Hur fungerar välfärdssystemet i det förindustriella samhället
Välfärdssamhälle
Ett välfärdssamhälle alternativt enstaka välfärdsstat existerar en samhälle var staten tar en stort ansvar på grund av befolkningens alternativt medborgarnasvälfärd.
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industriBegreppet existerar mångtydigt, detta önskar yttra detta saknas enighet kring enstaka entydig definition. Termen förmå inom nära fras avse själva nationalstaten, dock används även inom ett snävare fras likt avser offentliga samt ofta statliga (därav termen välfärdsstat) välfärdssystem vilket syftar mot för att hantera sociala risker samt bekymmer, såsom socialförsäkringar samt tillhandahållande från bidrag, vård, vård, social service samt kurs.
inom välfärdsstater omfördelar staten tillgångar ovan samhällsmedlemmarnas livscykel samt till ökad lika rättigheter. Betydelsen från privat stödgivning samt välgörenhet ifrån mot modell släkt, välgörenhetsorganisationer samt arbetsgivare existerar inom utbyggda välfärdssamhällen begränsad.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Trots för att välfärdsstat existerar en etablerat samt viktigt term inom socialpolitikens region, saknas detta enighet angående enstaka entydig definition från begreppet.
Det förindustriella samhället dessförinnan saknade maskiner och verktyg för storskalig produktionett välfärdsstat är kapabel gestalta sig vid olika sätt dock vissa gemensamma drag är kapabel urskiljas. ett välfärdsstat existerar enstaka stat inom ett nationalstat vilket tar en kollektivt ansvar på grund av medborgarnas alternativt befolkningens sociala välfärd, erbjuder ett grundlig demokrati samt ett viss nivå vid levnadsstandard.
inom enstaka välfärdsstat erbjuder staten en välutvecklat kollektivt riskhanteringssystem samt någon form eller gestalt från offentligt tjänstesystem. Landet bör även upplevas vilket stabilt samt nå enstaka viss nivå från demokrati till för att behärska kallas välfärdsstat. i enlighet med vissa definitioner bör enstaka välfärdsstat säkerställa samt garantera den enskilda individens behov samt producera ett bas på grund av ett samhällsgemenskap inom vilken samtliga invånare besitter enstaka social delaktighet.[1]
Inom socialpolitiken existerar sociala risker samt sociala bekymmer centralt.
Välfärdsstatens arbetsuppgift existerar för att skydda medborgarna alternativt befolkningen ifrån dem. ett social fara innebär enstaka situation var enstaka individ ej förmår försörja sig egen samt således blir beroende från hjälp ifrån andra hjälp på grund av för att överleva samt behärska nå enstaka allmänt godkänd lägsta nivå vid levnadsstandard.
modell vid sociala risker existerar arbetslöshet, graviditet, sjukdom, ohälsa alternativt ålderdom.
Även om världen i alla tider innan industrialiseringen kan betecknas som förindustriell syftar begreppet det förindustriella samhället främst på epoken strax före industrisamhälletBegreppet sociala bekymmer går grabb inom grabb tillsammans med sociala risker. en socialt bekymmer förmå beskrivas såsom risksituationer likt bedömts liksom särskilt hotfulla alternativt problematiska utifrån en samhälls- alternativt individperspektiv. Sociala bekymmer är kapabel existera förknippade tillsammans med individers karaktärer samt beteenden var mot modell missbruk existerar en vanligt förekommande problem.[1]
Begreppet besitter kritiserats till för att artikel otydligt samt fästa på grund av massiv vikt nära statens roll till mänskligt välbefinnande.
detta äger bidragit mot för att term vilket välfärdssamhälle alternativt välfärdsregim äger använts såsom synonymer mot välfärdsstat.[1]
Nationalencyklopedin definierar välfärdsstat liksom enstaka nationalstat var detta offentliga ansvaret till medborgarnas välfärd existerar grundlig.
Välfärdsstatens övning existerar vidare för att omfördela tillgångar mellan livets olika skeden samt även mellan olika samhällsklasser. Särskilt stöd erbjuds åt dem människor likt löper massiv fara för att drabbas från olika sociala bekymmer samt risker. inom ett välfärdsstat existerar detta staten vilket besitter detta primära ansvaret på grund av människornas välfärd, medan alternativa stödgivares (till modell släkt, välgörenhetsorganisationer samt arbetsgivare) möjligheter för att stödja existerar begränsade.[2]
Eftersom den engelska termen welfare förmå betyda såväl välfärd, socialt skydd vilket socialpolitik, är kapabel den engelska termen welfare state helt enkelt betyda ett stat liksom bedriver socialpolitik.
detta förmå bidra mot förvirring kring definitionen från begreppet vid svenska, var välfärd ej existerar synonymt tillsammans med socialt skydd alternativt socialpolitik.[1]
Begreppets ursprung
[redigera | redigera wikitext]Den brittiske historikern Asa Briggs menar för att detta myntats beneath andra världskriget från den engelske ärkebiskopen William Temple, var welfare state (svenska: välfärdsstat) användes vilket motsats mot warfare state (svenska: krigsstat) inom struktur från Nazityskland.[källa behövs] Den österrikisk-brittiske nationalekonomen Friedrich von Hayek menar dock för att detta äldre tyska begreppet Wohlfahrtsstaat existerar detta ursprungliga.[källa behövs] tydligt existerar dock för att idéerna såsom liknande vuxit fram inom Preussen beneath andra halvan från 1800-talet.[källa behövs]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Företeelsen för att enstaka stat månar ifall sin befolkning existerar känd genom all historien.
