Måste man lufta en diesel

En dieselmotor existerar ett förbränningsmotor konstruerad tillsammans med principen på grund av ett kolvmotor, var bränslet tillsätts ursprunglig inom kompressionsfasens slutskede, mot skillnad ifrån exempelvis ottomotorn (bensinmotorn). Motortypen uppfanns från samt existerar uppkallad efter tysken Rudolf Diesel.

Teoretisk princip

[redigera | redigera wikitext]

Under kompressionstakten ökar luftens temperatur inom enstaka dieselmotor därför många för att bränslet självantänder då detta beneath högt tryck sprutas in inom kompressionstaktens slutskede. beneath detta skede vänder kolven samt kraft leds ner mot vevaxeln via vevstaken genom den tryckstegring likt uppstår då förbränningsgaserna expanderar.

Till skillnad ifrån bland annat ottomotorn saknar dieselmotorn därför tändstift. eftersom bränslet då detta tillsätts inom förbränningsrummet måste självantända genom upphöjd värme, existerar dieselmotorer ofta försedda tillsammans med glödstift till för att underlätta nära kallstart. Dieselmotorer förmå drivas tillsammans en flertal olika drivmedel, vanligast till mindre motorer existerar dieselolja, vilken besitter fått sitt namn från motortypen.

Dagens personbilsdieslar äger relativt upphöjd verkningsgrad, upphöjd resultat samt god bränsleekonomi. enstaka egenhet hos dieselmotorn existerar för att den inom regel besitter lägre toppvarv än enstaka bensinmotor (ottomotor), delvis vid bas från den kraftigare samt tyngre konstruktionen, samt delvis vid bas från detta faktum för att förbränningen existerar därför långsam för att vridmomentet avtar många hastigt nära varvtal ovan cirka varv per 60 sekunder.

nära varvtal högre än därför hinner förbränningsfronten helt enkelt ej för att trycka ner kolven tillsammans full kraft, eftersom kolvens hastighet existerar sålunda upphöjd.

I därför kallade tändstiftmotorer var atmosfär samt bränsle komprimeras tillsammans samt allt antänds vid ett gång från enstaka gnista ifrån tändstiftet, blir förbränningen (tryckstegringen) häftigare samt mer kortvarig.

Den tidigare benämningen explosionsmotor besitter efterhand ersatts från detta mer korrekta uttrycket förbränningsmotor, då detta ej existerar ett explosion likt sker, utan enstaka snabb förbränning.

Olika konstruktioner

[redigera | redigera wikitext]

Alla dieselmotorer äger detta gemensamt för att dem sprutar in bränslet inom cylindern beneath förbränningsfasen.

Detta sker genom endera från numeriskt värde varianter:

1. Insprutning tillsammans hjälp från tryckluft samt tillsammans insprutningsventil kontrollerad från kamaxeln. Vanlig inom motortypens tidig del av ett liv, eftersom detta medförde för att man även kunde nyttja fast bränsle (träpulver, kolpulver) alternativt svårpumpat bränsle. från dessa således kallade gammeldieslar finns endast en fåtal kvar likt förmå köras.

inom Sibo finns ett liksom körs regelbundet beneath somrarna. Den existerar tillverkad nära AB Diesels Motorer; huvudstaden. Den balanserar 22 ton samt utvecklar hk.^[1]

2. Insprutning tillsammans med högtryckspump samt spridarventil. Medför förbättrad förbränning samt äger inget behov från högtrycksluftpump. varenda cylinder existerar då försedd dels tillsammans en insprutningsmunstycke, dels tillsammans enstaka spridare samt tillsammans med ett högtryckspump samt (ofta) ett matarpump.

Trycket existerar högt samt detta existerar vanligt för att låta tätningarna läcka lite till för att hålla dessa smorda samt kylda. Därför återcirkulerar överskottsbränsle mot bränsletanken ifrån både pump samt spridare. från denna anledning behöver bränslet artikel väldigt rent samt därför används numeriskt värde bränslefilter, en förfilter samt en finfilter.

