bokrecension inom den katolska kulturtidningen Signum var ni är kapabel studera ifall franciskanorden.

Franciskanerna, ”gråbröderna”, vilket dem brukade kallas, plats en viktigt inslag inom detta medeltida Sveriges stadsliv, dock dem äger förblivit märkligt anonyma. oss ser spåren från dem inom flera svenska städer, dock vem förmå nämna åtminstone ett från dem? dem ägde sexton konvent inom detta medeltida land, angående oss beräknar tillsammans med Gotland samt land i norden, dessutom åtta konvent inom städer vilket idag existerar svenska dock liksom vid den tiden lydde beneath land samt Norge.

Klarissorna, ordens kvinnliga kvist, ägde en enda religiös byggnad inom Stockholm..