Ren samt skär statsnytta kräver för att ett stat försöker lindra effekter från svält samt andra katastrofer. Den babyloniska kungen Hammurabi, vilket levde vid 1700-talet f.Kr., existerar mot modell känd på grund av för att äga strävat efter för att ordna samhället således för att detta skulle bli tryggt för att leva i.[3]
Flera från dem större världsreligionerna förespråkar vård angående dem fattiga.
inom land tog detta sig formulering inom fattigvård inom 1686 års kyrkolag.
Otto von Bismarck, socialstaten samt sociallagstiftning
[redigera | redigera wikitext]Teorin angående välfärdsstaten tillskrivs nationalekonomenGustav von Schmoller ifrån Tyskland beneath Bismarcks mandatperiod. Otto von Bismarck existerar den likt ursprunglig fört fram förslag angående en socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung).
Detta skedde 1878.
Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhälletHans förslag innehöll olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet samt åldersarmod, detta önskar yttra enstaka slags ålderspension på grund av behövande. Försäkringarna skulle artikel statligt kontrollerade samt Bismarck använde mot samt tillsammans termen statssocialism angående sitt förslag (Staatssozialismus).
Delar från förslaget fick denne ej igenom, dock sjukförsäkring infördes 1883 samt olycksfallsförsäkring 1884. kalenderår 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- samt invaliditetsförsäkring.[4] Därmed blev detta preussiska kungariket inom kejsardömet Tyskland föregångare inom socialförsäkringsområdet.[källa behövs]
Storbritannien samt landet före samt beneath inledande världskriget
[redigera | redigera wikitext]I Storbritannien plats den liberale premiärministern David Lloyd George beneath år 1905-1916 drivande kraft på baksidan insättning från ålderspension, arbetslöshetsförsäkring samt stöd mot sjuka samt handikappade.
Dessa reformer kallades på grund av liberala reformer (Liberal reforms).
I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerarbeneath identisk period infördes folkpension inom land.
Den moderna välfärdsstatens framväxt
[redigera | redigera wikitext]Barnbidraget något som har transporterats eller flyttats fram från detta socialistiska Fabian samhälle. Grundtanken var plats för att detta föddes på grund av erhålla unge. Fabian gemenskap konstaterade även för att fattiga personer tenderade för att äga fler unge än välbeställda.[5] Denna tanke något som har transporterats eller flyttats 1934 in inom svensk diskussion genom boken Kris inom befolkningsfrågan från Alva samt Gunnar Myrdal.
Det moderna välfärdssamhället
[redigera | redigera wikitext]Välfärdssamhället besitter utvecklats olika inom olika länder beroende vid vilken politisk åskådning likt dominerat. inom grunden finns enstaka ideologisk samtal ifall vilka rättigheter enstaka medborgare besitter.
Den danske statsvetaren Gøsta Esping-Andersen besitter analyserat tre olika typer från välfärdsstater:
- den liberala,
- den konservativa och
- den socialdemokratiska.
Typiska exponenter till typ (1) existerar USA, dock även Storbritannien, Kanada, Australien samt Nya Zeeland brukar räknas dit.
I en välfärdsstat är det staten som har det huvudsakliga ansvaret för människornas välfärd, medan alternativa stödgivares (till exempel familj, välgörenhetsorganisationer och arbetsgivare) möjligheter att stödja är begränsadedenna plats baseras välfärden huvudsakligen vid privata försäkringar, likt kompletteras tillsammans med behovsprövade stöd. Skatterna inom dessa länder tenderar för att bli låga samt någon omfördelningseffekt eftersträvas ej. inom länder från typ (2), var Tyskland existerar arketypen, bygger många vid korporationer från olika stöt, organiserade genom mot modell släkt, yrken samt kyrkan.
Förmånerna existerar relativt generösa, dock baseras vid tidigare inkomster samt syftar ej mot någon omfördelning. dem nordiska/skandinaviska länderna representerar typ (3) tillsammans generösa, icke-behovsprövade förmåner samt äger även en starkt inslag från omfördelning inom sina struktur. Skattesatserna blir därför höga inom dessa ekonomier.[6]
Den socialdemokratiska välfärdsstaten omfördelar tillgångar ifrån rika mot fattiga samt mellan livets olika skeden.
Hur fungerade välfärdssystemet i det förindustriella samhället? Förr så var människor knutna till den gård man ägde eller arbetade på och lönen var i stor del i form av bostad mat o kläderinom utbyggda socialdemokratiska välfärdsstater, såsom dem nordiska, dominerar staten vilket stödgivare medan familjer, välgörenhetsorganisationer, privat zon samt arbetsgivare äger mer begränsade roller inom detta avseendet.[2]
Debatt kring välfärdssamhället
[redigera | redigera wikitext]Det råder delade meningar angående hur massiv ansvar staten bör ta.
Vissa menar för att ett massiv stat existerar ineffektiv samt byråkratisk samt begränsar medborgarnas alternativt befolkningens frihet samt valmöjligheter. andra anser för att staten bör ta en större ansvar på grund av befolkningens välfärd genom socialpolitik, särskilt inom avsikt för att minska ojämlikhet. detta finns även dem liksom pekar vid negativa effekter mot resultat från för att människan undantas eget ansvar på grund av den egna livssituationen.Vissa pekar även vid för att enstaka massiv välfärdsstat tenderar för att underminera familjernas samt dem civila gemenskapernas roll inom samhället.[1]