Matarpumpen existerar ofta försedd tillsammans enstaka spak till för att manuellt behärska pumpa upp tryck samt lufta systemet nära bränslestopp. vid nyare motorer existerar denna ofta ersatt från ett elektrisk pump.

Förkammardiesel

[redigera | redigera wikitext]

Förkammardiesel (IDI) existerar den vanligaste konstruktionen från äldre/mindre motorer.

Cylindern besitter enstaka små separat kammare inom förbränningsrummet var bränslet sprutas in. eftersom luftmängden existerar små inom kammaren brinner bränslet tillsammans luftunderskott vilket ger låga kväveoxidhalter. då den delvis förbrända blandningen når huvudförbränningsrummet förbränns resten från blandningen tillsammans med syreöverskott.

Totalt ger detta många rena avgaser. eftersom den totala ytan inom förbränningsrummet existerar massiv avleds många värme, vilket ger enstaka något sämre verkningsgrad än ett direktinsprutad motor. enstaka IDI-motor drar mellan 10 samt 15&#;% mer bränsle än enstaka direktinsprutad dieselmotor. Detta innebär mer CO₂-utsläpp. Dagens moderna förkammarmotorer klarar början utan förvärmning ner mot ca +10°C.

beneath denna temperatur måste motorn förvärmas till för att kallstart skall artikel möjlig.

Direktinsprutning

[redigera | redigera wikitext]

I den direktinsprutade dieselmotorn (DI) sitter insprutningsmunstycket direkt inom förbränningsrummet. Denna konstruktion existerar numera den vanliga till varenda storlekar från motorer förutom inom små industrimotorer samt små marina motorer.

Insprutningssystem

[redigera | redigera wikitext]

Centralt inom dieselmotorn existerar insprutningssystemet. detta reglerar motorns konsekvens samt besitter massiv effekt vid verkningsgrad samt avgasemissioner. beneath läka dieselmotorns bakgrund äger man strävat efter högre samt högre insprutningstryck. inom start fanns detta knappt dryckesställe samt numera existerar detta –&#;bar liksom gäller.

detta finns olika struktur till bränsleinsprutningen inom ett dieselmotor.

Insprutningspump

[redigera | redigera wikitext]

Insprutningsmunstycket vid varenda cylinder existerar förbundet tillsammans med en eget rör ifrån insprutningspumpen. Pumpen styrs genom mekanisk förbindelse mellan vevaxel samt pumpen.

Pumpen finns inom numeriskt värde utföranden, radpumpen alternativt fördelarpumpen, båda typerna används kvar vid mindre motorer.

Common Rail

[redigera | redigera wikitext]

Common Rail existerar den senaste insprutningstekniken såsom kombinerar ett mekanisk högtryckspump tillsammans med elektriska, datorstyrda insprutningsmunstycken.

Att lufta en dieselgenerator är processen att avlägsna luft som har fastnat i bränslesystemet

En tillverkare besitter nästa beteckningar:

CR= Common Rail 1= GEN

• CR1 äger en systemtryck vid –&#;bar.
• CR2 besitter en systemtryck vid –&#;bar.
• CR3 besitter en systemtryck vid –&#;bar.

Alla systemen besitter en starttryck vid &#;bar såsom varar inom ca 2&#;sekunder efter början.

Den nyaste utgåvan från Common Rail-systemet existerar CR3.

CR3 använder sig från piezoelektriska bränslespridare likt utför detta möjligt för att spruta in bränsle gånger per insprutningstakt. tackar vare detta således får dieselmotorn ett jämnare förbränning vilket fullfölja för att "dieselknacket" nästan försvinner. ”Common rail” innebär för att man endast äger en gemensamt bränslerör (”a common rail”) liksom betjänar samtliga cylindrar samt såsom matas ifrån dieselpumpen likt existerar från högtryckstyp.

Högre tryck ger förbättrad fördelning från bränslet samt därmed förbättrad förbränning samt mindre föroreningar. enstaka spridarkontakt får inte någonsin lossas då motorn existerar igång, då piezoelementet inom spridaren fastnar inom detta läget likt detta senast fick ström inom. existerar spridaren då öppen, fylls cylindern genast tillsammans med diesel.

Högsta insprutningstryck såsom används inom solens tid existerar &#;bar.

Enhetsinjektor

[redigera | redigera wikitext]

Enhetsinjektorn kombinerar insprutare samt högtryckspump inom identisk komponent, tyska: PD alternativt Pumpe-Düse engelska: enhet Injector, UI. Insprutningstryck upp mot &#;bar inom större dieselmotorer.

Återkopplingsenhetsinjektor

[redigera | redigera wikitext]

För för att kompensera på grund av slitage ovan tidsperiod samt toleranser inom tillverkningen förekommer olika typer från elektronisk återkoppling. använder Volvo en från Denso tillverkat struktur.

Tvåtakt alternativt fyrtakt

[redigera | redigera wikitext]

Fyrtakt

[redigera | redigera wikitext]

De flesta mindre samt medelstora dieselmotorer arbetar i enlighet med fyrtaktsprincipen.

Tvåtaktsdiesel

[redigera | redigera wikitext]

Större dieselmotorer existerar ofta tvåtaktare.

Ett gott tips är att inte köra soppatorsk på en diesel

ett tvåtaktsdiesel besitter inom stort sett identisk verkningsgrad samt avgasvärden likt enstaka fyrtaktsdiesel (till skillnad mot ottomotorns tvåtaktsversion liksom både äger lägre verkningsgrad samt större utsläpp av ämnenofta föroreningar än fyrtaktsottomotorn) samt fördelen från inom stort sett fördubblad utfall på grund av identisk cylindervolym, dock äger den nackdelen för att detta erfordras någon form eller gestalt från spoltryckspump.

Tvåtaktsdieslar används ofta då nedsänkt vikt saknar innebörd, mot modell inom lokomotiv, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt gruvtruckar. Amerikanska lastbilar samt skolbussar besitter haft tvåtaktsmotorer, dock dessa fasas för tillfället ut vid bas från sina höga avgasutsläpp.

Överladdning

[redigera | redigera wikitext]

Sedan tidigt anförande besitter man experimenterat tillsammans med olika struktur till för att höja dieselmotorns utfall tillsammans med hjälp från överbelastning.

Vissa luftar sig själva bara genom att man vrider av o på tändningen ett par gånger

Grundtanken existerar för att man genom för att mata motorn tillsammans trycksatt atmosfär ifrån ett turbin (turbo) alternativt kompressor möjliggör ett insprutning från större mängd bränsle samt på det sättet når ett högre resultat. på grund av för att ytterligare öka effekten förmå man kall luft luften, inom ett intercooler (laddluftkylare), efter för att den komprimerats.

Kompressor

[redigera | redigera wikitext]

Den mekaniska kompressorn äger sitt ursprung inom dem spolpumpar vilket finns vid större tvåtaktsdieslar. Dessa drivs mekaniskt från motorn samt existerar vanligen från roots-typ.

Turbo

[redigera | redigera wikitext]

Om man istället driver kompressorn tillsammans med ett turbin likt tar tillvara avgasenergin^{[förtydliga]} således kunna både påverkan samt verkningsgrad höjas.

Den liksom ursprunglig använde detta plats Dr Alfred Büchi vilket fick patent vid avgasturbon. inom lastbilar gjorde Volvo enstaka pionjärinsats samt introducerade den inledande turbomotorn TD Motorn ägde hästkrafter mot hk inom utgåvan utan turbo. Denna motor sattes inom lastbilen Volvo Titan samt den kostade kr mer än icke-turboversionen. Sen start från talet besitter praktiskt taget varenda lastbilar samt fordon för kollektivtrafik turbo.

vid personbilssidan plats utvecklingen långsammare samt detta dröjde mot talet innan turboladdare började användas vid personbilar. Idag äger praktiskt taget varenda dieselmotorer utom dem allra minsta turbo.

Deltic-konceptet

[redigera | redigera wikitext]

En olik motortyp tillsammans med motgående kolvar till för att producera kompression skapades på grund av den brittiska flottans båtar vilket senare även användes inom vissa engelska lok.

Turbocompound

[redigera | redigera wikitext]

Turbocompound existerar enstaka teknik vilket ursprungligen kommer ifrån ångmaskinerna. detta handlar ifall för att man återvinner avgasenergi genom enstaka turbin liksom sitter inom avgasröret. Både Volvo samt Scania äger använt tekniken, dock den besitter ej fått någon större spridning.

ett framtida tillfälle existerar för att bygga compoundsystem tillsammans med elektrisk inom stället på grund av hydraulisk kraftöverföring. inom flera fall utnyttjas energin mot för att bidra mot drivningen från vevaxeln, inom motsats mot inom turbo-fallet då energin används mot för att driva ett kompressor. Nyttan från turbocompound existerar begränsad vid motorer tillsammans avgasefterbehandling eftersom temperaturen inom flera driftfall hamnar beneath den gräns vilket behövs på grund av för att katalysatorn skall fungera tillfredsställande.

För- samt nackdelar hos dieselmotorn jämfört tillsammans med ottomotorn

[redigera | redigera wikitext]

• Fördelar:
  • Billigare bränsle (dieselolja, alternativt till större motorer bunkerolja).
  • Lägre koldioxidutsläpp.
  • Högre vridmoment vid lägre varvtal jämfört tillsammans ottomotorn.
  • Högre verkningsgrad, tackar vare högre kompression samt effektreglering utan behov från kvävning (med spjäll) från insugsluften, vilket innebär lägre bränsleförbrukning.
  • Flampunkten på grund av diesel ligger vid >60 grader C.

    Jämfört tillsammans bensinens < grader C, vilket innebär för att diesel existerar en tryggare bränsle ur brandsynpunkt.

  • Dieselmotorer existerar kraftigare byggda än bensinmotorer vilket ger dieselmotorn ett längre livslängd. Framförallt således arbetar enstaka diesel tillsammans många högre kompression, ofta jämfört tillsammans med till motsvarande bensinmotor.

    dem äger även olik förbränningsförlopp samt kraftfullare vevstakar, samt dessutom varvar dieselmotorn mindre beneath sin livslängd än vilket bensinmotorn gör.

• Nackdelar:
  • Högre partikelutsläpp, kräver kostsam partikelfilter på grund av för att uppfylla dagens miljökrav.
  • Högre utsläpp av ämnenofta föroreningar från kväveoxider samt kolväten.

    Kväveoxidutsläpp ger bland annat astmabesvär samt lungfunktionsnedsättning samt bidrar mot marknära, skadlig ozonbildning, eutrofiering samt försurning. Kräver kostsam katalysatorer till för att uppfylla dagens miljökrav.

  • Högre tillverkningskostnader. Oftast högre vikt. Sämre värme mot kupén vid bilar.
  • Efter bränslestopp är kapabel motorn ej startas utan för att ursprunglig avluftas, vid bas från för att insprutningspumpen ej är kapabel bygga upp detta nödvändiga höga tryck vilket erfordras, ifall den måste jobba mot ett luftblåsa.

    Detta gäller endast dem gamla dieselmotorerna tillsammans med mekaniska insprutningspumpar. Nyare motorer äger pumpar likt kunna pumpa atmosfär samt avlufta sig själva.

  • Högre fordonsskatt inom vissa länder, mot modell inom landet, beroende vid miljöbelastningen.
  • Lägre vridmoment vid högre varvtal jämfört tillsammans med ottomotorn vid bas från nedsänkt förbränningshastighet.
  • Lågt samt smalt varvtalsregister ( rpm mot upp mot rpm till bensinmotorer, gäller personbilar, samt ännu smalare varvtalsregister på grund av buss- samt lastbilsmotorer).
  • Lägre maxeffekt vid bas från lägre maxvarvtal (lägre varvtal kräver högre utväxling vilket ger sämre acceleration trots högre vridmoment vid mellanvarvtal).
  • Buller.

    Drabbar främst omgivningen, dock även den såsom färdas inom bilen.

  • Vibrationer. Drabbar den vilket färdas inom bilen.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Dieselmotorn används framför allt var detta ställs krav vid bränsleeffektivitet samt upphöjd utfall vid lågt varvtal (längre hållbarhet), exempelvis på grund av fast bruk samt inom delar från transportsektorn, exempelvis till lastbilar, fordon för kollektivtrafik, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, diesellok samt jordbruksmaskiner.

Dagens lastbilar samt fordon för kollektivtrafik förses med utrustning således gott såsom uteslutande tillsammans dieselmotorer. Effekten vid dessa ligger mellan samt hästkrafter (Volvo FH 16) ( mot kW). dem vanligaste modellerna existerar raka sexcylindriga motorer alternativt därför kallade V8-motorer. Motorstyrkan beror bland annat vid storleken hos cylindrarna.

Storleken vid ett dieselmotors cylinder mäts inom liter samt ett lastbilsmotor vid tvåhundra hästkrafter äger totalt ett volym vid runt sex liter medan ett motor vid sexhundra hästkrafter äger ett cylindervolym vid runt sexton liter.

På ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig används dieselmotorer både på grund av framdrivning samt på grund av generering från elektricitet.

Stora dieselmotorer driver generatorer vilket inom sin tur genererar ström mot fartygets olika pumpar, lyftkranar samt all ytterligare elektrisk utrustning. Dessa motorer arbetar ständigt nära konstant varvtal, vilket innebär för att dessa existerar enklare för att optimera. då fartyget drivs vidare från huvudmotorn existerar oftast ett axelgenerator kopplad mot denna, till för att även generera elektricitet.

En dieselmotor är en förbränningsmotor konstruerad med principen för en kolvmotor, där bränslet tillsätts först i kompressionsfasens slutskede, till skillnad från exempelvis ottomotorn (bensinmotorn)

För större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig existerar detta vanligaste drivmedlet bunkerolja. Motorerna vilket används existerar extremt lågvarviga, ner mot 50 rpm, tillsammans med cylindrar vid flera hundra samt upp mot tusen liter. Bunkerolja innehåller vanligtvis mer svavel liksom existerar starkt försurande. Även till snabba nöjesbåtar blir dieselmotorer vanligare samt vanligare samt tränger vid bred front ut bensinmotorerna.

Dieselmotorer används även inom mobila generatorer. Stormen Gudrun såsom skadade bland annat landet inom start från samt fällde miljontals växt såsom inom sin tur fick elledningar för att rasa, gjorde för att södra Sveriges mobilnät en begränsad tag drevs från dieselgeneratorer. detta tillverkas dieselmotorer vid ner mot &#;cm³ på grund av små maskiner samt generatorer.

Sedan slutet från talet äger dieselmotorn tackar vare sin bränsleeffektivitet fått ett allt större användning även inom svensksålda personbilar. inom flera andra europeiska grannländer, däribland land i norden, äger ett betydligt större sektion från fordonsparken sedan årtionden åter varit dieseldrivna. dem europeiska biltillverkarna äger mot massiv sektion kommit mot rätta tillsammans med dem nackdelar likt motortypen tidigare drogs tillsammans med, exempelvis tyngden samt vibrationerna.

Vibrationerna liksom främst beror vid den högre kompressionen kräver ett kraftigare konstruktion än ottomotorn samt därmed enstaka ökad vikt. Detta äger kompenserats från nya ämne samt från nya tillverkningsmetoder samt från för att motorerna förses med utrustning tillsammans med elektronisk styrning samt turbodrift. inom USA besitter dieselmotorn ännu ej rönt någon större popularitet inom personbilssektorn.

Emellertid äger Ford tillsammans tillsammans med franska PSA utvecklat ett V6-motor såsom återfinns inom bland annat Jaguar S-type. Den besitter en motorblock liksom existerar tillverkat tillsammans med ett teknik likt utvecklats från svenska Sintercast samt besitter dubbla turboaggregat samt Common Rail. Detta ger ett nedsänkt vikt samt ett inverkan vid hk nära enstaka cylindervolym vid 3 l.

Också BMW utvecklade tidigt dieselmotorer inom mestadels aluminium samt magnesium till för att erhålla ned vikten. Modellen tillsammans linjär sexcylindrig dieselmotor samt dubbelturbo såsom lanserades , ägde enstaka volym vid 3 liter samt utvecklade hk samt ägde Nm inom vridmoment. nära den tiden fanns detta den kraftfullaste personbilsdieseln inom världen.

Denna motor besitter senare utvecklats ännu mer, samt finns för tillfället tillsammans med trippelturbo, samt besitter då hk samt Nm, kvar tillsammans med 3 liters volym.

dem dubbla samt trippla turboaggregaten styrs från en ganska komplicerat ventilsystem liksom ifrån start utvecklades från Borg-Warner. Aggregaten existerar från olika storlek samt arbetar ibland en samt en, ibland tillsammans, på grund av för att erhålla sålunda god samt brett effektområde såsom möjligt, samt till för att minska s.k. turbolag (den fördröjning från effekten man normalt får, då turbon måste hinna varva upp).

Detta arrangemang skall ej förväxlas tillsammans dubbelturbosystem på grund av V8-motorer, var man besitter ett turbo per cylinderbank.

Alternativa drivmedel till dieselmotorer

[redigera | redigera wikitext]

Dieselolja (tunnflytande) existerar utan jämförelse detta maximalt lätthanterliga bränslet till dieselmotorer, dock ett dieselmotor är kapabel inom princip drivas tillsammans med allt vilket brinner.

Därför äger mot samt ifrån, andra drivmedel provats samt använts, inom större alternativt mindre omfattning. Dieselmotorn behöver då modifieras mer alternativt mindre samt förses tillsammans hjälpapparater från olika stöt. enstaka fundamental egenskap existerar angående bränslet självantänder alternativt ej vid bas från kompressionen.

angående kompressionständningar ej sker sålunda måste tändning ske tillsammans exempelvis en tändstift alternativt för att en särskilt tändbränsle tillförs.

Vid omvandling från ett naturresurs/råvara mot bränsle på grund av dieselmotorer uppstår ständigt omvandlingsförluster. flera samt komplicerade omvandlingssteg, råvara mot axel, sänker systemverkningsraden betydligt.

Bästa systemverkningsgrad uppnås liksom regel då "motorn anpassas mot bränslet samt ej bränslet mot motor".

Dieselmotorbränslen kunna indelas inom nästa kategorier:

Fasta: exempelvis pulveriserat virke. Utvecklingsarbete bedrevs vid Chalmers vid talet. Snabb/explosiv förbränning en bekymmer.

Gasfomiga: exempelvis generatorgas, "gengas", egentligen koloxid vilket produceras från träkol alternativt träflis.

en ambitiöst utvecklingsarbete bedrevs kontinuerligt inom land beneath talen från ÖEB, på grund av för att säkra lastbilstrafiken nära enstaka avspärrning. Lastbilar tillsammans gengasaggregat samt modifierade standardmotorer förekom inom kommersiell trafik. Då komprimerad luft-koloxidgasblandning ej självtänder nära kompression, tillförs enstaka små mängd (ca 10%) ordinär diesel liksom "tändbränsle".

Härmed uppnås alltså enstaka diesel-bränslebesparing vid 90%.

Biogas samt fossilgas likt innehåller ett upphöjd andel metan förmå användas inom specialbyggda dieselmotorer. för att samtidigt köra vid en flytande dieseldrivmedel samt vid metangas inom ett dieselmotor kallas på grund av dual fuel-teknik. (Volvo kallar tekniken Methane Diesel Engine, MDE) Man förmå även bygga ifall äldre dieselfordon därför för att dem förmå köras vid metan inom struktur från LNG, tillsammans tillsammans med en flytande dieseldrivmedel.

Flytande drivmedel - tunna

Dieselolja

Etanol. dem svenska lastbils-, buss- samt biltillverkarna SAAB, Scania samt Volvo utvecklar dieselmotorer tillsammans med etanol liksom bränsle.^[2] Man får då dieselmotorns verkningsgrad samt etanolens ekologiska fördelar. mot modell sålunda äger Scania enstaka lastbil vid 44 tons last- samt tågvikt tillsammans enstaka etanoldieselmotor, liksom endast drar runt 3 liter per mil.

Scania hävdar för att man tillsammans denna teknik existerar den enda tillverkaren likt klarar EU:s kommande miljökrav, Euro-5, utan partikelfilter samt katalysator.

Rapsmetylester (RME) existerar enstaka modern förnyelsebar bränsletyp likt kunna användas inom dieselmotorer. RME används dock liksom inblandningskomponent inom vanlig dieselolja.

inom flera EU-länder, mot modell landet, existerar detta vanligt tillsammans 7 volymprocent RME inom vanlig dieselolja vid macken. Vissa motortillverkare tillsammans med Common Rail accepterar även för att deras motorer körs vid &#;% ren RME, vilket alltså ej existerar blandad tillsammans dieselolja.

Det finns även ytterligare alternativa dieselbränslen, mot modell BTL, DME, GTL samt CTL, liksom tillverkas från syntetgas.

Denna luft, ofta kallad ett "luftsluss" kan avsevärt försämra generatorns prestanda

Syntetisk dieselolja framställd tillsammans Fischer-Tropsch-processen (BTL, GTL samt CTL) går inom flera fall för att nyttja inom dieselmotorer utan för att dessa behöver byggas ifall. Dessa bränsletyper går även för att inom tämligen upphöjd koncentration blanda in inom vanlig dieselolja. DME däremot kräver specialmotorer.

Syntetgas förmå framställas ur exempelvis svartlut, ett avfallsprodukt ifrån massaindustrin vilket detta finns stora mängder från inom landet. Cirka 10 miljoner ton per tid produceras nära svenska massabruk. många från energin inom svartlut används dock nära produktion från processånga samt elektricitet, något vilket massabruken själva existerar stora förbrukare från.

Se även dieselolja.

Alla med dieselmotorer har väl upplevt eländet när man som noggrann motormekaniker har bytt bränslefilter och sedan skall göra det slabbjobb som det är att lufta

Flytande drivmedel - tjocka

Bunkerolja - tjockflytande olja likt behöver förvärmas på grund av för att behärska hanteras. Endast många stora motorer.

Frityrolja, förbrukad, dock renad ifrån vätska, går för att köra vid. Kallstartsegenskaperna existerar dock sämre, sålunda nära körning vid drivmedel från denna typ behövs enstaka små tank tillsammans med ren dieselolja såsom används nära början, samt därefter är kapabel bränslebyte ske.

Hur man än försöker undvika spill kommer hela båten att lukta diesel en längre eller kortare tid

tillsammans andra mening kräver frityrolja viss anpassning alternativt ombyggnation från dieselfordonet.^[3] flera motortillverkare liksom mot modell Volvo samt Scania existerar dock helt emot detta, samt dem anser för att motorerna samt bränslesystemet tar skada från frityrolja samt andra begagnade vegetabiliska oljor.

Tjärolja. beneath andra världskriget förekom inom land beskrivning från dieselliknande ersättningsbränslen, ur trätjära, mot diesel- samt tändkulemotorer.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Diesel, Eugen (). Rudolf Diesel: hans liv samt verk. Malmö: Dagens skrivna verk. Libris&#;
• Gårdlund Torsten, red (). Atlas Copco historien angående en världsföretag inom tryckluft. Nacka: Atlas Copco AB.

  Libris&#;

• Götaverken: . Götaverken, &#;; 8. Göteborg: Götaverken. Libris&#;
• Hesselman, Jonas (). Teknik samt tanke: hur enstaka motor kommer till. huvudstaden. Libris&#;
• Jung, Ingvar (). ”Sagan ifall gasturbinen”. Dædalus (Stockholm) (51),: sid.&#;&#;: ill..

  ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris

• Lehmann, Johannes () (på danska). Rudolf Diesel og Burmeister & Wain.. København. Libris&#;
• Modin, Karl (). Atlas Diesel // minnesskrift ovan en pionjärföretag nära sjuttiofemårsjubileet . Stockholm: Aktiebolaget Atlas Diesel. Libris&#;
• Spade, Bengt (). En saga ifall kraftmaskiner.

  Stockholm: myndighet för kulturarv. Libris ISBN (inb.)&#; s.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]